Sent på måndagskvällen den 17 december, i samhällsprogrammet ”Mesa Rodonda”, lästes ett nytt brev upp av Fidel Castro.
           Huvudämnet för brevet var  klimatförändringar med anledning av toppmötet i Bali men i slutet av brevet kom Fidel Castro även in på sin egen framtid.
           ”Jag kommer aldrig att envist hålla mig fast vid makten och hindra yngre förmågor attt komma fram”, förklarade Castro och uttalandet har därefter skapat en ivrig ryktesflora.
            Uppmärksamheten nådde även till Sverige och med anledning av detta  medverkade jag i P1-Morgon under tisdagsmorgonen samt spanska-svenska radiostationen Sol y Mar, och under onsdags- morgonen var jag i Nyhetsmorgon i TV4 för att diskutera och analysera läget i Kuba.
            Den 20 januari är det val till Nationalförsamlingen i Kuba. I allmänna val ska då parlamentets drygt 600 ledamöter utses, samtliga valbara kandidater har godkännts av kommunitspartiet PCC som är Kubas enda tillåtna parti.
           När de nya ledamöterna  samlas den 24 februari  2008 ska de utse ordföranden i Ministerrådet (regeringen) och ordföranden i det mäktiga Statsrådet (statschefen).
          Valet ger alltså den svårt sjuke Fidel Castro en möjlighet att på ett naturligt sätt formellt dra sig tillbaka från flera av de poster han innehar i dag.
        Framför allt har han en möjlightet att formellt överlåta den krävande uppgiften  att vara ordförande i Ministerådet till någon annan. Sedan 16 månader tillbaka är det Raul Castro som är tf-ordförande i Ministerrådet medan ytterligare några revolutionärer är tf ansvariga för olika områden inom regeringsarbetet som Fidel Castro tidigare hade.
        Formellt kommer det att ske en regeringsombildning, det är ingen nyhet. En möjlighet som nu blivit mer trolig att Raul formellt blir fast på tjänsten som ordförande för Ministerrådet.
        Fidel Castro stannar i så fall kvar som ordförande för Statsrådet och president.
       En annan möjlighet som är lika trolig är naturligtvis att en yngre revolutionär blir ordförande för Ministerrådet (regeringschef) medan Raul formellt blir ordförande i Statsrådet (statschef).
        Fidel Castros blir då i stället revolutionsledare, en sorts hedersordförande som finns kvar som en stabiliserande faktor i bakgrunden. Det är den uppgiften han haft sedan augusti 2006.
       Fidel Castro skriver själv i sitt brev att det är, som han uttrycker det, hans plikt ”att bidra med erfarenhet och idéer vars anspråkslösa värde kommer från de exceptionella tider som jag har genomlevt”. Brevet i sin helhet finns på denna länk, för den som kan spanska är det den sista meningen som ska läsas.
        Fidel Castrros uttalande betyder alltså att han så länge han lever kommer att finnas kvar i bakgrunden. Visserligen svårt sjuk, men från sjuksängen kan han så länge han hålls vid liv ge sina förmaningar och se till att revolutionens kärna inte överges.
       Just nu pågår spekulationerna för fullt i Kuba om han kommer att formellt dra sig tillbaka. Och de kommer att fortgå  om inget ytterligare händer.

Andra bloggar om: Kuba