Kubakännaren Thomas Gustafsson har
dokumenterat den framgångsrika svenska jordbrukskolonin som fanns i Kuba i början av 1900-talet.
Här besöker han kyrkogården och de
svenska gravarna.
Foto: TG Media
Text: TT

BUENOS AIRES (TT). I början på 1900-talet firades svensk jul och midsommar i en dalgång i östra Kuba, och på lördagarna var det dans på Stadshotellet.
    Historien om den framgångsrika, svenska jordbrukskolonin Bayate fascinerar och har nu dokumenterats i bokform.
    Den svenskfödde läkaren Alfred Lind var initiativtagare till kolonin. Han var bosatt i Minneapolis men hade tröttnat på kylan och sitt inrutade liv i USA. Ett behagligt klimat lockade, liksom möjligheten att tjäna pengar i den nybildade republiken Kuba där Sverige spelade en viktig roll i det lokala näringslivet för hundra år sedan.
    Lind reste flera gånger till Kuba i jakt på ett lämpligt landområde för att kunna inleda sitt nya liv. Tillsammans med en grupp andra svenskar köpte han till slut 53 kvadratkilometer mark – fem mil in i landet från staden Santiago de Cuba – och sålde ut jordbrukslotter till landsmän som utvandrat till USA.
     I november 1905 påbörjade han, tillsammans med svenska nybyggare som nappat på idén, arbetet med att röja bort urskogsdjungeln som täckte den bördiga marken.
     Snabbt byggdes det svenska samhället Bayate upp på den kubanska landsbygden. En succéartad satsning på sockerproduktion som främsta inkomstkälla lockade fler svenskar till kolonin, som expanderade kraftfullt. När sockerboomen var som starkast levde där flera hundra familjer.
    Än i dag finns resterna kvar av det svenskägda sockerbruket. Övriga byggnader hamnade under vatten när en stor damm byggdes i dalgången 1977. Ett annat kvarvarande minnesmärke är kyrkogården Cementerio Bayate på en höjd ovanför dammen. Där finns några av kolonisatörernas gravstenar bevarade.
    När USA och Europa rustade upp och fyllde på lagren inför första världskrigets utbrott kunde Kuba dra nytta av ökad efterfrågan och kraftigt stigande priser på råvaror. Från krigets start 1914 till dess slut i november 1918 tiodubblades priserna på socker.
    Många av de svenska nybyggarna i Bayate, som arbetat stenhårt på sina lotter, blev förmögna under dessa år. Men trots goda tider var inte tillvaron helt perfekt. Ett problem var bristen på svenska kvinnor.
    Många ungkarlar i församlingen söp hårt, till stor bedrövelse för pastor Nils Benson (som bytt efternamn från Bengtsson). På helgerna kom kubanska kvinnor till Hotell Suecia (Sverige) i kolonins centrum för att kurtisera de kärlekstörstande männen. I Kuba går det ännu att hitta medborgare med skandinaviskt utseende som härstammar från Bayate. Annars är det svenska arvet nästan helt utraderat, berättar Kubakännaren Thomas Gustafsson i sin nyutkomna bok Bayate.
    Början till slutet för Bayate kom när en amerikansk sockerpamp slog upp ett konkurrerande bruk i närheten. Genom att hota små sockerodlare som sålde till det svenska bruket tog han över marknaden.
    Många av svenskarna gav upp och sålde sin mark till det amerikanska bolaget i slutet på 1910-talet av rädsla för att förlora sina tillgångar. Våldsamheter i Kuba 1917 påskyndade besluten att överge sockerproduktionen och lämna ön. Det visade sig vara ett klokt val; de flesta reste hem som förmögna och slapp uppleva sockerkraschen några år senare.
    Men för kolonins grundare Alfred Lind, som vägrade ge upp och i stället gick i rättslig strid mot den hårdföre amerikanske konkurrenten, slutade äventyret i tragedi. Sedan Lind vunnit rättstvisten i lägre instanser mutades högsta domstolen till att sända fallet till ny behandling. Tiden rann ut för Lind, och det svenska sockerbruket gick i konkurs 1922. Därmed upphörde kolonin att existera. Ett par år senare dog Alfred Lind i Havanna – luspank.
    Svenska ambassaden i Kuba har varit pådrivande för att historien om Bayate ska spridas och har sett till att den nyutkomna boken även översatts till spanska.
    – Politik och samhälle ser olika ut i våra länder men förhoppningsvis kan historien om Bayate ändå leda till ökad förståelse mellan svenskar och kubaner, säger Thomas Gustafsson.
CLAES ARONSSON/TT

Denna artikel skickades ut från Tidningarnas Telegrambyrå (TT) den 4 januari. Dagarna därefter publicerades den i en rad tidningar av vilka kan nämnas  Göteborgs Posten, Sydsvenskan, Hallands Nyheter och Helsingborgs Dagblad. Den 9 januari medverkade jag även på P4Extra då jag berättade om den svenska kolonin, med anledning av boken.