Fidel Castro läser böcker i jul och laddar inför 2009.
Han är sjuk men finns kvar i bakgrunden, 50 år efter
sin seger över Batista.

Kubabloggen tar nu en lång julpaus. Förhoppningsvis kommer inga omstörtande händelser att tvinga mig att rubba dessa planer.
     Nyårsdagen 2009 är det 50 år sedan Fidel Castro tog över makten och inledde sin revolution.
    År 2009 kommer Kuba att hamna i världens fokus. Efter jubileet väntar kommunistpartiets partikongress under hösten 2009 då Fidel Castro formellt kommer att lämna sin post som landets ideologiska ledare och generalsekreterare.
     Men dessförinnan kommer Kubas Raúl Castro och USA:s Barak Obama försöka finna ett nytt samförstånd. Det har tidigare gjorts försök av demokratiska presidenter att öppna relationerna, men både Carter och Clinton tvingades inse att den kubanska regimen inte ville ha någon förändring.
    Vågar verkigen Raúl Castro öppna landet för USA? Konflikten mellan länderna gör att regimen kan fortsätta skylla alla misstag på en yttre fiende. Klarar Kuba en invasion av turister från USA?
     Mycket kommer alltså att hända i Kuba under 2009. Samtidigt kommer landet att bli intressantare än någonsin att besöka innan det blir för sent.
     Men först är det jul och även Kuba betyder numera julen helgfrid. Under många år firades inte jul i Kuba. Fidel Castro hade ingen förståelse för denna kristna högtid som ju uppmärksammar Jesus födelse. Efter revolutionens seger ställde han därför in julen.
   Sovjetunionens sammanbrott ändrade förutsättningarna. Sedan början av 2000-talet firas nu jul igen. Kyrkan, både den katolska och protestantiska samfund, vinner utrymme.
     Det kan ses som ett tidens tecken att en stor del av revolutionsledningen inledde firandet av Revolutionens 50-årsjubileum den 12 december med en gudstjänst i Trinidads gamla kyrka, se bilden här intill. Otänkbart för bara några år sedan.
   Under ju och nyår kommer det att bli stort firande i Havanna runt Malecón med flera konserter som arrangeras av  kommunistiska ungdomsförbundet La Unión de Jóvenes Comunistas (UJC).
    PArtipamparna firar julen hemma. Raúl Castro är familjekär och har alltid firat julen med sin familj. Nu har han dessutom flera barnbarn som han tillbringar helgen med. Om han klär ut sig till tomte är osäkert, troligtvis inte. Till skillnad mot sin storebror har Raúl aldrig gillat skägg och tomteraditionen har svagt historiskt fäste i Kuba. Under senare år har dock den Disneyinspirerade jultomteimperialismen slagit igenom allt mer i Kuba. Dagarna före jul syns tomtar ite här och där i Havannas vimmel som svettas bakom sina skägg. Stackare.
      Men Kuba är framför allt Latinamerikas mest spanska land och därför firar man även här Los Reyes Magos,  de vill säga de tre kungarna som kom från fjärran land för att ge Jesus hans presenter tretton dagar efter jul.
       Los Reyes Magos är en helig älskad institution i Spanien. I Kuba brukar dock skämtsamma kubaner ibland säga att Kuba har fyra vise män i skägg, förutom Gaspar, Melchor och Baltasar räknar de då också in Fidel Castro i skaran. Detta med anledning av att innan han blev sjuk så brukade Fidel dela ut en extra ranson eller speciell gåva inför julen för att öka sin popularitet. Raúl Catro som nu styr landet har aldrig gillat att ha skägg men folket får även i år lite större ransoner i de statliga butikerna.
      Den som vill läsa mer om Kuba inför jubileumsåret nu när den här bloggen ligger lågt kan förstås läsa någon av mina böcker om Kuba. 
Fackboken ”Kuba” som fortfarade är högst aktuell finns på bibliotek och i bokhandeln. Enklast och billigast hittar man den på denna länk som går till Bokus.
      Dessutom finns min bok som berättar historien om den svenska nybyggarkolonin Bayate. Finns också på bibliotek. Enklast och billigast hittar man den på denna  länk som går till Adlibris.
       Felices Fiestas!

Året går snabbt mot sitt slut och därmed 50-årsjubileet av Fidel Castros seger.              
     För den som vill minnas hur det var i Kuba på 50-talet finns nu den nyutkomna boken ”Maffian i Havanna” av den amerikanske journalisten T. J. English översatt till svenska, utgiven på Karneval förlag.
   Boken som är skriven i journalistisk dokumentär tradition berättar om Havanna under det mytomspunnna 1950-talet med dess musik, nattliv, maffiavälde och revolutionärer.
    Det är en fascinerande berättelse. För alla som vill veta mer om Kubas historia är detta en bok som man inte kan hoppa över.