Kubabloggen

Oberoende nyhetsblogg om Kuba

Inlägg av Thomas Gustafsson

Fyrtio år sedan Che Guevara dödades – Revolutionären som blev en symbol

av Thomas Gustafsson

Den klassiska bilden i original. Det svartvita porträttet på Che Guevara togs den 5 mars 1960 av fotografen Alberto Díaz Gutiérrez, eller Korda som var hans artistnamn. Kordas bild gjorde Che till en symbol för alla revolutionsromantiker. Som synes är detta den obeskurna bilden i original.
Den är signerad och originalet fick jag av Korda i samband med att jag gjorde en intervju med honom då han berättade om fotograferingen.

Ernesto Che Guevara var en idealistisk och kompromissovillig revolutionär som var övertygad om att en annan värld var möjlig. Han var den intellektuelle som till skillnad mot så många andra kommunister valde handling i stället för retorik.
        Tidigt i gryningen den 8 oktober 1967 omringades och tillfångatogs Che Guevara och hans gerillagrupp i Bolivia. När de bolivianska officerarna insåg vem de fångat fördes Che Guevara och hans kamrater till den lilla byn La Higuera där skolbyggnaden gjordes om till fängelse. Förhören och tortyren varade under ett dygn. Sedan sattes Che Guevara på en stol och fick en skål soppa.
        Därefter sköts han.
        De nordamerikanska CIA-agenter som deltagit i jakten var lättade när det svåra uppdraget äntligen var genomfört. När de dödande skotten avlossades mot Che Guevara visste de att de även hade krossat alla möjligheter för den kubanska revolutionen att spridas till Sydamerika.
        Samtidigt skapade de en myt.
        Che Guevara är begravd i ett stor monument i centrala Kuba. När hans kvarlevor fördes till Kuba för tio år sedan fanns jag på plats för att rapportera om denna händelse för Aftonbladet. Kistan ställdes upp i Havanna för att alla som ville skulle kunna ta farväl. Därefter fördes den i konvoj till Santa Clara.
         Det var en underlig stämning i Kuba under de där dagarna. Många grät öppet. I min nya bok ”Kuba” har jag ett omfattande kapitel om Che Guevara. Där berättar jag om bland annat detta, men också om hur Che Guevara kunde bli den symbol han är i dag.
         Minnet av Che Guevara är starkt bland kubanerna. Han har blivit en symbol och används flitigt i regimens propaganda.
        Fidel Castro hänvisar ofta till sin gamla gerillakamrat när han söker förståelse för svåra beslut.
       Med anledning av 40-årsjubileet har Fidel Castro nu också skrivit en krönika i partitidningen Granma där han säger att ”Che är ett exempel”. Den som kan spanska kan läsa texten i sin helhet här.
       I västvärlden har Che också blivit ett exempel för många. Revolutionsromantiker inom vänstern ser Che Guevara som ett föredöme. Che ha blivit vänsterns Messias.
        För liberaler är Che Guevara däremot ett avskräckande exempel. Hade han rest runt i världen i dag och ägnat sig åt att träna gerillarörelser så hade han garanterat hamnat på FN:s lista över terrorister.
       Hur som helst, vad man än tycker går det inte att förneka att Che Guevara är en av samtidshistoriens intressantaste personligheter. Framför allt genom den påverkan myten om honom haft. Dessutom ständigt aktuell i nya filmer, nya böcker och nya jubileum. Che Guevara är död, men myten om honom är odödlig.
 

Taggar che guevara, kuba

Bokmässan är slut – nu är det dags att läsa böcker om Kuba

av Thomas Gustafsson

Bokmässan för 2007 är slut. Nu är det dags att läsa böcker om Kuba.
            Min senaste fackbok om Kuba var naturligtvis med på mässan.
            Boken är på 700 sidor. Det skrämmer många som är vana vid att läsa korta bloggtexter. Men jag ville inte utelämna någon del av Kubas historia. Jag ville inte hoppa över politiken, kulturen eller samhällets alla delar. Jag skrev därför boken så den kan läsas i  portioner. Man kan lägga den åt sidan ett tag om man vill.  Återvända. Jag var övertygad om att det var rätt sätt att skildra Kuba.
          Det visade sig att ni läsare håller med mig. Till min stora glädje har intresset för boken varit så stort att den nu är på väg att ta slut.  Den som vill veta mer om Kuba måste alltså passa på att försöka få tag i boken nu. Aktualiteten är fortfarande lika stor i dag som när den kom ut strax före jul. Eftersom upplagan var så stor vet jag dock inte när det kan bli aktuellt med en ny upplaga sedan denna tagit slut. När Castro dör kommer ju en rejäl uppdatering krävas.
            I boken ger jag alltså en bakgrund och förklaring till dagens Kuba och berättar om den nya politiska situation som uppkommit på grund av Fidel Castros sjukdom. Men den berättar framför allt om det kubanska samhället, om kulturen, människorna. Politiskt är den neutral och låter läsaren dra sina egna slutsatser. Jag har därför intervjuat såväl Fidel Castro som oppositionens företrädare. Boken som är utgiven på Carlsson Bokförlag är billigast att köpa på nätet, men finns naturligtvis att låna på bibliotek. Titeln är lätt att komma ihåg. Boken är tjock. Titeln kort: ”Kuba”.
           När ni läst min bok rekommenderar jag er att läsa Björn Kumms bok om Che Guevera. Även denna bok cirkulerade flitigt på bokmässan. Den kom ut precis i tid och finns nu i handeln. 
            Björn Kumm var med 1967 när Che Guevaras kropp visades upp inför pressen i Bolivia. Han skrev om Guevaras död för Aftonbladet och har därefter burit med sig sin story genom livet. Inför 40-årsjubileet av Che Guevaras död släpps nu hans bok. Även den har en titel som är kort: ”Che”.

Taggar kuba

Föreläsningar om Kuba

av Thomas Gustafsson

På grund av begränsad tillgång på tid kommer jag under hösten att endast hålla två öppna föreläsningar om Kuba. Båda är i Stor-Stockholmsområdet och alla ni som brukar läsa denna blogg är naturligtvis välkomna. Med anledning av många förfrågningar kommer här tider och teman:

Torsdag 11 oktober
Tid:
klockan 19.00.
Ämne: Kuba – det motsägelsefulla landet: Vad händer efter Fidel Castro?
Plats: Folkets Hus i Hallunda, Hallunda
Arrangör: ABF

Tisdag 6 november
Tid:
klockan 19.00.
Ämne: Kuba – det motsägelsefulla landet: Vad händer efter Fidel Castro?
Plats: Tumba Bibliotek, Tumba
Arrangör: ABF

Fidel Castro sätter stopp för alla rykten med ny intervju i kubanska televisionen

av Thomas Gustafsson

För att bevisa att intervjun gjordes i fredags håller Castro
upp en nyutgiven bok.   Foto: ESTUDIOS REVOLUCION

Till slut visade han sig för världen.
            I en stor intervju, som sändes i den kubanska televisionens program ”Mesa Rodonda Informativos”  på fredagskvällen den 21 september och som därefter under söndagen den 23 september las ut på internet, visade Fidel Castro att han visserligen fortfarande är sjuk men i betydligt bättre skick än i somras.
           Den senaste tiden har en rad rykten cirkulerat kring Castros hälsostatus, vilket jag skrivit om tidigare. Senaste gången Castro visade sig offentligt var den 5 juni. Under sommaren drabbades han sedan av en försämrad hälsa och  tvingades för en tid sluta med att skriva sina Reflektioner. När han sedan inte heller dök inte upp vid firandet av Kubas nationaldag den 26 juli eller sin födelsedag den 13 augusti, dröjde det inte länge innan den exilkubanska kolonin i Miami kokade av rykten.
          Intresset för Castros hälsa är enormt stort inte bara i USA utan över hela världen. Nyheten om hans död kommer att bli gigantisk och alla vill vara först med rapporten, vilket jag skrivit om i tidigare krönika.
           Den kubanska regimen är naturligtvis mycket medveten om ryktesspridningen. I Havanna finns samma rykten som i Miami. Genom att visa sig och dessutom ge ett vitalt intryck lugnas stämningen.
            Under den timslånga intervjun diskuterades världsekonomin och en rad internationella frågor. Castro kommenterade ävenryktet om sin död med ”tja, jag är ju här…” och så viftade han med den nyutkomna boken av USA:s tidigare centralbankschef Alan Greenspan.
           Sedan Fidel Castro sjukskrevs den sista juli 2006 är det hans bror Raul Castro som tillsammans med en grupp utvalda revolutionärer styr Kuba. Samtidigt som en ny generation kan etablera sig finns Fidel Castro kvar i bakgrunden som en stabiliserande faktor som ser till att revolutionen inte överges. Kuba befinner sig i ett vakuum där ingen får ta över rodret helt. Om detta har jag tidigare skrivit vid flera tillfällen för den som är intreserad av en bakgrund.

Andra bloggar om:

Taggar castro, kuba, kubablogg

Nervositet inom medierna inför Castros död som kommer att bli en gigantisk nyhet – därför ständigt d

av Thomas Gustafsson

Ingen som är utrikespolitiskt intresserad har kunnat undgå de senaste dagarnas rykten om Fidel Castros hälsotillstånd. Jag skrev om dem häromdagen, se lite längre ner.
     Ryktena om att Castro har dött har kommit och gått allt intensivare sedan slutet av juli, för att kulminera i fredags.
    I Kuba fortsätter dock livet som vanligt. Inget speciellt har hänt. I söndags publicerade Fidel Castro en ny Refektion i Granma där han inte med ett ord nämnde hur han själv mår. Castros artikel som handlar om en gammal revolutionär ligger sedan i måndags på nätet, tydligt daterad kl 18.23 den 25 augusti.
     Vi som följer vad som händer i Kuba vet att det alltid varit såhär. Vi som följer Kuba vet även att rykten om Fidel Castros hälsa kommer att fortsätta att surra ända fram tills dess hans kropp visas upp. Det finns till och med rykten nu som talar  om att det i själva verket var Castroregimen som startade ryktena denna gång för att se vad som skulle hända den dag Fidel Castro verkligen är död.
    Ständigt dessa rykten som snabbt förmedlas.  Byggda på önskningar och nervositet.
    Inom den stora exilkubanska befolkningen i Miami finns många som väntat hela sitt liv på nyheten. Inom medievärlden finns tidningar, tv-kanaler, radiostationer, internetsajter och bloggar som innerligt hoppas att få vara först med nyheten och som framför allt inte vill missa nyheten.
     Den nya tekniken innebär dessutom att det numera finns mängder med mer eller mindre seriösa nyhetssajter och bloggar som snabbt plockar upp ett rykte och sprider det vidare. Ett rykte om att Castro är död kan spridas med blixtens hastighet. Men att det upprepas på tusentals internetadresser gör det inte mer sant, däremot svårt att stå emot.
    Medieexperter i USA uppskattar att den dag Fidel Castro verkligen är död så kommer det att bli en gigantisk uppmärksamhet. I USA har medieanalytiker redan placerat nyheten ”Fidel Castro är död” någonstans mellan ”Terrorattentaten 11 september 2001” och  ”Orkanen Katrina  2005”.
    Eftersom CNN, AP, ABC, NYT och allt vad de heter styr världens nyhetsbevakning så kommer även svenska medier dras med.
    I tidningen Miami Herald publicerades en intressant artikel som tog upp just mediernas nervösa väntan på nyheten om Castros död. Den är på engelska och därmed  tillgänglig för  svenska läsare som inte kan spanska.

Ständigt nya rykten om att Fidel Castro är död

av Thomas Gustafsson

Ännu en gång har nyhetsbyråerna skickat ut telegram som handlar om att Fidel Castro kan vara död. Ännu en gång sprids rykten om att Castro har avlidit. Ännu en gång tvingas alla efteråt konstatera att det var falska uppgifter som spreds.
    Denna gång gick det så långt att den kubanske utrikesministern, Felipe Pérez Roque, som befinner sin på besök i Brasilien tvingats kommentera uppgifterna:
    – Fidel mår mycket bra, försäkrar Pérez Roque.
    Rykterna denna gång har bland annat sitt ursprung vid Miamis Universitet, där man mycket närgånget men ofta med tveksam objektivitet studerar vad som sker i Havanna.
     Den enda etablerade dagstidningen i hela världen som slog upp nyheten som en nyhet under fredagen var dock den svenska lokaltidingen Norra Skåne, förmodligen för att om ryktena visar sig stämma i efterhand kunna säga att de var först. Under eftermiddagen fylldes dock artikeln på med flera påpekanden om att allt var väldigt obekräftat.
     Som jag skrev i min tidigare kolumn med anledning av Castros födelsedag för två veckor sedan förvärrades Castros hälsotillstånd under försommaren.
    Sedan dess har även rykten om Castros död dykt upp med allt tätare intervaller.
     Att läget förvärrades i somras är utom tvivel. Under en lång tid skrev han då inte sina reflektioner som han under hela våren regelbundet har publicerat. Han orkade inte heller visa sig under firandet av Kubas revolutionära nationaldag eller sin egen födelsedag.
     De senaste veckorna har dock Fidel Castro publicerat en serie artiklar igen. Senast i går. Dessutom har hans nära allierade och vän, Venezuelas president Hugo Chavez, försäkrat att han talade med Fidel Castro i telefon så sent som den 13 augusti i samband med att Chavez då gratulerade på födelsedagen.
    Under alla de tjugotalet år jag har rapporterat om Kuba har rykten om Fidel Castros död spridits ett dussintal gånger.
    Några gånger har det varit riktiga händelser som legat till grund för ryktesspridningen.  Castro har varit sjuk eller utsatts för ett mordförsök. Senaste gången det var riktigt allvarligt var i början av augusti förra året då Fidel Castro drabbats av en akut inre blödning och opererats akut.
    Som ende svenske journalist på plats i Havanna bevakade jag då den dramatiska händelseutvecklingen för Aftonbladet.  Det var länge osäkert om Castro skulle överleva.
     Men Castro klarade krisen. Han har därefter opererats ytterligare gånger och i somras försämrades alltså läget igen.
     Fidel Castros hälsa är den mest välbevarade hemligheten i Kuba. Men samtidigt kommer det den dag han dör inte vara möjligt att hålla detta hemligt någon längre tid.
    Fidel Castro har själv kommenterat den ständiga ryktespridningen:
    ”Jag har dödförklarats så många gånger, att den dag jag verkligen dör kommer ingen att tro det,” har han sagt en gång.

Andra bloggar om:

 

Kuba firade Fidel Castros fördelsedag utan födelsedagsbarnet närvarande – Fidel Castro fortfarande a

av Thomas Gustafsson

Så har den 13 augusti passerat och Kuba har firat sin ledares fördelsedag för andra gången utan hans närvaro.
     Inom regimen håller man masken och meddelar att Fidel Castro är piggare än någonsin. Men trovärdiga källor berättar om att Castros hälsa försämrats igen den senaste tiden.
    Om regimen är oroliga så var i alla fall barnen i Havanna glada när de bjöds på tårta. Bilden här intill togs av en kubansk fotograf från Prensa Latina, men på plats fanns även fotograf från AP så att tårtkalaset kunde förevigas ordentligt.
     För ett år sedan var jag i Havanna för Aftonbladets räkning. Jag var den ende svenska journalisten på plats för att rapportera om den dramatiska situationen som uppkommit sedan Fidel Castro insjuknat akut. Då serverades ingen tårta. I stället låg det en dämpad oro över Havanna.
    Sedan Fidel Castro insjuknade för mer än ett år sedan har han inte visat sig offentigt. Han har visserligen tillfrisknat. Sedan i vintras har han till och med regelbundet skrivit långa reflektioner, hittills 38 stycken, där han ger sina synpunkter på värdsläget. Han har tagit emot besök vid sjuksängen.
    De senaste veckorna har dock läget försämrats. Fidel Castro kunde inte närvara vid 26-juli firandet som planerat och nu, inför födelsedagen, har han inte kunnat ta emot något besök vid sjuksängen från Hugo Chavez.
    Det allvarliga läget och intensivvården är förklaringen till att han inte kunnat skriva sina reflektioner på ett tag. Men nu publicerar han alltså i stället en väldigt lång reflektion som är så lång att den måste delas upp på flera dagar. Nyfikna kan läsa den på Granmas hemsida..
    Inför födelsedagen den 13 augusti har det även denna gång, liksom  vid alla de senaste födelsedagarna, publicerats uppgifter om att Fidel Castro egentligen är ett år yngre än vad som står i folkbokföringen. Han skulle i så fall vara född 1927 i stället för 1926. Han skulle alltså i så fall ha fyllt 80 år denna gång.
    Som källa anges Fidel Castros äldre systrar som numera är döda. Hans yngsta syster som lever i Miami har dock aldrig sagt något om detta. Några hållbara bevis har heller aldrig kunnat presenteras. Tvärt om. Men anklagelserna om att Fidel Castro ljuger om sin födelsedag kommer garanteras att upprepas då detta enligt exilkubaner anses bevisar att hela Castros liv är en enda stor lögn.
   Men egentligen, vad spelar det för roll vilket år han är född? Gubben är i alla fall över 80 år och en liten grupp kubanska barn är i alla fall lyckliga i dag sedan de har fått kalasa på tårta.

      
Andra bloggar om:

Ett år med Fidel Castro frånvarande ”Kubas kris allt djupare samtidigt som ingen står vid rodret nä

av Thomas Gustafsson


Den 26 juli när detta skrivs firar Kuba sin nationaldag, samtidigt har det gått exakt ett år sedan Fidel Castro uppträdde offentligt senast. Jag har visserligen fortfarande semester, men vill ändå passa på och göra en analys om läget och året som passerat.
       Att Fidel Castro fortfarande är så sjuk att han inte orkade delta i årets 26-juli firande tolkar alla nu som att han aldrig kan bli tillräckligt stark för att komma tillbaka. Om några veckor blir han 81 år. Han är allvarligt sjuk. Trött.
      Att revolutionsledarna med lillebror Raul Castro i spetsen ihärdigt påpekar att ”Fidel alltid är med oss” hjälper liksom inte, Fidel Castros frånvaro börjar bli allt mer kännbar genom det maktvakuum han skapar genom att inte kunna delta i maktutövningen men samtidigt finnas kvar i bakgrunden som en garant för att den ”fidelistiska” revolutionens riktning inte ändras.
     Förr om åren brukade Fidel Castro tala  under flera timmar den 26 juli. De högtidliga talen är det numera den 76-årige tillförordnade statschefen och försvarschefen Raúl Castro som håller.  Bilden härintill  togs under Rauls tal den 26 juli. Det pågick 60 minuter.
      I årets 26-juli tal slog Raul Castro fast att alla kubaner ”måste fortsätta att slåss och göra uppoffringar” för att revolutionen ska överleva. Han förklarade också att Fidel Castro blir starkare dag för dag.
      Som alltid vid 26-juli riktades hård kritik mot USA och den blockad som Kuba varit utsatt för sedan 1960. Vissa nordamerikanska nyhetsmedia ville tolka vissa uttalanden från Raul Castro som att han är mer öppen för en dialog med USA. Raul sa bland annat att han hoppas att den nya administration som kommer att installeras i Washington efter presidentvalen i USA 2008 ska vara mer villig att kommunicera med Kuba än Bush-administrationen.
       Enligt
min tolkning ska man dock inte av detta uttalande dra slutsatsen om att det skett en förändring i Kubas förhållande till USA. Castroregimen har alltid uppmanat USA att göra ett slut på konflikten mellan länderna. Kubas ledare har alltid anklagat Washington för att inte vilja ha en dialog. Samtidigt har såväl den kubanska regimen som den nordamerikanska administrationen gjort ett närmande omöjligt. Varje gång då en öppning har synts vara på väg har alltid något inträffat.
    Varför? I USA är alla presidentkandidater medvetna om att de inte kan vinna ett val om de är kompromissvilliga mot Kuba, för förlorar de Florida förlorar de valet. Den kubanska regimen är å sin sida medveten om att så länge konflikten med USA finns kvar kan de skylla alla ekonomiska svårigheter på blockaden. Kubanerna enas mot den yttre fienden.

     Medan Raúl håller i rodret så är det alltså Fidel Castro som fortsätter att peka ut riktningen för den kubanska utrikespolitiken.  Så länge Fidel andas kommer inte heller lillebror Raul och de andra som nu styr att lämna den ”fidelistiska” revolutionen.
     Sin vardag ägnar annars Fidel Castro åt att skriva kolumner, så kallade Reflektioner,  i partiorganet Granma. I reflektionerna ger Fidel Castro syn på tillståndet i världen och berör sällan vad som sker i Kuba.
     Kuba skulle behöva mer uppmärksamhet av sin ledare. Den senaste tiden har landet drabbats av flera bakslag. Turismen minskar nu dramatiskt sedan Kuba uppfattas som för dyrt och problematiskt av charterresenärer. Främst är det spanjorerna som faller bort men även kanadensare, tyskar och italienare väljer allt oftare andra resmål medan britterna står för en mindre ökning. Trots att regimen börjat räkna in patienter som kommer från Venezuela och Bolivia för att opereras i statistiken har ändå nedgången varit 13 procent hittills i år. Att dessutom en allt större del av besökarna är billighetsturister, ungdomar som reser med låg budget, medan de eftertraktade lyxturisterna blir allt färre innebär att inkomsterna fallit mycket mer än de officiella sifrorna avslöjar.
     Samtidigt fortsätter problemen med landets försörjning. Ny kubansk statistik visar obamhärtigt att landet inte har lyckats få ordning på transporterna. Antalet passagerare som  kollektivtrafiken tar hand om i dag är lika få som 1960, trots att befolkningen närmast fördubblats. Värre är att matförsörjningen fortsätter att ha stora problem. Ny statistik visar att tre av fyra hushåll inte klarar av att köpa tillräckligt med mat. Även arbetslösheten ökar nu igen enligt offentliga siffor, den verkliga undersysselsättningen är enorm. Det enda som är positivt för Kuba är att Hugo Chavez fortsätter att vara en lojal vän som skickar den olja som behövs. Elförsörjningen är tryggad. Observera att  beskrivningen av tillståndet inte är någon propaganda. Allt är enligt offentliga siffor som inte döljs på något sätt.
      Kubanerna är vana vid att leva i kris. Så länge de minns har de uppmanats att bita ihop och kämpa. Men nu börjar hopplösheten, apatin och korruptionen få ett allt fastare grepp om vardagen och framför allt de yngre generationerna börjar nu misströsta allt mer.
    Ett år har nu alla levt i ett vakuum där ingen i statsledningen kan ta de stora beslut som är nödvändiga. Raul vet vad som behövs göras. Han ligger ju själv bakom den nya öppenheten med siffor och statistik. Han har även uttalat sig vid flera tillfällen om att byråkratin måste effektiviseras och jordbruket  måste läggas om. Men de övergripande förändringarna har inte gjorts. 
      Visst, Kuba är ett land i tredje världen och ska inte jämföras med Europa. Men samtldigt konstaterar regimen ju själv att ekonomin gått i stå  trots att världen runt omkring rider på en högkonjunktur. Uppenbarligen fungerar alltså inte det ekonomiska systemet.
      Men så länge Fidel Castro är kvar i livet kommer inte ekonomin att öppnas ytterligare mot mer inslag av blandekonomi. De privata initiativen inom näringslivet kvävs av ideologi, medan den statliga verksamheten kvävs av byråkrati och inneffektivitet. Att det redan nu finns enorma klassklyftor i Kuba mellan dem som har tillgång till hårdvaluta och dem som saknar hårdvaluta blundar regimen för.
     Och Fidel Castro, vad sysslar han med annars i sjuksängen?
     I samband med 26-juli firandet  har Fidel Castro släppt en ny bok med 18 av sina reflektioner samlade. Castros flitighet som ledarskribent är så stor att man numera inom korrespondet- och diplomatkåren,  och för all del även bland kubaner, brukar skämta om att Fidel Castro gått från att vara president till att vara journalist i stället. Från ”El Comandante en Jefe” till ”El Periodista en Jefe”.
    Boken går inte att få tag på i Sverige. Alla reflektioner ligger dock på Granmas hemsida som går att läsa från Sverige. Finns också på engelska för den som inte kan spanska. Mitt förslag till alla som ser Kuba som ett exempel är att läsa själv för att sedan kunna dra egna slutsatser om vad man anser om Fidel Castro och hans ambitioner om att vara den radikala vänsterns talesman i världen.
   Fortsatt trevlig sommar och semester.
   Viva la fiesta

Andra bloggar om:  

Ska Fidel Castro orka visa sig den 26 juli?

av Thomas Gustafsson

Den 26 juli är revolutionära Kubas heliga dag, med parader och långa tal högtidlighålls revolutionens inledning som skedde 1953 genom Fidel Castros misslyckade stormning av militärgarnisionen Moncada. Dagen har  sedan dess ansetts vara inledningen av den väpnade kamp som förde Castro till makten.
        För ett år sedan var det just firandet runt 26 juli, med  alla långa tal under den heta tropiska solen,  som ledde till att den åldrade Fidel Castro kollapsade. Han drabbades av en akut blödning som höll på att kosta honom livet.
        Ihärdiga rykten i Kuba gör nu gällande att det är nu den 26 juli som Fidel Castro kommer att visa sig igen. Visserligen är han fortfarande sjuk, han är allt för gammal och trött för att  orka återuppta ledningen, men han vill gärna visa sig igen och vinka till kubanerna.
         Nu stänger denna blogg för semester. Under tiden kommer alla som följer vad som sker i Kuba att kunna fortsätta att spekulera över om och när Fidel Castro ska visa sig. Den 26 juli vet vi.
       Trevlig semester
       Chiao, hasta pronto
      
Andra bloggar om:

Fidel Castros svar till EU (och därmed även till Sverige)

av Thomas Gustafsson

Nu svarar Fidel Castro personligen på EU:s senaste handlingsprogram som jag skrev om tidigare i denna kolumn .
        Han gör det i sin senaste Reflektion som publicerats dagens upplaga av Granma. En länk till hans inlägg på engelska finns här, vad jag förstått av kommentarer från er läsare så föredrar de flesta engelska framför spanska.
       Varför berättar jag om detta? Och varför låter jag Fidel Castro få ge sina synpunkter i min spalt? Jo, för att jag anser att alla som använder Kuba som ett exempel (positivt eller negativt) verkligen ska få en möjlighet att ta del av Fidel Castros egna ord om EU och Sveriges Kubapolitik.
        För den som inte känner den svenska Kubapolitiken så finns sedan tidigare en  rubrik i högra spalten i denna blogg som heter ”Sveriges officiella ståndpunkt om situationen i Kuba” . Dokumentet som ligger där handlar om bristen på respekt för de mänskliga rättigheterna i Kuba.
       Vem har rätt? Fidel Castro eller Sverige? Läs och döm själv.

Andra bloggar om:

Sida 8 av 11
  • Tjänstgörande redaktör: Johan Edgar
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB