I dag recenseras min populärhistoriska bok Bayate i en större artikel av Petter Lindgren i Aftonbladet Kultur.
      Det är väldigt kul. Boken som kom ut kring årskiftet tar ju upp ett smalt ämne vilket gör det extra svårt att nå igenom mediebruset, om man säger så.
      För vem i dessa snabba digilatiserade tider har tid att intressera sig för att det fanns en svensk nybyggarkoloni för hundra år sedan i Kuba?
      Och hur kan man vara så totalt befriad från kommersiella hänsyn att man man skriver om det?
      Och dessutom ger ut den på eget förlag, eftersom alla vanliga förlag nuförtiden bara är intresserade av att ge ut böcker som säljer?
      Boken är nu i alla fall utgiven, tryckt i en liten exklusiv upplaga av TG Media Bokförlag strax före jul. Jo, det är jag som ligger bakom TG Media. Detta är skamlös reklam.
     Om du som läser denna nyhetsblogg till äventyr är intresserad av svensk emigranthistoria och/eller Kubas historia så är det enklast och billigast att beställa boken på nätet eller låna den på bibliotek.
    Här under rubriken Historia beställer du boken.
    En annan variant är förstås att gå via din vanliga nätbokhandel.
 

BUENOS AIRES (TT). I början på 1900-talet firades svensk jul och midsommar i en dalgång i östra Kuba, och på lördagarna var det dans på Stadshotellet.
    Historien om den framgångsrika, svenska jordbrukskolonin Bayate fascinerar och har nu dokumenterats i bokform.
    Den svenskfödde läkaren Alfred Lind var initiativtagare till kolonin. Han var bosatt i Minneapolis men hade tröttnat på kylan och sitt inrutade liv i USA. Ett behagligt klimat lockade, liksom möjligheten att tjäna pengar i den nybildade republiken Kuba där Sverige spelade en viktig roll i det lokala näringslivet för hundra år sedan.
    Lind reste flera gånger till Kuba i jakt på ett lämpligt landområde för att kunna inleda sitt nya liv. Tillsammans med en grupp andra svenskar köpte han till slut 53 kvadratkilometer mark – fem mil in i landet från staden Santiago de Cuba – och sålde ut jordbrukslotter till landsmän som utvandrat till USA.
     I november 1905 påbörjade han, tillsammans med svenska nybyggare som nappat på idén, arbetet med att röja bort urskogsdjungeln som täckte den bördiga marken.
     Snabbt byggdes det svenska samhället Bayate upp på den kubanska landsbygden. En succéartad satsning på sockerproduktion som främsta inkomstkälla lockade fler svenskar till kolonin, som expanderade kraftfullt. När sockerboomen var som starkast levde där flera hundra familjer.
    Än i dag finns resterna kvar av det svenskägda sockerbruket. Övriga byggnader hamnade under vatten när en stor damm byggdes i dalgången 1977. Ett annat kvarvarande minnesmärke är kyrkogården Cementerio Bayate på en höjd ovanför dammen. Där finns några av kolonisatörernas gravstenar bevarade.
    När USA och Europa rustade upp och fyllde på lagren inför första världskrigets utbrott kunde Kuba dra nytta av ökad efterfrågan och kraftigt stigande priser på råvaror. Från krigets start 1914 till dess slut i november 1918 tiodubblades priserna på socker.
    Många av de svenska nybyggarna i Bayate, som arbetat stenhårt på sina lotter, blev förmögna under dessa år. Men trots goda tider var inte tillvaron helt perfekt. Ett problem var bristen på svenska kvinnor.
    Många ungkarlar i församlingen söp hårt, till stor bedrövelse för pastor Nils Benson (som bytt efternamn från Bengtsson). På helgerna kom kubanska kvinnor till Hotell Suecia (Sverige) i kolonins centrum för att kurtisera de kärlekstörstande männen. I Kuba går det ännu att hitta medborgare med skandinaviskt utseende som härstammar från Bayate. Annars är det svenska arvet nästan helt utraderat, berättar Kubakännaren Thomas Gustafsson i sin nyutkomna bok Bayate.
    Början till slutet för Bayate kom när en amerikansk sockerpamp slog upp ett konkurrerande bruk i närheten. Genom att hota små sockerodlare som sålde till det svenska bruket tog han över marknaden.
    Många av svenskarna gav upp och sålde sin mark till det amerikanska bolaget i slutet på 1910-talet av rädsla för att förlora sina tillgångar. Våldsamheter i Kuba 1917 påskyndade besluten att överge sockerproduktionen och lämna ön. Det visade sig vara ett klokt val; de flesta reste hem som förmögna och slapp uppleva sockerkraschen några år senare.
    Men för kolonins grundare Alfred Lind, som vägrade ge upp och i stället gick i rättslig strid mot den hårdföre amerikanske konkurrenten, slutade äventyret i tragedi. Sedan Lind vunnit rättstvisten i lägre instanser mutades högsta domstolen till att sända fallet till ny behandling. Tiden rann ut för Lind, och det svenska sockerbruket gick i konkurs 1922. Därmed upphörde kolonin att existera. Ett par år senare dog Alfred Lind i Havanna – luspank.
    Svenska ambassaden i Kuba har varit pådrivande för att historien om Bayate ska spridas och har sett till att den nyutkomna boken även översatts till spanska.
    – Politik och samhälle ser olika ut i våra länder men förhoppningsvis kan historien om Bayate ändå leda till ökad förståelse mellan svenskar och kubaner, säger Thomas Gustafsson.
CLAES ARONSSON/TT

Denna artikel skickades ut från Tidningarnas Telegrambyrå (TT) den 4 januari. Dagarna därefter publicerades den i en rad tidningar av vilka kan nämnas  Göteborgs Posten, Sydsvenskan, Hallands Nyheter och Helsingborgs Dagblad. Den 9 januari medverkade jag även på P4Extra då jag berättade om den svenska kolonin, med anledning av boken.

I östra Kuba, i trakterna av där det för hundra år sedan grundades en svensk nybyggarkoloni med namnet Bayate, har man nu för första gången uppmärksammat sitt svenska förflutna.
      Den svenska nybyggarkolonins centrum ligger i dag dränkt under vatten. Men samhället  Mella som låg några kilometer från kolonins centrum finns kvar och där var det rena folkfesten under några dagar i samband med att minnet av kolonin högtidlighålldes. Det var parader och seminarier och högtidiga tal. Den svenske ambassadören Christer Elm talade bland annat om vikten av att historien inte glöms bort.
        Som jag tidigare berättat i denna kolumn har jag precis i dagarna kommit ut med en ny bok som berättar om den svenska nybyggarkolonin, se mer denna länk till denna kolumn. Boken presenterades i samband med att minnet av kolonin hedrades.
      I boken Bayate berättas för första gången historien om den svenska nybyggarkolonin i Kuba på svenska. På så sätt kan jag medverka till att denna del av vår historia inte glöms bort.
       I samband med firandet i Mella lanserades också affischen här nedan. Den ska symbolisera Kubas och Sveriges gemensamma historia.
      Nu hoppas invånarna i Mella där det finns flera som har svenska anfäder att historiskt intresserade svenska turister ska börja söka sig till Mella där det  finns flera  lämningar kvar från den svenska nybyggarkolonin. Om detta berättar jag i min bok Bayate som är tryckt i en liten exklusiv upplaga och kan beställas på denna länk. Klicka på Historia.
       Mer om firandet på svenska ambassadens i Havannas hemsida.

För hundra år sedan grundade en grupp äventyrliga och arbetsamma emigranter den svenska jordbrukskolonin Bayate i det nya självständiga Kuba.
        Kolonin blev ett demokratiskt samhällsbygge i tropisk miljö. När Bayate nådde sin blomstring levde här flera hundra svenska familjer. Vardagen påminde om livet i en liten svensk landsortsstad. Man firade midsommar och svensk jul. Barnen gick i svensk skola. På lördagar var det dans på stadshotellet och på söndagen gick man till kyrkan där en svensk präst predikade.

NY KUBABOK UTGIVEN
I dagarna har jag kommit ut med en ny bok som berättar den hittills okända historien om Bayate. Boken trycks i en liten exklusiv upplaga. Beställning görs på denna länk. Klicka på Historia, och där ligger boken för beställning. Priset är 250 kronor. Den kommer även att finnas i bokhandeln.
       Min nya bok ”Bayate”  är min åttonde bok om Spanien och Latinamerika. Den är populärhistoriskt skriven. Boken är rikligt illustrerad med gamla unika arkivbilder och består av tre delar.
      Om man öppnar boken från det ena hållet finns hela historien på svenska i tio illustrerade kapitel. Vänder man på boken och öppnar den från andra hållet så finns samma historia i tio illustrerade kapitel fast på spanska.
      I mitten finns en färgbilaga med konstverk som visar hur det såg ut i Bayate, gjord av kubanska konstnärer som är verksamma i den gamla svenska nybyggarkolonin.

PRESENTERAD I KUBA
Boken finns nu även i Kuba. Under måndagen den 26 november presenterades boken i samhället Mella, östra Kuba, där den gamla svenska nybyggarkolonin en gång fanns. Närvarande var konstnärskollektivet Bayate, Sveriges ambassad och intresserade och specialister från både Kuba och Sverige.
     Dagen därefter den 27 presenterades boken i Santiago de Cuba och den 29 november visades boken upp i Havanna.
     Uppmärksamheten av den svenska kolonin hade sammanförts med Linnéjubileet i vilket det deltog flera biologer från Sverige och Kuba med föredrag och utbyte.
     Vid firandet av den svenska kolonins visades även den nya dokomuentärfilmen om biologen Erik Ekman.

DÄRFÖR SKREVS BOKEN
När jag som ung journaliststudent luffade runt i Karibien 1982 hörde jag för första gången talas om att det hade funnits en svensk nybyggarkoloni i Kuba som hette Bayate. Uppgiften fascinerade mig. Jag hankade mig fram genom att ta tillfälliga jobb på charterbåtar och kände då en stor sympati med de landsmän som sökt sig till äventyret i Karibien långt före mig.
        Det skulle dock dröja till 1990 innan jag påmindes om den svenska kolonin igen. Jag reste då runt som frilansjournalist i Kuba. De följande åren skulle jag genomföra ett flertal reportageresor till Kuba. I samband med att jag då också på allvar började gräva i Baytes historia fann jag att kolonin var okänd i Sverige. Alla som levt där var borta. De fåtaliga skriftliga källor som berättade om svenskarnas äventyr i Kuba låg glömda i djupa arkiv.
         Under ett besök i Havanna hade jag dock turen att träffa på den kubanske journalisten och författaren Jaime Sarusky. Det visade sig då att han på sin sida gripits av samma fascination för Bayate som jag. Av honom fick jag mycket värdefull information som jag kunde jag lägga till mina tidigare fakta.
        Mitt första reportage om den svenska kolonin i Bayate publicerades 1996 och väckte stor nyfikenhet i Sverige. Det var första gången kolonins historia berättades. När jag året därefter sedan kom ut med min reportagebok ”Kuba Konflikt och salsa i Karibien” hade jag med ett kapitel om den svenska kolonin vilket fick många att höra av sig och efterlysa mer information. Inför publiceringen av min nya fackbok ”Kuba” som kom ut för ett år sedan hade jag därför genomfört ytterligare studier om Bayates historia. Dessvärre fanns inte utrymme att få med allt jag önskade.När den svenska ambassaden i Havanna tidigare i år kom med en förfrågan om jag kunde skriva något mer om den svenska kolonin gav det mig därför en välkommen möjlighet att sammanställa denna bok med hela den spännande historien om Bayate. På så sätt kan jag medverka till att Bayate inte glöms bort.
        Kuba har länge haft en stark dragningskraft på svenskar. Sverige har samtidigt väckt ett stort intresse bland kubaner. Även om vardagen och politiken i de båda länderna ser helt annorlunda ut finns banden mellan folken. Min förhoppning är att denna berättelse om Kubas och Sveriges gemensamma förflutna ska föra oss  närmare varandra. Jag hoppas också att du som läst detta också läser boken som precis lämnat tryckpressarna.