Det händer mycket runt Kuba nu när 50-årsjubileet av Castros maktövertagande närmar sig, men det mesta är politiskt.
    På fredag 5 december kommer dock sångaren Eliades Ochoa till Stockholm, den ende av de stora profilerna från Buena Vista Social Club som fortfarande är i livet och stark nog att turnera.
    Den cowboyhattsbärande Buena Vista-gitarristen och sångaren Eliades Ochoa spelar på Södra Teaterns konsertlokal Kägelbanan.
   Jag har sett Buena Vista flera gånger i Havanna och i Madrid och även intervjuat dem. Jag har aldrig blivit besviken. När Compay Segundo dog försvann visserligen kärnan, men fredagens konsert blir nog också bra.

Rysslands president Dmitry Medvedev i samtal med Kubas president Raúl Castro i Havanna. Bilden tagen av kubanska myndigheter för fri publicering.

Den ryska presidenten Dmitry Medvedevs besök i Kuba ökar spänningen mellan USA och Ryssland, speciellt eftersom den ryske ledaren också besökt Venezuela.
    Enlig kubanska regimen är besöket ett bevis på de god relationerna mellan Kuba och Ryssland, eller som de skriver:
   ”Esta visita reafirmará las excelentes relaciones que existen entre la Federación de Rusia y Cuba.”
       Sedan kalla kriget tog slut har Ryssland hållit sig borta från Karibien, som är ett strategiskt myckert viktigt område för USA.
      Visserligen finns det numera tåg och vägar mellan östra och västra USA  som minskat betydelsen av Panamakanalen. Det var ju behovet av att kontrollera kanalen  som användes för att frakta varor från USA:s östra och västra kust som gjorde att Washington anlade stora militärbaser i Puero Rico, Guantanamo och Panama under första värlskriget och som sedan användes framför allt under andra världskriget.
    Karibien blev USA:s bakgård.
    Kalla kriget ändrade inte detta.
     Inte heller slutet på Kalla kriget betydde någon egentlig förändring i denna doktrin.
    Det går att skriva massor om USA:s ambitioner i Karibien och Centralamerika.   
    Det går också att skriva hur mycket som helst om Moskvas ambitioner att vara en miitär stormakt och Putins roll i bakgrunden.
     Det går också att skriva massor om hur Kuba blev helt beroende av Moskvas godtycke under kalla kriget.
    Men för detta finns inte utrymme i denna blogg.
    Det ska bli väldigt intressant att se hur långt Moskva kommer att gå denna gång i sina ambitioner. Framför allt Kubas framtida oljeutvinning intresserar ryssarna. Och om rysarna kommer åt den, kan Kuba få kärnkraft i utbyte, vilket intresserar Castroregimen.
    Nyligen (se förra kolumnen)var Kinas president på Kuba. Ny är det Ryssland. I gänget finns också sedan tidigare Venezuelas Chavez.
     På bilden här nedan hälsar Chavez på Medvedev, fotot är taget av AP.

De senaste månaderna har Fidel Castro tagit emot en strid ström med utländska dignitärer och varje möte har resultetat i nya bilder som de kubanska myndigheterna skickat ut till världen.
     Venezuelas president Chavez och Brasiliens president Lula inledde mötesserien och därefter har afrikanska och andra ledare passerat.
    Nu har turen kommit till mäktiga Kina. Hu Jintao mötter Castro i onsdags den 19 november vilket bilden här ovan visar.  Andra möten som står på tur är Rysslands president och Spaniens premiärminister.
    Men trots alla bilder finns det fortfarande exilkubaner som är övertygade om att Fidel Castro är död.
    Historien visat att det finns få personer som lever lika länge och är lika uthåliga som latinamerikanska diktatorer.

I mitten av november passerade årets besökssiffra två miljoner.
    Turism är Kubas största inkomstkälla, större än sockret och nickelexporten.
    Därför var det en stor katastrof när turismen föll under 2001, huvudsakligen på grund av att Kuba då hade blivit för dyrt som turistland men också som en följd av den allmänna nedgång av resandet som världen drabbades av efter den 11 september.
    Nu har turistindustrin repat sig, enligt de kubanska myndigheterna. Sedan 2004 har turismen legat stadigt över två miljoner varje år, med 2,3 miljoner besökare under 2005 som ett rekord.
    I Kubas turisksiffror ingår dock numera även de latinamerikaner som Kuba tar emot från bland annat Venezuela och Bolivia för medicinsk behandling. Om endast betalade turister räknades skulle siffran vara lägre.
    Kubanerna hoppas nu på fler betalande turister från USA. Obamas seger i presidentvalket i USA har skakat om det kubanska samhället i grunden. Diskussionerna är nu livliga om vad detta kan få för betydelse för Kubas och USA:s relationer.
    Ett första steg kan vara att USA gör det lättar för sina medborgare att besöka Kuba.
 

Orkanen Paloma slåog till mot Kuba under helgen den 9 november.
        Precis som höstens tidigare orkanerna Ike och Gustav drabbade också Paloma att drabba de centrala och östra Kuba,
        Mer än 1,2 miljoner kubaner evakuerades.
        Nyhetsbloggen Kuba har i tidigare kolumner skrivit om årets hårda orkaner som vållat svåra problem.
        Klimatförändringarna är en svår utmaning för Kuba och Haiti som ligger mitt i stormarnas motorväg.
       Spanien har lovat  ett omfattande bistånd för att Kuba ska klara svårigheterna.
        Samtidigt vill inte de kubanska myndigheterna erkänna hur allvarligt läget är. I stället har de ekonomiska nyheterna den senaste tiden handlat om att man hittat stora oljefyndigheter i havet utanför Kuba.

På tisdag den 4 november valde medborgarna i Amerikas förenta stater Barak Obama som ny president.
        För en tid sedan skrev denna nyhetsblogg om de olika kandidateras syn på Kuba, läs det om du inte har gjort det.
       Sedan revolutionen har ingen kunnat bli president i USA utan att vinna Florida, och för att vinna Florida måste man vinna exilkubanernas röster. För detta har det varit nödvändigt att utlova en hård Kubapolitik.
      Men denna gång lyckades alltså Obama bryta denna förbannelse. Inför valet gick Fidel CAstro ut och hyllade Obama som den bästa möjliga preseidenten. Samtidigt hyllades Obama också av Brasiliens presdent Lula. och Venezuelas Hugo Chavez.
     Att bli hyllad av Castro och Chavez brukar vara som en dödskyss. Så blev det inte denna gång.
 

Den spanska regeringen har lovat att ge ett bistånd som motsvarar ett värde på 245 miljoner kronor till Kuba.
     Avtalet med den utlovade hjälpen är ett stort paket som innefattar en mängd åtgärder för att Kuba ska komma på fötter igen efter de svåra skadorna efter höstens orkaner.
     Den senaste tiden har såväl Spaniens utrikesminister Soraya Rodriguez varit på besök i Havanna, likasom Kubas utrikesminister Felipe Perez Roque varit på besök i Madrid för samtal. I dagarna har det dessutom blivit klart att den spanske premiärministern Zapatero ska besöka Kuba under 2009.
    Spanien ligger också bakom och har varit drivande i att EU har återupprättat sina relationer med Kuba. Efter fem års avbrutna förbindelser kom parterna överens den 23 oktober. Ett samarbetsavtal undertecknades då i Havanna av Kubas utrikesminister Felipe Pérez Roque och EU:s biståndskommissionär Louis Michel.
    EU avbröt de diplomatiska förbindelserna med Kuba 2003 sedan Kuba gripit 75 regimkritiker. Flera av dessa dissidenter sitter fortfarande fängslade men ändå anses tiden mogen för att inleda en dialog med Kuba. EU:s beslut kritiseras av  Washington och exilkubanska grupper.
      Att Spanien varit pådrivande i EU:s nya Kubapolitik är inte så underligt. Ända fram till 1898 var Kuba en del av Spanien vilket märks på de starka band som finns mellan länderna.
     När Kuba sedan blev en självständig stat var det många spanjorer som utvandrade till Kuba. Fidel och Raúl Castros far var till exempel spanjor, båda skulle alltså om de ville kunna bli spanska medborgare.
     Känner man till de historiska banden så förstår man också att vänskapen mellan Spanien och Kuba står över alla politiska förvecklingar.
    Man förstår också varför Spanien är så öppet för vänskapliga förbindelser med Kuba. Varför Spanien är Kubas bästa vän i EU.
     Kuba är det mest spanska av latinamerikas alla länder. Det är därför jag genom att tillbringa en stor del av min tid i Spanien också kommit så nära Kuba. Det är därför jag kan ha två redaktionella nyhetsbloggar samtidigt, en om Kuba, en om Spanien.

Organisationen Reportrar utan gränser har släppt sin nya lista över världens länder rankade efter pressfrihetsindex. Pressfriheten är usel i Kuba, vilket framgår av listan där Kuba hamnar på 169:e plats. Listan är här nedanför. Sveriga hamnar på delad sjundeplats på grund av att journalister utsatts för hot från olika intressegrupper.
       Kubas försvarare brukar avfärda kritik för landets bristande respekt för mänskliga rättigheter med alla möjliga argument.
      Som journalist försvarar jag givetvis det fria ordet. Genom att publicera denna lista visar jag vad jag tycker. Vad tycker du? Nu är kommentarsfunktionen öppen.

Högst kommer följande fem länder:
1. Island
1. Luxemburg
1. Norge
4. Estland
4. Finland

Sist kommer följande fem stater:
169. Kuba
170. Burma
171. Turkmenistan
172. Nordkorea
173. Eritrea

Källa: Reportrar utan gränser (TT)

Tisdagen den 4 november är det val i USA.
      För att bli president i USA är det nödvändigt att vinna Florida där exilkubanerna har stort inflytande.
      Sedan början av 1960-talet har USA haft hårda ekonomiska sanktioner mot Kuba, som ett svar på att Castrobröderna när de kom till makten nationaliserade nordamerikansk egendom.
       Så här står kandidaterna i Kubafrågan, enligt sina program:

       McCain: Vill vänta med att släppa embargot och alla restiktionerna som nu gäller amerikanska medborgare till dess USA är helt säker på att det är som han säger, ”confident that the transition to a free and open democracy is being made.” Med McCain fortsätter alltså politiken som gäller i dag.

      Obama: Vill lätta på restrektionerna vad gäller anhörigas möjligheter att resa till Kuba och tillåta anhöriga att sända pengar till sina släktingar i Kuba. Han är också öppen för ett möte med president Raúl Castro . De ekonomiska sanktinerna vill han dock inte lätta förrän Castroregimen, som han säger, ”begins opening Cuba to meaningful democratic change.”

     Kubabloggens kommentar: Med Obama skulle onekligen den gamla konflikten mellan USA och Kuba gå in i ett nytt skede. Även Castrobröderna har uttalat sig med öppna för samarbete med Obama än med McCain.
     Politisk retorik och praktisk politik är dock skilda saker. I dag är det brottsligt för medborgare i USA att vara turist i Kuba eller handla med Kuba. Samtidigt exporterar USA stora mängder livsmedel till Kuba, Bushs vänner i Texas kan på så sätt bli av med sitt överskott av livsmedel.

För två veckor sedan tog jag upp den svåra livsmedelskrisen som då hade drabbat Kuba. Via mina kontakter i Kuba kan jag följa det allt förvärrade läget.  Höstens allvarliga orkaner har förvärrat det redan tidigare kritiska läget.
   Elförsörjningen som alltid varit ett stort problem för revolutionen drabbades svårt av orkanernas förödelse. På bilden här intill repareras elledningar.
      Livsmedels- försörjningen har dock alltid varit Castroregimens riktigt stora problem. Jordbruket har aldrig fungerar som revolutionärerna hoppas.
    Ett sätt att lösa krisen har varit import. Under senare år har stora mängder spannmål köpts från till och med USA för att mätta folket.
     Men när de internationella livsmedelspriserna stack iväg innebar det att Kubas läge förvärrades. Till det orkanerna.
      Raúl Castro vet precis vad som behöver göras. Sedan han tillträde har han arbetat hårt med att få igenom jordbruksreformer som ska slå sönder de inneffektiva statliga jordbruken och dela ut jord till motiverade jordbrukare.
     Problemet är att det är partifunktionärer som fått uppdraget att föra ut reformerna. Därför händer inget. Jorden är helig för rkomunisterna som styr Kuba.
     Revolutionens linje ligger kvar. I Havanna svälter folket när ingen billig subventionerad mat kommer in till mångmiljonstaden. Att köpa mat för den som inga pengar har är omöjligt.