Den 15 februari 2007 inleddes den stora terroristrättegången i Madrid. I rättegångarna som kommer att pågå hela våren ställs de ansvariga till attentaten den 11 mars 2004 till svars för 191 mord och 184 mordförsök. Åklagaren har yrkat på sammanlagt 38656 års fängelse.

För mig personligen ligger attentaten nära. Jag har bott i Madrid under en stor del av mitt vuxna liv där jag arbetat som korrespondent. När attentaten skedde befann jag mig i Stockholm men flög direkt ner och landade på eftermiddagen och tog mig då direkt till attentatplatsen för att rapportera hem till Aftonbladets läsare och webbradion på aftonbladet.se

Det var den 11 mars 2004 Madrid som första stad i EU drabbades av en serie bombattentat riktade mot pendeltåg som var på väg in till Stationen Atocha. Terrorattackerna i Madrid blev en vändpunkt för Europas kamp mot terrorism. För första gången hade det islamistiska terroristnärverket al-Qaida slagit till mot en stad i EU. Plötsligt stod det klart för alla att USA:s krigsföring i Afghanistan och Irak inte alls hade lett till att terrorismen utrotats. Tvärt om. USA:s president George W Bush hade skapat en grogrund för islamistisk extremism och nu var också européerna terroristernas måltavlor.

Rädslan blev inte mindre av att se hur det sedan slutade när polisen skulle gripa de som placerat ut bomberna. Vid polisens tillslag mot lägenheten de gömde sig i en Madridförort sprängde terroristerna sig själva i luften. En polis dog vid sprängningen. Men framför allt dog de gärningsmän som var mest skyldiga till massmordet.

Vid attentatet dödades 191 personer. I Spanien anger man dock dödsoffren till 192 eftersom man räknar in polisen som dog vid stormningen av terroristernas lägenhet. I monumentet som finns i Retiroparken i Madrid anges också dödssiffran 192. Det finns dock flera som anser att rätt siffra är 193 döda, då en av bomboffren var en höggravid kvinna som snart skulle föda. Personligen har jag alltid uppgett dödssiffran 192 som jag anser vara mest korrekt.

Som ett direkt resultat av attentatet tvingades den konservativa regeringen med premiärminister José María Aznar i spetsen att lämna makten. Mer om det senare.Andra bloggar om: Spanien