Fernando Savater fotograferad i samband med en exklusiv intervju som den här bloggens författare fick med honom under torsdagen på spanska ambassaden i Stockholm. Foto: THOMAS GUSTAFSSON

Fernando Savater anser att ETA:s brytning av vapenvilan innebär att samhällets kamp mot terroristorganisationen nu måste återgå till att bli lika effektiv som den var för tre och ett halvt år sedan.
        ”I början av 2004 var ETA på väg att utplånas, politiskt, ekonomiskt  och militärt hade ETA förlorat all kraft,” säger han och fortsätter:
        ”Det var ETA som ville ha vapenvila. Det var deras vapenvila. De var på väg att slås ut. Nu har de kunnat använda tiden till att bygga upp sin struktur och situationen vi nu fått tillbaka är därmed densamma som hur det var innan de var försvagade.”
        Savater är Spaniens mest kända nu levande filosof och räknas som ett av de hetaste namnen inom Spaniens intellektuella samtidsdebatt genom sina tidningskolumner, böcker och medverkan i olika forum.
        Han är född 1947 i San Sebastián i Baskien. I sin ungdom deltog han i kampen mot Franco, i dag står hans namn mycket högt upp på ETA:s dödslista på grund av hans rakryggade motstånd mot extremistisk nationalism och att han är en av de ledande krafterna i organisationen Basta Ya!
        Poitiskt står han i mitten, säger han, mellan vänstern och högern, vilket är ovanligt i det polariserade Spanien. Men om man studerar hans ställningstaganden i texter och argumentering så delar han dock de flesta värderingar med vänstern (familjepolitik, ekonomi, fördelningspolitik och så vidare) men när de gäller ETA står han närmare högern. Det gör att ett samtal med honom blir mycket spännande.
        Efter att tvingas leva under dödshot med livvakter en stor del av sitt vuxna liv ser han inte längre dialogen som en möjlighet. ETA måste isoleras, anser han. De ska inte få någon plattform. Terroristerna ska bekämpas på alla plan.
         Fernando Savater ser det inte som en bra väg att låta de radikala krafterna få en politisk plattform inom ANV som nu skett.  Om ANV har jag skrivit tidigare i denna kolumn.
        Irland kan inte användas som exempel, anser Savater, eftersom det där fanns en två sidor. ”Om IRA dödade någon var det katolikerna som tvingades vara oroliga för hämnd dagen efter. Om ETA dödar någon så kan de som stöder ETA vara lugna dagen efter, i stället är det vi som tvingas fortsätta vara oroliga för det kanske är vår tur nästa gång.”  
    Savater har  heller ingen som helst förståelse för den baskiska mer borgeliga och sansade nationalismen som finns inom PNV. Över huvud taget stöder Savater inte tanken på ökat självstyre. Han anser det inte ens vara en god idé för Spanien att följa Storbrittanniens väg och låta Katalonien, Baskien och Galicien få sina egna landslag i fotboll på samma sätt som Skottland, Wales och Nordirland fått egna landslag.
        Intervjun och samtalet med Fernando Savater kom alltså att handla mycket om den baskiska identitetens baksida vilket är förståeligt med tanke på att ETA nu återgått till att bli ett reellt hot. ”Inom kort” kan vi vänta ett attentat, säger han.
    Men samtalet handlade inte bara om den radikala nationalismen utan också om språket, filosofin, om etiken, politiken…detta resonemanget finns det dock inte plats för att redovisa här, det kommer i stället att publiceras i mitt nya bokprojekt om Spanien som kommer ut om ett halvår.
    Under torsdagskvällen deltog Fernando Savater i ett seminarie vid Cervantesinstitutet som leddes av Inger Enkvist, professor i spanska vid Lunds Universitet. Hon kom nyligen ut med boken ”Spanska tänkare under 1900-talet”, ett  av bokens kapitel handlar om Fernando Savater.

Andra bloggar om: Spanien