I dag, fredag den 15 juni, är det 30 år sedan Spanien hade sitt första demokratiska val. Det hölls den 15 juni 1977 och ledde till att Adolfo Suárez blev premiärminister.
        Spanien höll andan. Bara två år hade passerat sedan Franco var död. Allt kunde fortfarande hända.
        I det politiska spelet som slutligen lett fram till detta det första riktigt demokratiska valet hade den unge kungen Juan Carlos spelat huvudrollen. Det var han som först hade lyckats driva fram en ny konstitution året innan. Han hade också insett att Adolfo Suarez var den enda politiker som både högern och vänstern kunde acceptera. Därefter var det han som mycket skickligt  lyckades lotsa igenom ett demokratiskt val och även få högern att gå med på att låta vänstern delta.
        I dag låter detta enkelt. Men minns att det var högern och vänstern som hade slagits mot varandra i det blodiga inbördeskriget. Hatet  fanns kvar. Ärren.
        Det första steget mot en försoning, inledningen till det demokratiska Spanien, togs av alla spanjorer för 30 år sedan genom att de gick till vallokalerna.
        En generation sedan. Man brukar ju som bekant räkna 30 år som en generation.
        Det dröjde visserligen ytterligare flera decennier tills demokratin var helt konsoliderad. Alla minns försöket till motkuppen 1981. Alla minns också alla diktaturens avarter som levde kvar under lång tid i form av maktmissbruk och korruption, polisvåld och avsaknad av respekt för de mänskliga rättigheterna.
        Rester av detta Gamla Spanien finns förvisso fortfarande kvar i det spanska samhället. Då och då skymtar det fula trynet. Men i dag sker detta så sällan och så sparsamt att man måste anse att Spanien är en fullfjärdad demokrati av västerländsk modell.
         Det har skett enormt mycket under dessa år. Under denna generation. Då för 30 år sedan var Spanien ett ekonomiskt efterblivet jordbruksland som hade styrts av en diktator i mer än 40 år. I dag är Spanien ett modernt informationssamhälle.
        Den enda av de makthavare som var med för 30 år sedan och som fortfarade finns kvar är faktiskt kung Juan Carlos. I samband med högtidlighållandet av jubileet som hölls i kongressen i Madrid var det naturligtvis han som hade huvudrollen. Under hela transitionen har kungen varit demokratins främsta försvarare. Alla andra politiker som var med har avlidit ellet har bytts ut.  En ny generation har tagit över som saknar minnen av diktaturen.
        Det tog en generation. Men nu är övergången definitivt fullbordad.

Andra bloggar om: Spanien