Mötet i Madrid mellan den baskiske regionalpresidenten Juan José Ibarretxe och den spanske regeringschefen José Luís Rodríguez Zapatero den 16 oktober blottade den stora spricka som finns mellan Baskien och Madrid .
          Den spanske socialdemokraten Zapatero vägrar gå med på en folkomröstning i Baskien om regionens framtid.
          Samtidigt vägrar den baskiske nationalisten Ibarretxje att backa från sina självständighetsplaner för Baskien, där ett första steg är att hålla en utlovad folkomröstning.
           Det var för några veckor sedan som Ibarretxe lovade att hålla en folkomröstning nästa höst i Baskien där baskerna ska få ge sin mening om framtiden för det historiska landskapet.
          Utspelet ledde till att den baskiska frågan sedan dess har dominerat spansk politik. Det kommer den att göra fram till valet, vilket jag skrev om i en tidigare kolumn.
           Den baskiska frågan är alltså låst. Regeringen kommer aldrig att kunna offentligt tillåta en folkomröstning nu när det snart är val, det kommer den konservativa oppositionen att se till. Oppositiosledaren Mariiano Rajoy har inriktat sin kampanj helt på den baskiska frågan.
          Samtidigt forstätter den polisiära bekämpningen av våldet i Baskien. Den senaste veckan har ytterligare en rad framgångsrika tillslag genomfört mot ETA och mot de radikala ungdomsgrupperna som finns runt terroristorganisationen och som står för gatuvåldet. Dessvärre leder inte detta till att  det blir mer fredligt i Baskien. Spännignarna kommer bara att fortsätta att öka.
          Jag vet att det är svårt för många riksspanjorer att tänka sig något annat än ett starkt enat Spanien. Men det enda sättet att få en fredlig utveckling i Baskien är gå den politiska vägen. ETA måste isoleras. De som står bakom våldet måste  inse att det inte är rätt väg att gå. De politiska fredliga krafterna måste få vara de enda som kan påverka Baskiens framtid. Därför stöder jag en folkomröstning i Baskien.