Spanienbloggen

Rapport från Madrid

Startsida / Inlägg

Francos dödsdag den 20 november – endast grupperingar på ytterkanterna bryr sig om 20-N

av Thomas Gustafsson

Manifestation av medlemmar i Falangen på Plaza de Oriente.

Den 20 november är det årsdagen av general Francos död.
        Mycket har hänt i Spanien sedan den där novemberdagen 1975 då den åldrade diktatorn slutligen avled tidigt i gryningen, efter en lång och utdragen dödskamp.
      Dagen som kallas 20-N brukar numera passera obemärkt. Bland spanska massmedier har det länge rått en tyst överenskommelse om att inte skriva om jubileet såvida inget speciellt inträffar. Nyhetsmässigt har  det ju litet värde då det bara intresserar ett fåtal individer; udda personer, nostaligiska åldringar, våldsamma personer och sökande ungdomar; som sökt sig till de grupperingar långt ut till höger- och till vänsterkanten som på olika sätt uppmärksammar dagen.
      När Franco dog var det annorlunda. Då samlades miljoner människor framför slottet på Plaza de Oriente i Madrid för att sörja och hylla sin ledare. Det var från slottets balkong Franco brukade hålla sina tal och torget har därför alltid varit frankisternas samlingsplats. Här hölls också Francos begravningsakt innan kistan fördes till graven i Valle de los Caídos strax utanför Madrid.
      På ettårsdagen av Francos död var det fortfarande hundratusentals frankister som slöt upp på torget för att hedra Francos minne. Därefter har deras antal stadigt och kan i dag räknas i några tusen. Motkrafterna representeras av betydligt fler.
       I år hade fem organisationer ansökt om demonstrationstillstånd i Madrid samband med Francos dödsdag. Den nynazistiska gruppering som sökt tillstånd att hålla en stor manifestation genom de centrala delarna av Madrid mot invandringen fick dock avslag, med motivering att det skulle leda till våldsamma bråk. Likaså fick den radikala antifascistiska grupp som också sökt demonstrationstillstånd avslag, med samma motivering.
      Tre fascistiska grupperingar kan dock utnyttja den spanska demokratins rätt att demonstrera eftersom de håller sina manifestationer utanför Madrid vid Francos gravplats. Där anses de inte störa någon. Bland dessa finns Falangen som var ett av Francos viktigaste stödpartier.
      Spanien är alltså jämförelsevis befriat från organiserad fascism, om man jämför med andra stater i Europa.
       I dag är endast något tusental spanjorer medlemmar i det gamla spanska fascistpartiet vars fullständiga namn är Falange española independiente. Nynazisterna som är starkast i Katalonien är fler.
       Generellt är alla spanjorer medvetna om att Spaniens ekonomi inte skulle klara sig länge utan den stora invandringen från Latinamerika och Rumänien. Det är invandrarnas handkraft som i dag bär upp sjuk- och hälsovården, servicebranschen och byggbranschen. Inom alla dessa områden dominerar den latinamerikanska billiga arbetskraften. Vem skulle servera, diska och ta hand om de gamla och sjuka om fyra miljoner spansktalande latinamerikaner och rumäner slängdes ut?
        Det finns dock en ökad risk för ökad främlingsfientligheten som en följd av den stora illegala invandringen
       För några dagar sedan skedde sammandrabbningar mellan olika ungdomsgrupper på höger och vänsterkanten som slutade med att en ung man dog, därför blev det avslag på demonstrationerna i centrum i år då myndigheterna fruktar att våldet kan bryta ut igen.

  • Tjänstgörande redaktörer: Mikael Hedmark, Emma Lindström och Emelie Perdomo
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB