Solen skiner och uteserveringarna är fyllda här i Madrid denna valsöndag.
       Vallokalerna stänger 20.00 (vilket betyder att de har öppet till kl 21 på Kanarieöarna) och  de första  siffrorna kommer strax därefter.
        I år präglas valet av ETA:s mord på den socialistiske kommunalpolitikern Carrosco (se tidigare inlägg) . Mordet har fått många som skulle strunta i att rösta att gå till vallokalen i ilska och sorg.
        I grundskolan i mina gamla hemkvarter som används som vallokal var det mycket folk i rörelse för att rösta under förmiddagen. Jag brukar gå till samma skola varje gång det är val för att känna stämningen. Det har jag gjort ända sedan det första valet jag bevakade här i Spanien 1993.
        Det känns och verkar som det är mer väljare än valet 2000 (68,7 procent) men långt ifrån lika många som vid valet 2004 (75,7 procent).
       Valresultatet kommer att speglga den polarisering som skett de senaste åren här i Spanien. Två stora partier står mot varandra, det socialdemokratiska regeringspartiet Socialistpartiet PSOE och det konservativa oppositionspartiet Partido Popular (PP).
       Det hårda klimatet i oppositionen har lett till att all politik koncentrerats till att handla om PSOE och PP. Detta kommer att resultera i att de kommer att stiga fram ännu mer än vid valet för fyra år sedan medan de enda alternativensmåpartierna kommer att minska.
    Redan före ETA:s mord på en socialistisk före detta kommunalpolitiker tydde allt på en seger för PSOE, det vill säga att PSOE blir största parti.
     Men det blir tufft. PSOE har fått väldigt låg utväxling för den politik de drivit. Fyra år med högkonjunktur och reformer som gynnat breda grupper har inte belönats med större sympartier.
     Tvärt om har misstron mot politiken ökat. Valdeltagandet kommer att bli lågt även detta år. Unga väljare struntar i politiken, de skräms bort av den hårda polariseringen.