Den senaste tiden har jag vid flera tillfällen fått frågan om när jag tror det vänder i Spanien.
    Anledningen är att många minns att jag redan i en kolumn för två år sedan varnade för vad som skulle ske och att det visat sig att det jag då förutsåg har infriats. Om länkfunktionen inte funkar så finns den på denna adress:
   http://blogg.aftonbladet.se/13701/perma/388233/
   När jag första gången i maj 2007 skrev och varnade för bubblan som skulle spricka fick jag dock en del mejl från intressen i fastighetsbranschen som ansåg att det inte alls fanns någon risk att den spanska överhettade ekonomin skulle falla.
    Men krisen kom direkt efter valet i mars 2008. Våren 2008 kom det brutala uppvaknandet. Därefter har Spanien blivit det västeuropeiska land som drabbats hårdast av krisen (i gamla Österopa är det värst eftersom läget var sämre där redan från början) som en följd av att den överhettade fastighetsbranschen drog med sig hela ekonomin när den föll.
   Krisen går nu in på sitt andra år vilket betyder att nu också arbetslösheten ökar allt snabbare. Här ligger Spanien riktigt dåligt till och toppar den europeiska statistiken. Medan den genomsnittliga arbetslösheten bland EU:s 27 medlemsländer nu ligger på 8,3 procent är siffran i Spanien nu uppe i 17,4 procent. Av tradition är visserligen svartjobb vanligt i Spanien, men de flesta känner någon närstående som är drabbad. Värst är det i Andalusien.
  Vi som varit med ett tag minns tidigare kriser  då arbetslösheten legat över 20 procent. Historien upprepar sig inte, men vissa mönster går igen. Vi vet därför att konjunkturen går i cykler. Vi vet därför också att det kommer att bli ännu tuffare. Men vi vet också att det därefter kommer en vändning.