Spanienbloggen

Rapport från Madrid

Bostadsbubblan – Och när spricker den?

av Thomas Gustafsson

Under lång tid har bostadspriserna varit det stora samtalsämnet i Spanien bland såväl spanjorer som utlänningar med en fot i landet.
        Att fastightspriserna nått en riskablt hög nivån är Spanienbloggens redaktör övertygad om. De senaste tio åren har priserna på den spanska bostadsmarknaden ökat flera gånger om. Frågan är om vi ser en bostadsbubbla som är på väg att spricka? Jag är övertygad om det. Frågan är bara när bublan spricker? Troligen efter valet våren 2008.
      Den enorma prisökningen skulle inte ha skett utan en usel bostadspolitik. Spekulationsekonomin som drivit upp priserna till den vansinniga nivån inleddes redan under de åtta år som konservativa Partido Popular hade makten. Under dessa är fanns tdet inte ens något  bostadsdepartement i Spanien. Utan ansvarigt ministerium kunde  bostadsmarknaden utvecklas fritt utan någon form av reglering eller trygghet. Det fanns för mäktiga intressen bakom som politikerna inte ville utmana. Bostadsmarknaden blev under dessa år dessutom en viktig motor i den spanska ekonomin.
    Resultatet blev att till synes sansade personer kunde börja ägna sig åt att spekulera med bostäder och göra stora förmögenheter på att köpa och sälja. Många lägenheter fick stå tomma, mer än hälften av alla bostäder i storstäder som Madrid och Barcelona var utan hyresgäster, eftersom det inte var lönt att hyra ut med tanke på prisökningen. Den bristande politiken ledde till att efterfrågan på bostäder ökade ännu mer vilket i sin tur eldade på priserna.
     
MILJONER NYA BOSTÄDER

Den socialistiska regeringen har inte gjort tillräckligt för at bryta den ingågna linjen. Sedan den tog över i Spanien har visserligen flera nya lagar stiftats som lett till att fler bostäder kommit ut på hyresmarknaden.
        Men det tar många år att få igenom tillstånd och få fram nya stadsplaner och ritningar i Spanien. Med flera års eftersläpning har det nu börjat byggas aldrig förr i Spanien. Under förra året började man till exempel bygga 800.000 nya lägenheter i Spanien vilket är mer än i hela Tyskland och Frankrike tillsammans och för 2007 är ytterligare 500.000 lägenheter projekterade.
        Regeringsskiftet 2004 innebar därmed egentligen ingen förändring. Visserligen tillsatte socialistregeringen en ansvarig minister. Men hjulen var igång. Bostadsmarknaden hade blivit ett monster som bara växte och växte. Nu när valet 2008 närmar sig kan vi också vara säkra på att regeringen inte vill införa de nödvändiga begränsingar av byggnationerna som egentligen är nödvändigt om vi inte ska få en krasch. Byggbranchen har blivit motorn i den spanska ekonomin och så länge den får fortsätta att växa kommer också ekonomin gå bra.

STÖRRE BOMARKNAD

Samtidigt harr Spanien också gått igenom en stor förändring. Skilsmässor blir allt vanligare vilket betyder ett ökat behov av bostäder till alla nya singelhushåll.
        Där finns också folkökningen genom invandring från Nordeuropa och Latinamerika som ger ett fortsatt ökad efterfråga på bostäder. På tio år har landets befolkning ökat från 40 miljoner till 45 miljoner. Till dessa ska sedan räknas alla oregistrerade gästarbetare från Latinamerika och Afrika och inte minst alla Nordeuropeer som är skrivna i sina hemländer men som har bostad i Spanien.
     I stället för att stoppa de hjul som förra regeringen satte igång så låter den nuvarande regeringen hjulen rulla vidare allt snabbare för att på så sätt kunna vinna valet som hålls i mars 2008.
        Spekulationsekonomin har  lett till att korruptionen inom byggbranschen har vuxit för att i dag ha blivit ett problem som påverkar hela den spanska samhällsekonomin. Enligt flera källor är  de rättsfall som nu börjat uppdagas runt om i Spanien bara en början på en rad väntade skandaler, och när alla svarta pengar börjar grävas fram kommer garanterat många att dra sig tillbaka från branschen för att inte bli brända.
        Det är naturligtvis nödvändigt att avarterna rensas upp, men oron kommer att påverka fastighetsmarknaden. Därför kommer krascherna att komma först efter valet i början av 2008. När de sedan kommer kommer fallet att gå snabbt.

SPEKULANTER MED FÖR STORA RISKER

Den minskade efterfrågan som alla nya bostäder som nu kommer ut på marknaden har dock redan nu let till att allt fler privata bostadsspekulanter börjar inse att de kan bli sittande med ”Svarte petter” om marknaden plötsligt faller. Det vill säga de sitter med lägenheter de belånat högt som de inte kan få sålda.
        Det senaste årets räntehöjningar har samtidigt fått många unga familjer att inse att de lever på marginalen och med ytterligare några räntehöjningar kommer de att få det tufft, flera kommer säkerligen att tvingas sälja sina bostäder.
        I förrgår meddelade visserligen den spanska centralbanken att den spanska ekonomin fortsätter att gå bra, det första kvartalet var tillväxten fyra procent på årsbasis. Och i dag konstaterade den för världsekonomin inflytelserika nordamerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) att USA:s styrränta på 5,25 procent lämnas oförändrad i alla fall till juni. Samtidigt upprepade dock Fed att bankens största orosmoln fortfarande är inflationen. Det betyder att en räntehöjning kommer. Samma problem har den spanska centralbanken liksom EU:s centralbank ECB redan förklarat finns i EU vilket betyder att även där kommer fortsatta räntehöjningar. EU:s riksbank avvaktar ett tag, men aviserar höjningar.

STORT UTBUD SÄNKER PRISERNA

Följden av alla nya objekt som på kort tid kommit ut på marknaden och ränteoron är att det blivit svårare att avsluta en bostadsaffär i Spanien. Priserna ligger stilla. När jag besöker Madrid, Barcelona och den andalusiska kusten, vilket jag gör regelbundet, får jag rapporter om att det numera som köpare till och med går att pruta om man hittar rätt säljare. Så var det inte tidigare.
        I norra Europa fortsätter dock bostadspriserna att stiga. Sverige har till exempel villapriserna ökat med 11 procent i storstadsregionerna de senaste tolv månaderna, medan priset på bostadsrätter i Storstockholm och Stormalmö har ökat med 22 respektive 21 procent medan Storgöteborg ökat med 11 procent. Prisökningen har fortsatt under hela 2007.  Den starka marknaden i norra Europa är därmed en av de faktorer som ffortsättr att undeblåser suget efter lägenheter och hus i Spanien. Prisökningen betyder att den stora generationen som kallas 40-talisterna kan fortsätta att plocka ut stora vinster om de säljer sina bostäder. De närmaste åren kommer många 40-talister i Skandinavien, Tyskland, Holland och Storbritannien att  att sälja sin bostad i hemlandet med god vinst för att köpa en lite mindre i hemlandet för att ha pengar kvar till en semesterbostad i Spanien. De komer också att börja sälja ut sina pensionsfonder och börja leva upp pengarna. Men viktigt att komma ihåg. När lågkonjunkturen även når norra Europa kommer inte längre denna förflytning av pengar till Spanien att kunna fortsättar. Den som kan sin ekonomiska historia vet att efter sju goda år kommer altid en nedgång. Spanienbloggen tror denna kommer om ungeför ett år till norra Europa.

NORDEUROPEERNA STÅR FÖR EFTERFRÅGAN

Hittills har nästan hälften av alla nybyggda lägenheter som sålts i Spanien de senaster tio åren köpts av utlänningar och då räknas man förstås in alla semesterbostäder i Andalusien, Mallorca, Kanarieöarna och Valenciaregionen. Den vanlige andalusen skakar dock sedan länge på huvudet åt priserna som begärs för hus i Fuengirola och Marbella. I Madrid och Barcelona har gamla tanter och farbröder till sin förvåning upptäckt att de plötsligt blivit förmögna på sina gamla skruttiga lägenheter i centrala delar där ingen tidigare ville bo och allteftersom de dör tar deras barnbarn över. För bara några år sedan kunde man få en trea i centrala Madrid för 500.000 kronor och i Torrevieja hade byggherrarna svårt att få någon att köpa deras strandlägenheter för 300.000.
        Efterfrågan på bostäder i Spanien från utlänningar kommer alltså att ligga kvar på fortsatt hög nivå så länge högkonjunkturen fortstter i norra Europa.

PRISRALLYT SLUT MEN MARKNADEN FORTSATT ATTRAKTIV

Det finns som sagt var flera tecken på att den spanska fastighetsmarknaden håller på att kylas av. Det stora utbudet som nu finns i kombination med ränteoro innebär att det plötsligt  finns fler bostäder till salu än köpare. Ingen köper längre. Alla avvaktar. Priserna kommer därmed att pressas ner.
     Börsen styrs som bekant mycket av psykologi och de senaste veckorna har börskurserna på börsnoterade fastighetsbolag fallit i Spanien vilket många ser som ett bevis på ett större prisfall.
        Det finns även experter som talar om att en stor nedgång på bostadspriserna ligger runt hörnet enligt alla tidigare erfarenheter som visar att konjunkturerna går i vågor med nedgångar vart sjunde år. Men där finns också experter som anser att bostadspriserna följder sina egna kurvor med en sättning vart tjugonde år, vilket betyder att nedgången dröjer till 2010.
        Personligen tror jag att vi får se en fastighetsbubblan spricka efter valet 2008. Eftersom marknaden är trög kommer det sedan att dröja en tid innan priserna regleras ner.
        Personligen har jag även styrt över mina PPM-pengar till räntefonder eftersom jag tror att vi kommer att få se en börsnedgång under hösten och framför allt under 2008. Husköp skulle jag också avvvakta med till vi sett var nedgången leder.
      Men inget är säkert, det vill jag betona. Men genom historien har alla ekonomiska rallyn slutat i en stor krasch. Det finns alltså mycket att diskutera på de spanska barerna dessa dagar.

Andra bloggar om:

Spanjorerna fläskigare när skräpmaten vinner över medelhavskosten

av Thomas Gustafsson

Ett exempel på det klassiska spanska köket, spädgris.

Nu börjar de senaste årens internationalisering sätta sina tydliga spår i Spanien. Spanjorerna och spanjorskorna blir allt fetare. När den nyttiga medelhavskosten tappar mot skräpmatkulturen betyder det också en dramatisk ökning av övervikten.
        Medelhavsdieten innebär som bekant mycket färska grönsaker och rotfrukter på tallriken och olivolja i stället för smör. Medelhavskosten innebär att det ofta serveras fisk och att köttet när det vankas är färskt utan så mycket salt. Drycken är varken mjölk eller läsk utan vin och vatten.
        Skräpmatskulturen som har sitt utsprung i det amerikaniserade italienska köket bygger på pizza, pasta och hamburgare med pommes frites och det serveras läsk och öl i stora bägare. Och så är det glass och pajer efter maten.
        I den stora spanska hälsostudien som genomfördes under andra halvåret 2006 och som nu är klar ser vi resultatet av att skräpmaten vinner terräng över den traditionella spanska maten. Allt fler spanjorer drabbas av övervikt. Värst är situationen för män där hela 49,9 procent har ett BMI-index (Body Mass Index) som gör att de klassas som överviktiga, medan motsvarande siffra för kvinnor är 45 procent. Ungefär 15 procent av både männen och kvinnorna är så överviktiga att de utvecklat det sjuksymptom som kallas för fetma.
        Men allvarligast är ändå den snabbt ökande övervikten bland barn. Förr förekom knappast övervikt bland barn och förr var det knappast möjligt för barn att utveckla fetma. I dag klassas var femte barn i Spanien som överviktigt och nästan ett barn av tio lider av fetma. Kort sagt, utvecklingen i Spanien är ungefär som i alla andra EU-länder och det är bara att titta på USA så ser vi var det leder. Tidigare i våras presenterade den svenska statistiska centralbyrån SCB sin rapport om den svenska hälsan och resultatet var ungefär detsamma för svenskarna som för spanjorerna. Allt fler blir feta.
        Den mest skrämmande utvecklingen är den för barnen som är ungefär densamma i Sverige och Spanien. Dietisterna skyller på samhället som har ansvar för bra mat i skolan och föräldrarna som ska grundlägga en tradition av regelbundna måltider. Förr fick barnen glass och läsk bara när det var fest. Nu är det läsk och glass varenda dag i många familjer. Föräldrarna göder sina barn till en för tidig död. Andra bloggar om:

Sevilla och Espanyol möts i final i Uefacupen

av Thomas Gustafsson

Den 16 maj möts de spanska klubb-lagen Sevilla (Andalusien) och Espanyol (Katalonien) i Glasgow i Uefacupfinalen. Detta faktum blev klart på torsdagsnatten sedan båda på var sitt håll lyckats vinna. Helspansk final! Den spanska fotbollspubliken jublar, men framför allt jublar de kommersiella tv-kanalerna. Det blir nu en hyfsad tröstmatch att se när det nu gick så dåligt för de spanska lagen Real Madrid och Barcelona och Valencia i Champions League (Barcelona och Madrid utslagna i åttondelen, Valencia ut i kvartsfinalen) Finalen i Champions League brukar ju ofta vara en spansk angelägenhet men så blev det alltså inte i år (Där blir det som bekant italienska Milan mot brittiska Liverpool den 23 maj). Jag går inte in på de spanska lagens form i denna krönika och tar inte upp läget för Barcelona eller Real Madrid. Det jag vill peka på är det faktum att båda finalmatcherna, både Uefacupen och Champions League finalen kommer att samla minst 10 miljoner tittare i Spanien. Mina krönikor ska som sagt var kommentera och analysera spansk politik, kultur och det spanska samhället. Fotboll är onekligen en del av den spanska kulturen. Under alla år jag bott i Spanien har jag tvingats inse detta. Det går helt enkelt inte att träffa folk i hissen på måndagen utan att veta vem som vann på söndagen. Någon har till och med räknat ut att varannat samtal på en spansk bar handlar om fotboll. Men personligen tycker jag det är trist att tala fotboll jämt och ständigt och mycket råkigt är att man spelar på så gott som varenda veckodag om man också förutom spanska La Liga plockar in alla andra ligor och spel. Ofta blir det fotboll onsdag, torsdag, fredag, lördag och söndag, ja hela veckan lång. Förr, på den gamla mindre goda tiden, var veckan för arbete och umgås med familj och vänner. Då fylldes barerna och restaurangerna på vardagskvällarna när grannar träffades vid lite tapas och ett glas innan man gick hem med familjen. Söndagen var för Gud. Fotboll spelade man på lördagen. Men så kom den kommersiella tv:n. Därmed dröjde det inte länge förrän matcherna spreds ut till ytterligare en, sedan två sedan flera dagar för att generera mer publik. Lagen ville ju tjäna pengar så de hade inget emot att speldagarna fördelades. Det positiva för fotbllsälskarna var att alla pengar från reklamen kunde användas till att köpa nya spelare. Den spanska ligan blev bäst i världen. Men för det spanska samhället har kommersialiseringen av fotbollen inneburit stora förändringar. Folk stannar framför tv:n i stället för att gå ut. Inte undra på att Telepizza (den spanska hemkört-pizza-kedjan som startades en gång i liten skala av en amerikan bosatt i Madrid) växt så det knakar och är en stor aktör på börsen.
Andra bloggar om:

Premiärministern tjänar mindre än oppositionsledaren

av Thomas Gustafsson

Spanjorer är av tradition betydligt mindre fixerade vid inkomst än svenskar. Det uppfattas som direkt oartigt att fråga någon vad han tjänar. Synen på arbetets centrala roll i livet, du är vad du jobbar med, som är ett arv från Luther i Sverige finns inte i den katolska världen. Med detta i åtanke inser man lättare varför det dröjde tre år innan diskussionen om politikernas löner dök upp. Det har nu visat sig att oppositionsledaren Mariano Rajoy från konservativa kristdemokratiska Partido Popular (PP) tjänar 8 000 euro i månaden vilket är mer än regeringschefen José Luís Rodríguez Zapatero (från socialdemokratiska PSOE) för i månaden. Uppgifterna om Rajoys lön kom fram med anledning av att han nyligen under ett direkstänt program i tv vägrade svara på frågan om hur mycket han tjänade. Detta ledde till att nyfikenheten växte. Till slut fick kraven på fakta honom att avslöja allt i går en en radiointervju. Rajoy tjänar 3 000 euro i månaden som parlamentsledamot och ytterligare 5 000 euro får han som partiledarlön från Partido Popular. Totalt 8000 alltså. vilket blir cirka 400 euro mer än José Luís Rodríguez Zapatero. I Spanien är inkomstuppgifterna inte offentliga som i Sverige. När en ny politiker dyker upp här (minns Borelius) vänder sig journalisterna direkt till skattemyndigheten, kronofogdemyndigheten, domstolar och andra offentliga inrättningar och börjar gräva.
Andra bloggar om:

1 maj: Inbördeskriget och svenska arbetarrörelsen 1 maj

av Thomas Gustafsson

Spaniens sak är vår, utropade den svenska arbetarrörelsen för 70 år sedan, när det spanska inbördeskriget bröt ut. Det var det första ideologiska kriget, ett krig där vänstern och högern möttes på slagfälten. 40.000 frivilliga från hela världen strömmade till för att slåss på republikens sida. Drygt 500 av dem från Sverige, siffran är osäker eftersom de tvingades ge sig i väg i smyg för att inte bli arresterade. Av de svenska brigadisterna stupade 164. Men till denna officiella siffra tillkommer ett okänt antal som hamnade i någon massgrav utan namn. Sammanlagt var det mer än 200 svenska som stupade i Spanien. I dag klockan 09.30 hålls ett traditionsenligt möte till minne av de spanienfrivilligas insats vid skulpturen La Mano som står på Katarinavägen på Södermalm i Stockholm. Under många år deltog brigadister i ceremonin men genom åren har de fallit ifrån alla. Men högtidlighållandet fortsätter. I Spanien har liknande ceremonier aldrig kunnat skapas. Det är först under senare år minnen från kriget kunnat diskuteras, men det är en annan historia som jag får återkomma till.
Andra bloggar om:

Terrorism och arbetslöshet oroar mest

av Thomas Gustafsson

Den baskiska terroristorganisationen ETA är i dag den enda aktiva europeiska nationalistiska terrorgruppen i Europa, sedan IRA lagt ner sina  vapen. Men spanjorerna oroas framför allt av den islamistiska terrorismen som utgör ett hot mot alla EU-länder. Madrid 11 mars 2004 finns nära i minnet.

Terrrorism, följt av arbetslöshet och den illegala invandringen. I dag första maj presenterar den spanska motsvarigheten till Statistiska centralbyrån, Centro de Investigaciones Sociológicas (CIS) sin nya undersökning av den spanska opinionen. Som det som oroade spanjorerna hamnade terrorismen återigen. På andra plats för oro fanns arbetslösheten följd av invandringen. Sedan ETA bröt vapenvilan i slutet av december har terrorismen vuxit fram som ett allt mer allvarligt problem i det spanska medvetandet medan arbetslöshet alltid varit ett stort spansk problem. Problem med invandringen kommer numera mycket nära i Spaien. Var och varannan dag kommer båtar till Kanarieöarna och andalusien med afrikaner som hoppas på en framtid i Europa. Andra bloggar om:

30 april. Batasunas efterföljare svårt att agera i lokalvalen

av Thomas Gustafsson

Inför de regionala och kommunala valen i Baskien i slutet av maj har flera mindre radikala nationalistparti på den yttersta vänsterkanten hamnat i centrum för den politiska debatten. Inför förra valet förbjöds Batasuna som då samlade en tiondel av de baskiska väljarna. Batasuna kan ses som ETA:s politiska gren. För att komma förbi partiförbjudet vid regionalvalensom som nu ska hållas samlades därför de mest radikala av de baskiska nationalisterna i det extrema radikala nationalistpartiet Abertzale Sozialistak (AP). Det dröjde dock inte länge innan en juridisk process inleddes för att få AP förbjudet, med hänvisning till att de har samröre med terrorister. Bevisligen har en stor del av AP:s kandidater tidigare tillhört Batasuna och flera har varit dömda för samröre med ETA. Som svar på AP:s problem blev det därför i stället den radikala baskiska partibildningen Accion Nacionalista Vasca (ANV) som fick kliva fram och ta över Batasunas gamla roll. Men även mot detta parti inleddes en process för att få det förbjudet. Drivande i ansträngningarna att få dessa två partier förbjudna har varit det konservativa oppositionspartiet Partido Popular (PP). Nu är det klart att i morgon, torsdag 2 maj, kommer åklagarmyndigheterna att gå till konstitutionsdomstolen och begära att samtliga 225 ledamöter i AP ska förbjudas ställa upp i valet, och hälften av ANV:s kandidater. Det diskuteras nu även från konservativt håll att försöka förbjuda Partido Comunista de las Tierras Vascas. Personligen anser jag att det är fel politik med partiförbud. Den baskiska regionalistiska oppositionen, hur radikal den än är, måste in på den demokratiska arenan, annars kan det aldrig att få ett slut på terrorismen.
Andra bloggar om:

29 april. En ny spansk prinsessa är född – Rojalisterna jublar

av Thomas Gustafsson

Första bilden av Sofia, kungahusets officiella bild.

Spanska kungahuset har fått en ny medlem. Strax före klockan 17 i dag, söndag 29 april, blev den spanska kronprinsen Felipe och hans hustru Letizia föräldrar för andra gången. Födseln med kejsarsnitt ägde rum på kliniken Ruber Internacional i Madrid, i sal nummer 17, och har väckt en enorm uppmärksamhet i Spanien. Det nyfödda flickebarnet ska heta Sofía (efter drottningen). Hennes storasyster Leonor föddes den 31 oktober 2005. Sofía blir därmed nummer tre i succesionsordningen efter sin storasyster. Ännu så länge i alla fall. För om Letizia och Felipe får ett tredje barn som blir en pojke så går han förbi sina storasystrar i ordningen enligt den nuvarande författningen. Inför födseln var det känt ända sedan andra månaden att det skulle bli en flicka så därför uppkom aldrig en diskussion om att ändra i konstitutionens skrivning om succesionsordning. Men nästa gång kan vi lita på att detta sker om det blir en pojke. Spanien har alltså inte följt Sveriges exempel och infört lika rätt till tronen för män och kvinnor. Men detta är i dag en av få delar i den spanska lagtiftningen som fortfarande är mer omodern än den svenska när det gäller jämställdhet och lika inför lagen (när det gäller familjerätt är Spanien till exempel långt före Sverige och tillåter numera även homosexuella äktenskap. Abortlagstiftingen däremot är betydligt mer restriktiv då denn fortfarande tyngs av katolsk påverkan men även här sker en förändring) . Det spanska kungahuset har en stor betydelse i sin roll som en enande spansk nationalsymbol för dagens Spanien där regionerna blir allt mer självständiga. Därför jublar alla riksspanska rojalister i kapp med riksspanska nationalister. Andra bloggar om:

28 april. ETA:s skugga över regionalvalet i Baskien

av Thomas Gustafsson

Den baskiska terroristorganisationen ETA lyckades skapa den uppmärksamhet terroristerna önskade med bombattentatet mot Madrids flygplats i julas. Förödelsen var enorm. Dessutom omkom två gästarbetare från Equador som låg och sov i var sin bil när parkeringshuset rasade samman. Med attentatet bröts vapenvilan som inleddes i mars 2006. Många hade hoppats att det äntligen skulle bli fred. Med attentatet grusades dessa förhoppningar. Inom ETA och dess stödgrupper i Baskien finns krafter som fördömer attentatet och som anser att tiden är mogen för fred. Men de unga terorister som placerade ut bomberna tillhör den hårda kärnan. De ville att ETA skulle återfå initiativet i förhandliingarna. De ville också hålla hatet mot överheten i Madrid vid liv i Baskien. Genom attentatet ökar misstänksamheten mellan rikspolitikerna och de baskiska nationalististerna och därmed kan man säga att de lyckades. De regionala valen som nu ska utföras kommer att domineras av ETA:s skugga. Andra bloggar om:

26 april. Baskien 70 år efter Gernika

av Thomas Gustafsson

Hitler hjälpte Franco under spanska inbördeskriget med vapen och även trupper. Spaniens jord blev på så sätt övningsfält inför andra världskriget. Mest känt av samarbetet är tyska luftwaffes bombning av den baskiska staden Gernika.

Den 26 april var det 70 år sedan nazitysklands luftvapen fällde sina bomber över den baskiska staden Gernika, efter förfrågan från general Franco. Det var i början av inbördeskriget och Franco ville kväsa baskerna. Därför gav han order om bombningen av baskernas kulturella centrum, staden Gernika, på spanska Guernica. Tusentals människor dog, de flesta kvinnor och barn. Händelsen högtidlighölls på plats i Guernika, en stad som numera består av huvudsakliga nya byggnader då det flesta förstördes av bombningarna. Den gamla eken där de spanska kungarna svär att respektera baskernas kultur och självstyre klarade sig mirakulöst, jag har besökt platsen där den står vid några tillfällen då jag haft vägen förbi. I dag en dymbol för baskiska nationalismen. Guernika blev den första staden som utsattes för terrorbombningar under ett krig där förödelsen medvetet riktade mot civila. Fler skulle följa, Madrid, London, Stalingrad, Hamburg, Dresden, Berlin, Hiroshima, Nagasaki, Bagdad…Andra bloggar om:

Sida 20 av 21
  • Tjänstgörande redaktör: Elliot Morseth Edvinsson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB