Om en månad, den 27 maj 2007, hålls regionala och kommunala val i Spanien.  Regionalvalen i Spanien har stor betydelse eftersom självstyret här är stort. Mer om valet senare. Faktum är dock att valrörelsen egentligen pågått ända sedan det konservativa kristdemokratiska partiet Partido Popular förlorade valet till kongressen i mars 2004. Sedan dess är det socialdemokratiska PSOE, ofta kallat socialistpartiet, som bildar regering med José Luis Rodríguez Zapatero som premiärminister. Om ett år ungefär, i mars 2008, hålls riksvalet till kongressen i Madrid. Valkampanjen är bitter. Hos konservativa Partido Popular har konspirationsteorier flödat. Det finns hos dem en spridd uppfattning av valförlusten 2004 var så orättvis att det egentlugen var fusk. I bakgrunden som dirigent för den hårda konfrontationspolitiken har den forne partiledaren José María Aznar funnits. Att valförlusten var ett resultat av Aznars politik och framför allt hans stöd till George W Bush och kriget i Irak har PP inte velat erkänna. Det kommer att bli en konfliktfyllt år inom den spanska politiken. Andra bloggar om: Spanien

I början av april 2007 förklarade Marioano Rajoj, partiledaren för det konservativa oppositionspartiet Partido Popular, PP för första gången att det nog trots allt inte var ETA som låg bakom terroristattentatet den 11 mars 2004. I en intervju med den spanska televisionen TVE förklarade han att han hade börjat dela domstolarnas slutsats att det var islamistiska terrorister.

Om detta kan leda till att PP äntligen kan upphöra med sina konspirationsteorier kring valförlusten och i stället övergå till en konstruktiv opposition är dock för tidigt att säga. Ända sedan PP förlorade makten har partiet drivit tesen att även ETA var inblandat i attentatet den 11 mars 2004. Som oppositionsparti har PP sedan satsat på konfrontation när det gäller regeringens ETA-politik. Alla förslag som regeringen med premiärminister Zapatero i spetsen lagt fram har de varit mot. Trots att PP-ledningen själva under sin regeringstid förde förhandlingar med ETA.

För Spaniens bästa kan man hoppas att de första steget som Mariano Rajoy nu tagit genom sitt erkännande också kan leda till att PP och PSOE får en gemensam politik mot ETA. Tyvärr är det fortfarande långt kvar till ETA-frågan kan få sin lösning. En enad front av de demokratiska krafterna är en första viktig start.

En majoritet av spanjorerna stöder fredsförhandlingar med ETA, som de anser vara den enda möjligheten att få ett slut på den baskiska terroristorganisationens terror. Rajoys utspel är en följd av detta. Konfrontationspolitiken har inte lönat sig. Nu när de kommunala valen nu närmar sin är det dags att finna en ny politik för att vinna röster.

Den 15 februari 2007 inleddes den stora terroristrättegången i Madrid. I rättegångarna som kommer att pågå hela våren ställs de ansvariga till attentaten den 11 mars 2004 till svars för 191 mord och 184 mordförsök. Åklagaren har yrkat på sammanlagt 38656 års fängelse.

För mig personligen ligger attentaten nära. Jag har bott i Madrid under en stor del av mitt vuxna liv där jag arbetat som korrespondent. När attentaten skedde befann jag mig i Stockholm men flög direkt ner och landade på eftermiddagen och tog mig då direkt till attentatplatsen för att rapportera hem till Aftonbladets läsare och webbradion på aftonbladet.se

Det var den 11 mars 2004 Madrid som första stad i EU drabbades av en serie bombattentat riktade mot pendeltåg som var på väg in till Stationen Atocha. Terrorattackerna i Madrid blev en vändpunkt för Europas kamp mot terrorism. För första gången hade det islamistiska terroristnärverket al-Qaida slagit till mot en stad i EU. Plötsligt stod det klart för alla att USA:s krigsföring i Afghanistan och Irak inte alls hade lett till att terrorismen utrotats. Tvärt om. USA:s president George W Bush hade skapat en grogrund för islamistisk extremism och nu var också européerna terroristernas måltavlor.

Rädslan blev inte mindre av att se hur det sedan slutade när polisen skulle gripa de som placerat ut bomberna. Vid polisens tillslag mot lägenheten de gömde sig i en Madridförort sprängde terroristerna sig själva i luften. En polis dog vid sprängningen. Men framför allt dog de gärningsmän som var mest skyldiga till massmordet.

Vid attentatet dödades 191 personer. I Spanien anger man dock dödsoffren till 192 eftersom man räknar in polisen som dog vid stormningen av terroristernas lägenhet. I monumentet som finns i Retiroparken i Madrid anges också dödssiffran 192. Det finns dock flera som anser att rätt siffra är 193 döda, då en av bomboffren var en höggravid kvinna som snart skulle föda. Personligen har jag alltid uppgett dödssiffran 192 som jag anser vara mest korrekt.

Som ett direkt resultat av attentatet tvingades den konservativa regeringen med premiärminister José María Aznar i spetsen att lämna makten. Mer om det senare.Andra bloggar om: Spanien