FOTO: THOMAS GUSTAFSSON

Är du på väg till Spanien? Då kan det vara läge att ta med mössan och vantarna.
    Det är mycket snö på alla skidorter. Lite drygt två timmar med hyrbil norr om Barcelona finns Pyrenéernas populära skidorter. Landar du i Girona är det ännu närmare dit.
    Norr om Madrid ligger Navaserrada, min gamla hembacke, bara 45 minuter med direktbuss.
    Överallt snö. För att inte tala om Sierra Nevada. Mindre än två timmar från Costa del Sol, mindre än tre timmar från Costa Blanca, väntar skidåkning i Europas sydligaste backar med ett snödjup mellan en och en halv meter till  fyra meter. Läs min tidigare kolumn här nedan om skidåkningen som väntar.

Sierra Nevada när det är som skönast. Foto: THOMAS GUSTAFSSON

Vi lämnar det glittrande Medelhavet bakom ryggen och tar sikte på den vitklädda bergstoppen i fjärran. Målet är några dagars skidåkning i Sierra Nevada och en ny upplevelse av Andalusien.
    ¡Vamos a la pista!

Det är februari och många svenskar håller som bäst på att planera sin skidsemester. De svenska fjällen är målet för de flesta, men en hel del åker också till Alperna. Spanien är det däremot ytterst få svenskar som förknippar med skidåkning.
    Kan det verkligen finnas bra skidåkning i Andalusien? Kan verkligen spanjorer åka skidor?

Jag ska erkänna att mina förväntningar inte heller är speciellt höga när vi lämnar kusten och styr bilen mot Sierra Nevada.
    Jag har åkt skidor många gånger i Spanien, 45 minuter norr om Madrid ligger bra backar för att inte tala om Pyreneerna, men det är första gången jag ska åka skidor i Andalusien. Varje gång jag tidigare varit på väg mot Sierra Nevada har det varit för sent eller så har det inte funnits någon snö.

Sierra Nevada ligger på samma breddgrad som norra Tunisien eller Sicilien. Det märks. När vi senare på eftermiddagen sitter och pustar ut på uteserveringen uppe i backen medan vi fyller våra stumma ben med kolhydrater och svalkar oss med en iskall öl hettar det i kinderna. Solen skiner från klarblå himmel.
     ”Sol y nieve”, sol och snö.
     Redan efter en halv dags åkande i Europas sydligaste skidsystem är vi djupt imponerade av såväl Sierra Nevada som de spanska skidåkarna. Men framför allt av Sierra Nevada. Det finns gott om snö i de välpistade backarna och det finns utrymme att ta ut svängarna. De 103 nedfarterna är på sammanlagt 94,8 kilometer.

Skidåkningen sker på hög höjd. Skidorten Pradollano där linbanan utgår ifrån, ligger bara två timmars resa från Málaga men 2100 meter över havsytan. Den högsta toppen Veleta når 3 470 meter över havet.
    På morgonen är pisten hårdfrusen efter en natt med minusgrader, men frampå dagen när solen legat på blir den perfekt följsam på hyrda carvingskidor. Vid klart väder kan kan man se ända till Marocko från toppen.

Ett problem med Sierra Nevada är att vissa år är det mycket snö, medan andra år är snöfattiga. Vad kommer att hända med skidåkningen här om temperaturen stiger ytterligare på grund av klimatförändringen? Ingen vet.
    Men under den senaste bostadsbubblan har hundratals nya semesterlägenheter byggts upp i den lilla skidorten. Drygt hundra miljoner kronor plöjdes samtidigt ner i nya liftanläggningar. Överallt står nu nyligen färdiga eller inte riktigt färdiga hus. Det kommer att dröja innan investeringarna betalar sig.
 
Men när vi står där uppe på Veleta, med den frätande starka solen i ansiktet och kilometer efter kilometer med fin snö som väntar framför oss, är det lätt att skjuta alla tankar om de dåliga ekonomiska tiderna åt sidan.
    Hjärtat pumpar blod så det susar i skallen, luften är hög och klar, och i Sverige, har vi precis fått veta, är det noll grader, regnblandat snöblask och redan mörkt.
   Visst är livet i Spanien ändå väldigt behagligt? Speciellt i Andalusien där det finns både sol och bad, snö och skidåkning.

Mer information om Sierra Nevada på:  www.sierranevadaski.com

Denna kolumn har även publicerats i februarinumret av tidningen Sydkusten.

Under måndagskvällen var det dags för den stora utfrågningen av José Luis Rodriguez Zapatero i den spanska televisionen TVE. Frågestunden började klockan 22.00 och pågick hela natten.
    Den som missade programmet som också sändes i radio över webben kan gå in och lyssna nu på www.tve.es för det är utfrågningen debatten i Spanien handlar om denna vecka. 
   För ett år sedan när programmet ”Tengo una pregunta” sändes första gången närmade sig valet och många av frågorna då handlade om de dyra priserna på bensin och bostäder. Denna gång var det den svåra ekonomiska krisen som allt landade i, frågorna handlade om arbetslöshet och kris när Zapatero tvingades försvara och förklara sin politik för representanter för den breda allmänheten som bjudits in till studion.
    Zapatero lyckades i stort sett bra. Men hårt pressad blev han av frågan om varför han och alla hans ekonomiska rådgivare inte sett och gjort något för att bromsa krisen. Hans svar var att krisen kom utifrån, från USA, och därför fanns egentligen inget regeringen kunnat göra annorlunda. Det kan man naturligtvis diskutera. Frågan om varför inget gjordes kan ställas alla politiker som styrt de senaste åren…
    Enligt Zapatero kommer de stora satsningar som regeringen nu gör på offentliga projekt ge resultat. Krisen kommer att pågå ytterligare en tid, men, lovade han, en vändning kommer. Men han betonade att det var viktigt att alla spanjorer hjälper till, bland annat genom att fortsätta konsumera.
    När vändningen kommer visste naturligtvis Zapatero lika lite som alla andra.

Just nu dominerar Obama alla nyheter också i Spanien. Eftersom jag vet att jag har många spanskastudenter som läsare av denna blogg kan jag inte låta bli att lägga ut Barack Obamas översatta tal som nu publicerats av El País.
   Läs och lär:

Me presento aquí hoy humildemente consciente de la tarea que nos aguarda, agradecido por la confianza que habéis depositado en mí, conocedor de los sacrificios que hicieron nuestros antepasados. Klicka för länk.

Spanienbloggen tar nu en lång julpaus och återkommer först efter att Los Reyes Magos varit på besök, det vill säga efter Trettonhelgen.
       Den Disneyinspirerade jultomteimperialismen har visserligen börjat tränga igenom även i Spanien. Tomten stor och rödklädd syns alltså även i Spanien. Varuhusen skyltar med tomtar och julklappar.
        Men här liksom en stor del av den spansktalande delen av världen får ändå de flesta barn snällt vänta på sina klappar fram till Trettonhelgen. Det var ju då, tretton dagar efter födelsen, som de tre kungarna Gaspar, Melchor och Baltasar kom från fjärran land för att ge Jesus hans presenter.
       Men innan de tre vise männen, Los Reyes Magos som de kallas, kommer till Spanien är det först dags för nyår då man ska äta tolv vindruvor vid midnatt (en för varje klämtning) och önska ett Gott nytt år.
     Den djupa lågkonjunkturen innebär att årets julrea kommer att bli rekordstor, många butiker kommer inte att få sina varor sålda i tid. Rean kommer också att tjuvstarta på många håll redan den 2 januari i stället för att vänta till efter trettonhelgen.
    Spanienbloggen återkommer med nya kolumner när förkylningsvisusen blivit färre och dagarna är längre.
       Felices Fiestas!
     ¡Feliz Navidad y Próspero Año Nuevo!

För alla matglada med Spanien- intresse.

Lagom inför jul finns nu en ny kokbok om Spaniens mat utgiven.
     I boken som heter ”En doft av Spanien – Det genuina köket”  berättar Ingela Brandberg om sina spanska favoriträtter. Boken som har tyngdpunkten på den klassiska spanska husmanskosten är kryddad med användbara fakta. Sammanlagt finns nittiofem recept vilket räcker för att täcka in l det spanska kökets alla paradrätter. Till många av rätterna finns vintips. Dessutom finns ett utförligt kapitel om Spaniens viner, samt en ordlista i slutet.
    För alla som gillar Spanien är det en given bok, perfekt att ha med i köket som inspiration. Men också för den som vill lära sig mer om Spanien.
    Boken är utgiven i Spanien, men kan beställas via denna hemsida.

För någon månad sedan träffade jag Juan José Ibarretxe i den baskiska huvudstaden Vitoria för en intervju. Sedan 1998 har Ibarretxe varit lehendakari i Baskien, det vill säga Baskiens regionalpresident.
        Ibarretxe tillhör det baskiska kristdemokratiska nationalistpartiet PNV, som har haft den regionala makten i Baskien sedan Spanien demokratiserades för trettio år sedan. Det var då Spanien gick från att vara en stenhårt centralstyrd enhetsstat till att bli ett av Europas mest decentraliserade länder. Det skedde i och med att den nya demokratiska konstitutionen då infördes den 6 december 1978 (se tidigare kolumn).

Genom åren har jag träffat Ibarretxe ett flertal gånger, detta var den andra längre intervjun. Det är ingen underligt med det. Som Spanienkorrespondent försöker jag träffa de flesta av Spaniens politiker så ofta det finns en möjlighet.
          Det underliga är att denna gång väckte intervjun stor uppmärksamhet bland mina spanska journalistkollegor i Madrid. Något som verkligen visar hur känslig den baskiska frågan har blivit i Spanien. När jag träffar andra politiker bryr sig ingen.

Ett ämne som kom upp under intervjun med Ibarretxe var naturligtvis folkomröstningen som skulle ha hållits i Baskien den sista helgen i oktober. Den stoppades i sista stund av ett domstolsbeslut i Madrid, då den ansågs strida mot konstitutionen.
        Ibarretxe betonade mycket tydligt att det inte alls hade varit tal om att hålla en folkomröstning, vilket det hade framställts som i spanska och internationella medier. Det Ibarretxe och hans regionalregering ville genomföra var en rådfrågning för att få svar på flera frågeställningar, bland annat skulle baskerna säga om de över huvud taget ville ha en folkomröstning om Baskiens eventuella självständighet längre fram. I enkäten, som vi kan kalla den, fanns även en fråga om ETA.
        Valblanketterna som skulle användas var tryckta, jag har en av dem hemma.

I Spanien har många politiska kommentatorer anklagat Ibarretxe för att han bara var ute efter uppmärksamhet. Att omröstningen skulle stoppas var givet. Men han ville ha sin omröstning, anser de, för att väcka uppmärksamhet. Det är regionalval i Baskien i vår. Ibarretxe och hans PNV vill öka sin popularitet inför valet.
        Till viss del kan jag hålla med om detta. Politiker är alltid ute efter att vinna stöd av väljarna. Men Ibarretxe ville verkligen ha svar på de frågor som fanns i denna omröstning.

Tyvärr fick vi nu inte veta hur många det finns i Baskien som verkligen vill ha en folkomröstning. Är det mer än femtio procent? Kanske. Men med tanke på Bilbaos spanska förorter är det omöjligt att veta.
        Eftersom omröstningen stoppades fick vi tyvärr inte heller veta vilket stöd den baskiska terroristorganisationen ETA egentligen har i Baskien. Vi vet nu att ungefär hundratusen basker brukar rösta på den radikala nationalistiska partibildning som tidigare hette Batasuna. Men hur många av dem stöder den terror som ETA:s aktivister svarar för?

Mitt i den djupa lågkonjunkturen och finanskrisen fortsätter ETA att vara den stora nyheten i Spanien. Dödandet fortsätter. Men militärt och ekonomiskt är ETA just nu förmodligen svagare än de någonsin varit, efter flera lyckade polisaktioner.
     Det hade varit intressant att också få svar på hur det ideologiska stödet är för terroristerna i Baskien. Jag är säker på att det är väldigt svagt.

Denna text har även publicerats i decembernumret av tidningen Sydkusten.

Franco hälsar sina trupper, på slottsbalkongen vid Plaza de Oriente.

I oktober 2008 inledde förundersökningsdomaren Baltasar Garzón en process för att försöka ställa ansvariga inom Francoregimen till svars för folkmord, vilket Spanienbloggen tidigare skrivit om.
      Nu två månader senare tvingades han lägga ner sin förundersökning. I beslutet som uppges anledningen vara att det inte längre finns någon kvar i livet som kan ställas till svars. 
      Såväl Franco som samliga som haft en ledare roll inom diktaturen hade hunnit avlida.
    Något man kan fundera över en dag som denna, en 20 november, när det är Francos dödsdag.
    Sanningen kan däremot inte stoppas. Arbetet med att få fram sanningen om vad som hände kommer att fortsätta även efter domstolens beslut.
    På söndagen närmast den 20 november samlas franqsterna för att minnas sin ledare. Så också i år. Det blir som förra året, här är min kulumn om detta firande.

Diskoteket Pacha i Valencia har tidigare vid flera tillfällen gjort sig känt för sin kontroversiella och sexistiska marknadsföring.
    Inför den 5 december planerades alla tidigare gränser passeras. I reklamen för kvällen som finns här intill utlystes en tävling för alla kvinnliga besökare som kom till diskoteket denna kväll. Första pris skulle vara en bröstförstoring värd 4500 euro.
    Under fredagen den 21 november tvingades de ansvariga bakom kampanjen backa. Motståndet blev för hårt.
     I ett brev som lagts ut på diskotekets hemsida ber ägaren Carlos Monsell alla som blivit illa berörda om ursäkt.
    Tävlingen fördömdes från flera håll. Både bland politiker och bland allmänheten finns numera ett växande motstånd mot sexistisk reklam. Till skillnad mot i till exempel Italien är jämställdheten på stark frammarch i det nya Spanien.
   Det som slutligen fick Pacha att backa var säkerligen också att Spaniens hälsominister Bernat Soria beslutade att se om det gickatt stoppa tävlingen.