Robinson resan är över. Men som i alla bra tvprogram där man kan bli utröstad och hemskickad får man alltid en liten tillbakablick innan det är dags att säga farväl. Så även här. I morgon fortsätter resan till Thailand. Vill du följa med mig dit—>blogg.wixtrom.com

Den här lilla rackaren bor alldeles bakom vårt hotell. Med sina en och en halv meter brukar personalen referera till honom (henne) som ”den lilla”. Sen finns det en mellanvariant och tydligen också en riktigt stor.

Jag blev alldeles till mig när jag såg den i morse. Det är ju på nåt sätt så nära en dinosaurie man kan komma. Och det var väl inte riktigt så att den gick till attack direkt. Snarare var det jag. Jag ville ju fånga den på bild.

Men som riktiga divor fick den snart nog och stegade långsamt och värdigt in i sina gömmor och försvann.

TOBBE EK

Peter kanske är mr Robinson. Ylvas balans är det däremot lite si och så med…

Själv testade jag aldrig plankan. Nån var ju tvungen att hålla i videokameran.

TOBBE EK

Och imorgon åker vi hem igen. Så lägligt…

TOBBE EK

En en efter en ramalar de i vattnet. Jag står fortfarande kvar. Har faktiskt bara satt mig lite på huk nu för att skriva det här blogginlägget. Nedan följer ett urdrag av artikeln, för att läsa hela artikeln klicka här

Jag tittar Peter i ögonen.
Han ser stabil ut. Lite för stabil faktiskt.
En liten våg. Plankan vinglar. Storkbenen darrar.
Peter rör varken min eller kropp. Lika stabil som jag är ostabil.

Idag besökte vi deltagarna i deras hem – det omtalade ”träsket”. Efter förmaningar från produktionen täckte vi fötterna med dykarskor innan vi vadade iland.

Trots att deltagarna gång på gång klagat över denna förskräckliga plats tror jag inte att någon av oss hade kunnat förutse hur jävligt de faktiskt har det. Marken var brungrå lera och fötterna sjönk djupt när vi klafsade runt. Strax ovanför lerpölarna flög ett tjockt lager flugor, mygg och knott. Och det är alltså i den här geggan som årets Robinsondeltagare letar ostron och krabba för att smörja kråset.

Nu förstår jag varför Linda Isacsson envisas med att kalla deltagarna för överlevare. De 16 som fortfarande står på benen ska ha all credd. Respekt! När jag ser programmet i tv kommer jag fortfarande känna träsk-stanken, höra myggsurr och det kommer klia på benen.

YLVA NIKLASSON

Pressen står chockade och undrar hur överlevarna kan ligga i den stinkande sankmarken.

Ylva var obeveklig när en deltagare försökte byta hennes gummiskor mot lite palmhjärta.

Väl tillbaka på resorten såg poolen turkosare ut än någonsin och kvällsbuffén var fantastisk – trots att vi ätit samma mat i en vecka.

Hallå där hemma!

Vi har inte dött här nere, det är bara internet som legat nere ett tag. Därför vi inte kunnat blogga på ett tag. Igår fick vi vara med på inspelningen av det första ö-rådet. Ni har ju redan sett bilder på hur det ser ut, de coola kulisserna som är uppbyggda mitt ute i en lagun.

Nu fick vi vara med när Linda Isacsson för första gången träffade deltagarna ordentligt och under den första utröstningen. Ö-rådet skulle spelas in vid 21-tiden på kvällen, men igår strulade saker och drog ut så mycket på tiden så det blev inte klart förrän framåt halv fyra tiden på natten.

Ni kan gissa att deltagarna var utmattade då. Så trötta att några höll på att nicka till och ramla av pinnarna de satt på.

Linda Isacsson såg också grymt trött ut under inspelningen och mot slutet var det många i produktionen som var korta i tonen mot varann efter att ha jobbat hela dagen. Tänk då hur utpumpade deltagarna är!

Nu ska vi snart iväg och träffa deltagarna i deras läger. I träsket! Hemma är ju klockan sex på morgonen men här är det redan efter lunch.

Har jag tur kanske mitt bagage dessutom kommit fram när vi är tillbaka på hotellet ikväll. Lagom tills vi åker hem imorogn alltså. Det försvann nånstans mellan Amsterdam och Manilla, men kanske kanske är det nu återfunnet så jag kan få lite mer klädombyten lagom till hemfärden.

TOBBE EK

Peter passar på att plåta TV4:s pressansvariga Lili på en paradisstrand när solen är på besök.

TV4:s egen fotograf Daniel använder en annan foto-metod – den sk splitt-posen.

Efter en stormig båttur gjorde Ylva en kullerbytta på väg av båten. Akrobatiken resulterade i ett läkarbesök.

Ylva Niklasson

Det är väldigt spännande väder över Filippinerna. Stekande sol ena sekunden och monsunregn nästa. Oftast öppnar sig himlen när vi i pressen åker båt – och det har blivit många blöta block och kameralinser under resan. Men värst är det för deltagarna som bor i en redan fuktig träskmark full av insekter och småkryp.

I dag har vi träffat dem för första gången och i morgon kommer vi kunna rapportera från den första Robinson-tävlingen!

hls Ylva Niklasson
En gul Aftonbladet-trio på båttur.

Tobbe, getingens Sofia, Peter och en hemlig bajare försöker skydda sig mot ett skyfall.

Robinson spelas inte in på bara en ö. För att undvika att deltagarna tar en promenad och springer på nästa tävling har man placerat ut de olika strapatserna på flera öar i den helt fantastiskt vackra Palawan-skärgården i västra Filippinerna.

Det kan ta upp till 45 minuter i båt för att ta sig från en ö till en annan och Robinson gänget har verkigen hittat fantastiskt snygga inspelningsplatser för tävlingarna.

Idag är det vi i pressen som har forslats fram och tillbaka i båtar för att spana in olika tävlingsmoment, men så förs också Robinsondeltagarna till tävlingarna. Det är ju knappast realistiskt att tänka sig att de ska ta sig fram på nåt annat sätt. Simma i timmar, eller bygga flottar. Men i tv kommer det se ut som att de tagit en promenad eller ror på nån flotte för att komma fram. Det görs i de allra flesta fall bara de sista metrarna för att få snygg tv.

Jag får inte avslöja så mycket om tävlingarna än, men vi har fått testa på flera stycken och jag kan berätta att vår Ylva försvarade sig bra i åtminstone en tävling. Själv gick jag segrande ur en fajt med getingens Sofia Persson. Men det kanske inte är så mycket att skryta om eftersom hon väger typ hälften så mycket som jag och det hade en rätt stor inverkan.

Vi har träffat Linda Isacsson idag också. Hon är på plats och visade upp platsen där ö-rådet ska spelas in. Allt är sjukt snyggt byggt. Scenografen Ola Hult+en berättade att han läst på om filippinsk kultur och man har även tagit hjälp av filippinska hantverkare för att få allting så autentiskt som möjligt.

Om ni kollar in tidningen eller webben imorgon kan ni se hur det ser ut. Nu är klockan efter midnatt här nere så nu är det dags att slafa. Åtminstone för mig. Ylva och Peter sitter fortfarande och jobbar och sliter.

TOBBE EK