Så här innan läggdags så vill vi säga god natt. Men du kanske stiger upp just nu, i så fall: God morgon.

I alla fall så glömde vi Stefan Perssons facit. Han fick ju, inför matchen tippa underhållningsvärdet i AHL-matchen mellan Philadelphia Phantoms och Norfolk Admirals.

Så här kommer facit – och en hyllning till Kjell Samuelsson.

Philadelphia Phantoms–Norfolk Admirals 3–2
Bottenmöte i AHL och den största stjärnan i hela arenan är varken en spelare eller nån kändis på de finaste platserna (det finns inga fina i The Spectrum).
Nej, största stjärnan är en 198 centimeter lång coach som heter Kjell Samuelsson. Han ser väldigt ståtlig ut där nere i båset.

Samuelssons Phantoms överkommer ett antal power play emot sig i andra perioden och drar en 3–2-seger ur hatten mot Admirals. Det är inte vackert alltid, men intensivt och roligt att se på.
Mest kul är att publiken inte behöver en ny, superflashig jumbotron eller instruktioner från en speedad speaker för att veta vad dom ska göra och när dom ska göra det.
Sån lyx finns inte i The Spectrum.
Fansen vet när man ska skrika, jubla och klappa ändå.
Se på fan.
Därmed kan vi äntligen lägga ”Klappa händerna när du är riktigt glad” i en låda, ställa lådan långt inne i förrådet och sen tända eld på den.

•••

När Phantoms strutar händer något roligt. En karl ställer sig tio meter nedanför oss. Han har en grön, glittrig cowboyhatt och peruk. Men det är inte det roliga. Det roliga är hans Phantoms-matchtröja.
På ryggen står det PRINTZ.
Som i David Printz, före detta Flyers/Phantoms-spelare och numera en viktig kugge i Djurgården.
Det känns stort. Övriga svenska namn vi ser på ryggen av matchtröjor (i det här fallet Flyerströjor): Forsberg och Lindbergh.

•••

Grön, glittrig cowboyhatt har förstås med det faktum att det är St Patricks day på tisdag att göra. Tror jag, Men det är klart, Printztröjan kanske alltid har grön, glittrig cowboyhatt på sig.

•••

Domaren är inte populär efter att par mer eller mindre tveksamma ingripanden. Och han får sig en känga till melodin av – Fågeldansen.
Jag önskar att det här var ett ljudinlägg, men det är alltså i en passage som fansen, i takt med musiken, skanderar: Hey ref, you suck!
Jag säger inte att det är rätt, men det är lite underhållande.

Här ser ni en bild på matchen, ur Stefan Perssons fågelperspektiv, samt en bild på Printz-tröjan. Den är lite suddig (Persson igen…) men jag lovar, det står Printz.

AHL, kan det vara nåt?
Vi får se.

Vi gick en rask promenad från Wachovia Center, över en parkering och till The Spectrum. That’s right, samma ställe där vi såg nån form av fotboll i går.

Men i dag är det bottenmöte i AHL i Americas Showplace, som The Spectrum kallas. Arenan invigdes 1967 och nu återstår bara tio matcher innan man river stället. Trist, men man kan sällan stoppa utvecklingen.
Det är en riktigt skön, gammal låda i alla fall. Puckformad och extremt tight. Vi sitter alldeles precis i mitten och ändå känns det som att jag härifrån skulle kunna peta nån av brunkarna i Norfolk Admirals på axeln.

Nedsläpp om sju minuter.

Americas Showplace, ja,
Stefan Persson tippar underhållningen:

76ers-Heat 85–77
Matchen avgörs av, av alla människor, Donyell Marshall. När han kom in ligan var jag själv aktiv basketspelare. Det jag försöker säga med det är att det är väääldigt länge sedan.
Marshall spottade i trean som gav 70–70 efter att 76ers länge jagat.
Kul för Marshall som fått sparsamt med speltid. De senaste tre matcherna har han spelat totalt elva minuter.
– Vi fick ett lyft av Donyell. Och han var utvilad…, skojade 76ers coach Tony DiLeo på presskonferensen efter matchen.
Marshall gjorde tio poäng och tog fem returer på knappt elva minuter i kväll.
– Vi behövde skaka om lite. Vi fick bra lägen, men satte inte skotten. Donyell kan sätta skotten, sa DiLeo.

Nu: AHL i klassiska The Spectrum, arenan som nästa helg står värd för sin allra sista match.
Vi ska se Philadelphia Phantoms mot Norfolk Admirals.
Hejhej.

76ERS-HEAT 61–68

Slut på tredje quartern. Miami håller inte bara undan, man utökar till och med. Mest tack vare tålmodig offensiv och bra skottprocent (som förstås hänger ihop med tåmodigheten).
76ers är oorganiserat, letar vägar in på korgen men hittar inga.

•••

När ett skott träffar ringkanten så kommer en ljudeffekt i högtalarsystemet. Jag förstår inte hur det går till.
Sitter det sensorer på ringen?
Det kan ju inte gärna sitta en figur vansinnig reaktionsförmåga och trycka på ljudeffektsknappen varje gång nån missar.
Om inte den figuren är en genetiskt framtagen, dopad kanin med superreaktioner förstås.

•••

En intressant detalj: När Miami Heat värmer upp så ramlar superstjärnan Dwayne Wade, lagets förgrundsfigur och ledare, ut på golvet sist av alla.
När 76ers värmer så är generalen André Miller först ut på golvet av alla.
Det säger nånting. Jag är bara inte säker på exakt vad.

•••

Nu följer vi sista quartern. Vi är tillbaka efter slutsignalen och frotterande i omklädningsrummen.

76ERS-HEAT 46–43
Halvtid. Och vi väntar fortfarande på D-Wade. Ynka åtta poäng hittills och superstjärnan ser nästan kriminellt ointresserad ut.
Nämen. Här kommer Eken, jag menar Wikdahl, med kaffe och popcorn.
Schysst.

•••

Puttas golfboll, ja. Det bjuds ju på många märkliga varianter av pausunderhållning vid sådana här tillställningar. 76ers drar av någon anledning ut två snubbar från publiken som får tävla i puttning.
De är kass – och publiken buar ut dem fullständigt.
Inte lika schysst.

•••

Den dopade kaninen heter förresten Hip Hop. Hans sidekick heter Lil Hip Hop. Han har dessutom ett gäng assistenter som kallas Hare Raisers.
Bara så att ni vet.

76ERS-HEAT 29-22
Första quartern slut. Det är 76ers match men Heat (läs: Wade) kommer säkert vad det lider.

•••

Vi har redan sett ett antal skumma maskotar under vår korta tid i USA. En del är roliga, en del obegripligt usla och onödiga.
76ers har en dopad kanin.
Jag kan varken kopplingen till kaniner eller dopning i Philadelphia, men nån anledning till att välja just en genetiskt framtagen superkanin har man säkert.

•••

Efter halva första quartern hade Jermaine O’Neal gjort fyra poäng och spelat fram tiull ytterligare sex. Han låg bakom 10 av Heats 13 poäng. Skulle han ha fortsatt på det spåret så skulle han ha slutat på 32 poäng och 24 assist.
Ett helt meningslöst matematiskt experiment, jag vet, men ändå.

•••

Det är nästan fullsatt här i Wachovia Center. Men publiken tycks spara sin kollektiva röst till senare. Förutom när det ska puttas golfboll… Mer om det senare.

Världsomseglarna Persson och Wikdahl är på plats i Wachovia Center, Philadelphia, Pennsylvania, USA.
Varför?
För att liveblogga. Så häng med när Roadtrip omfamnar framtiden och rapporter minut för minut. Eller åtminstone period för period.

Philadelphia 76ers och Miami Heat slåss om slutspelsplatser i östra konferensen. Mest spännade blir det att se Heats superstjärna Dwayne Wade som snittar över 38 poäng de senaste elva matcherna och droppade 50 på Utah Jazz i går.

Dagen började annars med ett kulturbesök. Vi letade upp The Liberty Bell, en världssymbol för frihet. Det var, som man säger, en mild besvikelse. Ungefär som när man ser Mona Lisa för första gången. Liten och obetydlig. På ytan alltså. Symbolvärdet är ju svårt att mäta.

76ers var så bussiga så att vi fick en rejäl frukost i arenan. Scrambled eggs, bacon, korv, några goda potatisgrejer och frukt och läsk och kaffe och allt.
Sen tvingade vi sitta på våra platser och genomlida när några priviligerade ungar värmde upp korgarna med ringträff efter ringträff. Det är ett fruktansvärt spektakel.

Vi ses om ett tag igen.

Avslutningsvis en bild från våra platser:

/Wikdahl

Vi har väldigt lite tid över, generellt. I fredags såg vi två matcher i Madison Square Garden. I går såg vi först hockey i Wachovia Center i Philly följt av soccer i The Spectrum. Schemat för i dag:
• Gå och titta på Liberty Bell.
• Se Philadelphia 76ers mot Miami Heat i Wachovia Center.
• Se Philadelphia Phantoms mot Norfolk Admirals (AHL) i The Spectrum. Vi hörs förhopningsvis från Wachovia. Tjena, hej, hej.

Cheerleaders, trepoängslinje (!), musik under matchen, time outs och tvåminutersutvisningar.
Kort sagt: Simon Bank hade ääälskat inomhusfotboll i The Spectrum.

Vi kan väl börja med att erkänna att matchen mellan Philadelphia Kixx och Baltimore Blast i NISL-ligan knappast hade högsta prioritet när vi knåpade ihop roadtrippens schema. Jag visste faktiskt inte att ligan ens existerade. Men det behöver jag knappast skämmas över, med tanke på att NISL grundades i fjol och består av ynka fem lag. Fyra av dem är baserade i nordöstra USA och ett återfinns av någon anledning i Monterrey, Mexiko.

Nu kommer ligan tydligen att expandera. Manchester United, Liverpool, Inter, Milan, Real Madrid och Barcelona tänker hoppa av Champions League för att satsa helhjärtat på NISL. Eller kanske inte. Men det skulle krävas något liknande för att det här skulle bli en hit i Europa.

Vad Wikdahl tycker om NISL framgår av det här videoklippet: