Straffrundor, badkar med Gatorade och en coach som skrek sig hes i bästa Full Metal Jacket-stil.
Yes, vi har vi varit på träning med Dukes lag i amerikansk fotboll.
Pontus Bondeson, 22, är en av spelarna i laget och efter träningen bjöd han oss på en rundtur på fotbollslagets anläggning. Och jag tror att vi rätt lugnt kan konstatera att något liknande inte existerar i Sverige.
Här är några bilder från anläggningen:

Videorummet. Man filmar varje träning med fem (!) kameror och efteråt analyseras allt i det här rummet.

Inomhushallen, som tydligen är för liten. Därför håller man på att bygga en helt ny anläggning i anslutning till träningsplanen.

Pontus Bondeson framför hemmaarenan, som tar cirka 36 000 åskådare.

Inte så konstigt att den väldigt sympatiske Bondeson trivs på Duke. Nu är han också något av en veteran i laget och slipper förnedras av coachernas värsta hårtorksutskällningar. 
– Det är ju militärmentalitet som gäller. Hemma i Sverige har vi inte den här ”yes Sir, no Sir”-respekten. Jag har fortfarande svårt för när det kommer fram en coach och skriker i mitt ansikte. Jag är 22 år gammal och vuxen, men de behandlar en som om man var tolv år gammal, säger han.
– Jag har haft mina dispyter, för jag har inte riktigt köpt det där. Men de har lärt sig nu. Det är inte lönt att gapa på mig, för jag blir inte bättre av det.

Tack för rundturen och pratstunden, Pontus. Nu har vi plötsligt ett favoritlag att följa i collegefotbollens ACC-division.

***

I kväll drar vi en sväng till Raleigh för att se lite hockey. Kan bli en liveblogg från RBC Center, om ni har lite tur.

/Persson