Så blir MFF av med Rolle utan att sparka honom

av Mattias Larsson

Fotbollen är så mångfacetterad, att det är omöjligt att inte älska den.

Malmös största lokaltidning skriver i dag om att sökandet efter en ny sportchef i MFF kan komma att ta tid. Det har man jäkligt rätt i då klubbens ambition är att hitta en manager och inte en sportchef.

Det finns mycket intressant med managerrollen och jag tror att det är rätt väg att gå.

Vi tar de två mest intressanta aspekterna nu, så återkommer vi i ärendet så småningom.

1. Managern kommer att ha ansvar för rekrytering, lagbygge, laguttagning och coaching. Däremot kommer den dagliga instruerande träningen att mestadels utföras av assisterande tränare medan managern då mest observerar. Detta är intressant eftersom Roland Nilsson – som jag förstått det – inte är speciellt aktuell som manager.

Det betyder i sin tur att MFF:s nya organisation gör att Nilsson får ta ett steg ner i hierarkin. Finner han sig i det? Knappast. Chansen är att han istället säger upp sig. Och.

Ouups.

Malmö FF – som blir sämst åtta bäst femma i årets allsvenska – blir av med Nilsson utan att behöva sparka honom.

Lite imponerande faktiskt.

2. Managern ska ha breda kontakter och internationell erfarenhet. I Göteborg sitter Åge Hareide, 56, och är för dyr för så väl Öis som Helsingborgs IF. Det ryktas om 300 000 i månaden plus bonusar. Hariede finns på listan över managers som är aktuella för MFF.

Om han är rätt man? Med tanke på utbudet och prisbilden ser jag få kandidater. Dessutom har Hareide en ödmjukhet, ett slipat vokabulär och en världsvana som MFF skulle må v ä l d i g t bra av att få in på ledarposition.

/Mattias

Världsklass på ”Kalmar FF:s” PR-avdelning

av Ulrik Sandebäck

Kalmar FF omger sig onekligen av proffs.

Då tänker jag inte bara på figurer som Nanne, Svante och Kjell.

Utan på människorna som ger klubben gratis marknadsföring av högsta klass.

Som sportjournalist har jag stött på många sporttidningar och programblad under årens lopp. Hittade en del av det sparat när jag städade gästrummet häromdagen… Men inget slår Kalmar FF-magazinet Fokus.

Betyg på senaste numret?
Eftersom jag jobbar på en kvällstidning så drar jag till och med på med världsklass, fem plus.
Det enda som är sorgligt är att jag tror att alldeles för få läser tidningen – den är värd en bredare publik. Bilderna, texterna ja rubbet är ett jobb av människor med extremt stor kreativitet och troligen kärlek till Kalmar FF.

Får man göra reklam för andra tidningar i bloggen?

Ingen aning. Men gör det i alla fall…
Östrans reklamfilmer som spelas upp under matcherna på Fredriksskans håller också högsta klass.
Min topp tre lista:
1) När Martin Nilsson (som dessutom är KFF:s speaker…) spelar Kim Christensen och sparkar in stolparna… (spelades upp mot IFK Göteborg till stort jubel)
2) När Martin Nilsson tar ett bett på sin ”makrillskorv”. (visades mot Gais)
3) När Martin Nilsson sparkar sönder en spettekaka.  (ska visas mot Malmö FF)
Se klippen här.

Är filmerna lika Sportbladets reklamfilmer som spelades in för ett par år sedan? Visst är det så. Men man ska ”kopiera” allt bra.

Lasse Johansson och Mikael Eklund tackas troligen av i morgon i samband med matchen mot Malmö FF.
Kanske även Tobias Carlsson som hastigt blivit placerad i Nannes frysbox.
Alla tre spelarna borde bli rejält hyllade för lång och trogen tjänst i den röda tröjan.
Jag har många minnen från både ”600 000″-kronornsmannen” och ”Terminators” historia i Kalmar FF. Men det får vi ta en annan gång.

 

Årets roligaste Kalmar FF-tips

av Ulrik Sandebäck

Helsingborg-Kalmar FF om en och en halv timma.
En helt öppen match enligt mig, men där spelvärdet ändå ligger på en tvåa.
En som har en mer klar uppfattning om matchen är Rekatochklart.sekika här så får ni troligen se årets roligaste KFF-tips i allafall…

Mer spel. Var inne i Nya Tobaksboden (Trädgårsgatan i Kalmar) och köpte mig som vanligt deras andelssystem för V75. Numera har jag inte tid att analysera ett enda travlopp själv – sportspelen tömmer tiden helt. Det roliga den här gången var att Kalmar FF:s Tobias Eriksson har svarat för systemet…
Så nu sitter jag och Tobbe E. och hoppas på samma hästar som drygt 100-talet andra Kalmarbor gör. Märkligt.

Just Tobias Eriksson och ytterbacken Stefan Larsson tror jag gåt mot en riktigt ljus framtid. Jag skulle vilja se duon i landslagets januariturné redan 2010.

Jag har inte sett någon laguttagning ännu. Men jag skulle bli mycket överraskad om Nanne väljer att peta 17-årige ytterbacken Mattias Johansson. Den killen kan gå hela vägen – jag rankar honom redan som Smålands mest intressanta ytterbackstalang sedan Erik Edmans dagar.

Tobias Carlsson finns inte ens med i truppen till Helsingborg.
Jag vet inte om ”TC” är skadad eller om det handlar om andra faktorer. Fotbollsmässigt så är han naturligtvis en av KFF:s 17 bästa spelare.

Men efter att inte ens är med i truppen nu betyder att Tobbe och Lasse Johansson båda slutar efter den här säsongen.
För mig som jobbar med Kalmar FF är det naturligtvis trist. Två spelare som både kan snacka, och uppträda som fullblodsproffs även vid sidan av planen.

Ett nytt HIF medan liket fortfarande lever

av Mattias Larsson

Plats: Utrymmet som HIF vid allsvenska matcher kallar ”mixed zone”.

Vem: Jag, Dencker på HD, George på City, TT och lite annat folk av olika slag.

Vad: Henrik Larssons ord efter beslutet att sluta.

Hur: Det är här det verkligen blir intressant. För ända sedan Mr Larsson kom hem har pressen på Olympia fått det allt struligare att jobba kring laget. Larssons ankomst införde den mixade zonen, snacken direkt efter träningen försvann, ibland blev det inga snack överhuvudtaget. Allt det där behövdes liksom inte. Henrik Larsson var (är) en världsspelare och kring sådana finns andra rutiner. Jag förstår det.

Men utan Larsson är HIF i ett helt nytt läge. Till nästa säsong har laget i dagsläget: 1. Ingen tränare. 2. Ingen superstjärna. 3. Inte så jävla mycket pengar.

Så när bordet med kaffe och mackor fått åka hiss från restaurangen tre våningar upp bara för oss journalister upplevde jag mitt första fall av gruppchock. Sedan insåg vi så klart vad det handlar om.

HIF har mycket jobb framför sig för att hålla kvar intresset för klubben på de nivåer det varit sedan sommaren 2006. Mackor och kaffe är en början (journalister är ett svältfött släkte) men det är på planen det stora jobbet återstår.

Jag tror det kan komma att ta tid för HIF att bli en guldkandidat igen.

En annan märkvärdig detalj var den oerhört uppsluppna stämningen bland reportrarna där i den mixade zonen. Redan innan kaffet kom in avfyrades skämt som kulstprutesalvor, inte en mun var rak och humören höll på att lyfta taket.

Henrik Larsson påverkar oss på många sätt. De här reaktionerna var helt nya.

/Mattias

Larsson slutar – vad händer med HIF?

av Mattias Larsson

Inget oväntat besked från Henrik Larsson, 38.

Han förtjänar att dra sig tillbaka och på heltid njuta ett tag av familjeliv och de frodiga golfbanorna runt Helsingborg.

Det kommer inte att gå någon nöd på Larsson. Redan för två år sedan skämtade hustru Magdalena i pressrummet på Olympia när det var snack om att Henrik skulle sluta och hon fick frågan om att det var kul för henne som fick se honom lite oftare.

Magdalena svarade med ett leende: ”Jag kommer att få se honom mindre. Han kommer att vara på golfbanan varenda dag.”

Läget är värre för Helsingborgs IF.

Utan Larsson, utan pengar, och för tillfället utan tränare inför nästa säsong.

Vad många glömmer är att HIF fortfarande har åtminstone underkroppen kvar i det ekonomiska stålbad man satte sig i efter storsatsningen i Champions League i början av millenniet.

Det finns inga stora kosing att förstärka laget med.

Vad vi vet är att Larsson och Landgren försvinner. Fler är på väg bort, antingen för att HIF vill bli av med dem eller för att de vill lämna.

I dagsläget finns ingenting som pekar på att HIF ska vara en guldkandidat 2010.

Men det ligger i framtiden.

Nu är det 091020.

Och Henrik Edward Larsson 710920 lägger skorna på hyllan.

Jag kommer inte att sakna mötena med honom vid sidlinjer och mixade zoner.

Däremot minns jag med välbehag det han uträttat på fotbollsplaner världen över.

Tack för det, Henrik.

Och lycka till med ditt nya liv.

/Mattias

 

Om MFF och Patrik Andersson

av Mattias Larsson

En svensk tidning ”avslöjade” i lördags att Patrik Andersson var aktuell som ny sportchef i Malmö FF.

Jag har någon slags allergi mot det överdrivan användandet av ”avslöjande” i allmänhet och det här i synnerhet slog många rekord.

Tidningen hade ett bra och ambitöst dokument om Hasse Borgs tid i Malmö som man satt samman på väldigt kort tid och vinkeln om Andersson är given eftersom ”Bjärred” själv, vid flera tillfällen sedan han slutade 2005, sagt att han är intresserad av sportchefsrollen i klubben. Att klubben dessutom sagt att man är intresserad att få in ”Bjärred” i klubben gör vinkeln än mer given.

Men att avslöja? De där plattorna är väldigt ofta missbrukade och inte bara av den tidning som gjorde det den här gången.

Och mer i detalj om själva frågan om Patrik A skulle ta/få sportchefsjobbet i Malmö:

De må ha funnits ett kontraktsförslag till Patrik A från någon i MFF (vanligtvis välinformerade Olof Lundh, Fotbollskanalen skriver så) men det har i så fall inte kommit från Malmö FF:s styrelse, som ska okeja alla sådana anställningar.

Som jag fått det förklarat för mig var Patrik A aldrig på riktigt nära att bli anställd i vintras och som jag fått det förklarat nu är han (i alla fall inte ännu) någon av toppkandidaterna.

Att dra några slutsatser att något skulle vara nära för att Patrik A säger ”inga kommentarer” på frågor kring MFF är att var ovanligt dåligt insatt.

Sedan Patrik lade av 2005 har han alltid sagt ”inga kommentarer” på frågor rörande honom och ett eventuellt arbete inom MFF.

Så sent som i somras sa Patrik till mig.

”Du vet att jag undanber mig alla spekulationer om mig och MFF och alltid svarar ”inga kommentarer”. Det kan kanske väcka spekulationer men det blir bara ännu mer fel och misstolkas ännu mer om jag skulle säga någonting.”

Så vad händer?

Enligt vad jag fått berättat för mig är managerrollen högaktuell. En som inte är högaktuell för managerrollen är Roland Nilsson. Om en manager anställs skulle Roland Nilsson, om han är kvar i klubben, förlora mycket av det ansvar han nu har för spelarrekryteringar och laguttagningar och bli en assistent som utför själva instruerandet på planen.

Det känns rätt tveksamt att Nilsson går med på det.

Men – vi är rätt tidigt i den här frågan. Det lär hända en del annat i korridorerna på Swedbank Stadion innan det där är klart.

Avsättandet av Madsen:

Känns som den stormen fått pyspunka, eller?

MFF i Europa nästa år?

Seger mot IFK i kväll och det är fullt realistiskt.

/Mattias

Ishizakis filmning – Förbundets fel

av Mattias Larsson

Givetvis kunde domare Michael Lerjéus visa upp ett gult kort i straffsitutionen på Vångavallen i matchen TFF-Elfsborg.

Men i så fall till Stefan Ishizaki för filmning.

Men jag har svårt att gå loss med yxan på Ishizaki. Jag har följt fotboll i 30 år och har sett ännu värre grejer.

Så vad vi då ska göra är att analysera varför det nu blev så fel? Varför Elfsborg med 1–0 kunde sätta press på AIK och Kalmar som började precis efter slutsignal på Vångavallen?

En stor del av skulden är förbundets och ur man tillsätter domare till matcherna.

TFF–Elfsborg, Michael Lerjéus.

KFF–Gais, Magnus Ahlsén

AIK–Gefle,Daniel Stålhammar

BP–ÖSK, Stefan Johannesson

Öis-HIF, Markus Strömbergsson

Häcken-Dif, Sven-Martin Åkesson

HBK-HaIF, Martin Ingvarsson

MFF-IFK G, Jonas Eriksson

Att ha Johannesson på BP–ÖSK och inte ha Martin Holmsjö i tjänst alls (han måste vara sjuk eller i Europa och dömer) känns mycket märkligt när instället betydligt mindre erfarna herrar som Ahlsén och Lerjéus får matcher som kan avgöra guldstriden.

Givetvis ska de bästa domarna döma de viktigaste matcherna.

Så är det inte i allsvenskan 27:e omgång 2009.

/Mattias

Nu kan KFF slippa en ny ”Elmsituation”

av Ulrik Sandebäck

Hur ska Kalmar FF slippa i att hamna i en ny ”Elmsituation”?

Det vill säga ha unga talanger som jagas över halva Europa samtidigt som spelarna sitter på utgående kontrakt.
Jag har sagt det förr och gör det igen: Ni måste våga chansa, våga skriva längre kontrakt med spelare som har potential att gå långt.
Nu är en sådan situation här. KFF:s mittfältare Daniel Ahonen, 18-åring talang, som sitter på ett utgående kontrakt jagas nu plötsligt även av Elfsborg. Vore givetvis en stor förlust om KFF släpper en talang från vår region till en konkurrent. Men om Kalmar FF lyckas knyta till sig Ahonen så hoppas jag att föreningen skriver ett långt kontrakt med honom.

Får 18-åringen till exempel ett femårskontrakt så får han både tid att utvecklas – och om han skulle ta de sista avgörande stegen så får även KFF betalt den dagen det skulle vara aktuellt med en flytt utomlands.

Nackdelen?

Skulle Ahonen stanna i utvecklingen så sitter föreningen med lönekostnader, och en plats i truppen är upptagen som kunde gått till en annan, mer lämplig spelare.

Men ibland måste man chansa för att kunna skörda.
Hade Kalmar FF gjort en sådan satsning med Viktor Elm så hade föreningen haft råd att ”chansa” flera gånger om… Nu blev det noll kronor för ”Mellan-Elm”, hade han fått ett längre och bättre kontrakt hade han kunnat säljas för runt 15-20 miljoner kronor efter guldssäsongen 2008.

Men hur bra är Ahonen?
Jag måste erkänna: Jag har sett honom för lite för att värdera talangen. Det är Nanne Bergstrand och Svante Samuelsson betydligt bättre på.
Snart får vi se duons dom. Ett tvåårskontrakt skickar – enligt mig – ut helt fel signaler i alla fall.

Johan Wittberg är en lokal hjälte i Kalmaridrotten. Han spelar innebandy (CL98) och fotboll (Lindsdal) på division 2-nivå när han inte delar ut post med moppen. Han har kapacitet att nå betydligt längre om han väljer att specialisera sig.
Snart spelar han troligen i en sydlig Superettan-klubb.
Själv tycker jag det är synd att han inte har fått chansen i Kalmar FF. Med tanke på hur läget är i KFF i helgen – med Dauda avstängd och Mendes skadad (kanske kan spela) och två Elmare sålda – så tror jag att Wittberg hade kunnat svara för ett inhopp. Ibland behöver man inte åka till Brasilien för att hitta bänkspelare…

 

 

 

Klart att Tobbe C ska spela ett år till

av Ulrik Sandebäck

Det pågår en debatt i lokalblaskan.

Sportkrönikören Jörgen Ström vill se att Kalmar FF föryngrar sig och vill att spelare som Lasse Johansson (är ihop med Rami Shaaban troligen Sveriges trevligaste fotbollsspelare) och Tobias Carlsson ska stämpla ut och ge plats för yngre talanger.

Jag håller inte alls med Ström den här gången.

Lasse J tror jag dock självmant slutar. Lasse är en lirare och en lirare måste få spela. Under hösten har han fått starta två matcher och blivit bortplockad båda gångerna i halvtid. Nannes förra favoritspelare (ville värva med sig Lasse till Hif 1999, men Lasse valde Gais) är ingen favorit hos chefen längre. Tror han – tyvärr – har gjort sin sista start i elvan.

Tobias Carlsson då?

Är till skillnad från Lasse J. en krigare, en kille som fortfarande älskar att träna att leva fotboll. Hade jag varit Nanne Bergstrand hade jag redan till på lördag plockat in ”TC” i startelvan igen. Varför? För att visa att fotboll är en kampsport, där den som vill mest också vinner mest.
Tobbe vill fortfarande mest och kom ihåg att det var Tobbe som – nästan på egen hand – vände KFF:s otroligt mörka start i våras.

Då hyllades ”Blogg-Tobbe”, och ”Super-Tobbe” i lokalpressen. Några månader senare vill samma journalister att han ska sluta…

Jag tycker att KFF ska förlänga ytterligare ett år med både Jesus och Tobias C.
Varför? Det finns liksom inga bättre spelare att hitta för samma pengar.

I den lokala fotbollen har alltid Markku Ahonen varit en hjälte. Han välte nästan på egen hand Smålands fotbollförbunds seriesystem i början på seklet.
Nu är Bodabruks starke man blivit en del av Kalmar FF. Ja i alla fall sonen, Daniel, som har tagit en ordinarie tröja i U21-laget (målade senast).
Daniel såg jag för första gången i Nybro Open – tror han var 12 år när han debuterade i Bodabruks A-lag. Brinner sonen (har aldrig pratat med honom) lika mycket för fotbollen som pappa gör kommer han gå långt, riktigt långt.

 

En sorgens dag

av Mattias Larsson

Jag är inte mycket för att älta. Man överlever inte av att blicka bakåt. Det är framtiden vi måste besegra för att se nya leenden, platser och skeenden.

Men vissa saker förtjänar sin stjärnplaketter på Minnenas Boulevard.

Sportmagasinet är en sådan.

Mitt första reportage där var över 50 000 tecken långt, handlade om Olof Perssons väg till SM-guld med Malmö FF 2004 och skrevs på 10 timmar mellan 23 och 09 två nätter efter att guldet var klart. Mäster Stefan Holm som då regerade Sportmagasinet räknade till 82 korrfel.

Det blev rätt många fler – både reportage och korrfel. Det mest minnesvärda reportaget handlade om gubbe som kallades Pollenkungen, som påstod att han träffat UFO och utomjordingar och med kunskapen han därigenom fick byggde han Rögle BK. Reportaget kom med i någon antologi till vilken en liten skara människor tog ut vad de tyckte var det årets bästa svenska sportjournalistik.

I sju år stod Sportmagasinet för rätt mycket av Sveriges bästa sportjournalistik.

Jag ska inte bli långrandig. Jag hoppade på tåget nånstans mitt i den transsibiriska järnvägen, på väg mot Gulag eller nåt.

Niva var med nästan hela vägen (som alla stora stjärnor vet han att lämna i tid) så läs hans ord i stället. HÄR.

sportmagasinet-4-2009-1.jpg

Min sista resa i Sportmagasinets namn kommer att gå till Skövde.

Det finns många platser att dö.

Skövde är inte sämre än någon av dem.

/Mattias

Sida 2 av 20
  • Tjänstgörande sportredaktör: Christoffer Glader
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB