Ute på äventyr i lyxdistriktet Ginza!!! Och vilse redan på perrongen, vilket väl säger en del om hur vana vi är vid att röra oss i den här delen av stan. På bilden konsulterar min ex-klasskamrat Cardoso den inte helt oförvirrande kartan.

Så här kan det se ut i Ginza en mild novembermorgon. Det enda särskilt iögonfallande är att gatorna kantas av svindyra märkesbutiker. Liksom resten av Tokyo är det betydligt mer spektakulärt kvällstid.

Vi är i Ginza – bokstavligt talat fel sida av Tokyo för oss som bor i Shinjuku – för att fixa visum inför stundande semester. För att kunna göra det måste vi skriva ut bokningar och skit. I panik bestämmer vi oss för att fixa det sista inne på Lawson – en så kallad konbini-kedja (”konbini” = ”convenience store”, tänk 7 Eleven/Pressbyrån). Som med allt annat i Japan så visar det sig dock att man måste ha ett konto och kunna japanska för att få något gjort, så vi blir stående ett himla tag vid skrivaren medan Cardoso fipplar med olika inloggningssidor på mobilen.

Medan el Señor Cardoso försöker hacka skrivaren detaljstuderar jag vår närmiljö. Som tydligen inkluderar Nintendo-presentkort med Famicom- och ”Dragon quest”-tema.

Jag är hungrig – ända tills jag får syn på den här skylten, som gör reklam för Häagen-Dazs senaste Japan-exklusiva smak: spya med en twist av bajs och mögel.

Efter ett tag ger vi upp och går istället till 7 Eleven för att skriva ut. Här får vi hjälp av detta hyfsat japanska anslag med instruktioner.

Framme på visum-agenturen med alla dokument! Cardoso är orimligt glad över detta och/eller det lokala konstutbudet.

Ett litet år tar det att fylla i alla formulär. Efteråt serveras vi kinesiskt te av en man som är väldigt nyfiken på oss och våra hemländer. ”Sverige, minsann? Det är det allra vackraste landet, inte sant? AURORA VISION!!!”

Ute i vintersolen igen, på väg tillbaka till Ginza-stationen – och vår belöning efter allt detta slit.

Från Ginza till rikemansområdet Azabu-jūban. Idag är vi tydligen miljonärer.

Här – inte på just denna gata, men i Azabu-jūban – bodde min flickvän en gång i tiden. Det gör hon tyvärr inte just idag. Dålig stil enligt mig.

Snabblunch på McDonald’s. Apropå vidriga lokala smaker. (Kolla bara in missfostren uppe till vänster.)

Dagens tredje – och viktigaste – destination: Gelateria Marghera, en glassbar som bara finns i Milano – och Azabu-jūban.

Dagens dos.

Så här ser jag tydligen ut när jag slukar min glass (enligt suspekt Instagram-konto). Apropå missfoster. (Om ni bara måste veta var jag köpte min t-shirt så är det en tvättäkta Uniqlo som kostade typ 40 spänn. #frilanslivet)

Hemma i Shinjuku igen. Känslan av att befinna sig i en liten rikemansenklav med kullerstensbelagda gator är som bortblåst av en gudavind.