På väg till Yoyogi-parken. På grund av finvädret promenerar jag – i shorts, trots november! – istället för att sugas in i trängseltratten Shinjuku Station.

Strax söder om stationen ligger denna Seattle’s Best Coffee-filial. Jag vet inte om de har även Tokyos bästa kaffe – den enda anledningen till att jag tillbringat åtskilliga arbetsdagar här genom åren är att de har Tokyos bästa wifi.

Ännu lite längre söderut – åt Harajuku-hållet, när man passerat Shinjuku-stationen, arkadhallen Taito Station och enorma varuhuset Takashimaya – blir både byggnaderna och medelåldern lägre.

När folk – närmare bestämt män – klär sig så här, då vet man att man passerat gränsen till Harajuku.

Man vet även att man har världens värsta trängsel att vänta sig.

Helgedom i utkanten av Harajuku. Den som här inträder drabbas av sju sorters förbannelser.

Lyxiga shoppingstråket Omotesandō draperat i höstfärger.

Till vänster: Harajuku-stationen. Glad att jag inte tog tåget idag, för då hade jag aldrig kunnat ta mig ut härifrån.

Framme i Yoyogi-parken. Vilken som vanligt kryllar av mer eller mindre muntra musikanter.

Högst oklar situation. Gruppgympa? Protestgrupp?

Även en mulen novemberdag är det svårt att hitta plats för sin picknickfilt i Yoyogi-parken. Den här plätten är vårt andra försök, efter att vi nästan blivit halshuggna medelst frisbee på andra sidan gångvägen.

Mucka inte med Harajuku Lebels.

En Shibuya-promenix senare: Tukis granskar den i åtskilliga bemärkelser spräckliga menyn på favvohaket Mobo Moga. (Jag satsade som vanligt på den inavlade japanska specialiteten taco rice – en kolesterolbomb bestående av ris, bönor, köttfärs, nachos, ost, sallad och sås.)

Promenerar hem från Shibuya. Blir fotobombad av ett spöke.

Passerar Asoko i Harajuku (som ligger mellan Shibuya och Shinjuku) och blir nyfiken på varför det alltid är så lång kö hit. Bestämmer mig för att fråga min vän Cardoso, självutnämnd ”queen of Harajuku”.

Ångrar snabbt att jag bestämde mig för att fråga min vän Cardoso.

Efter att ha promenerat vidare genom Yoyogi (inte parken, utan den intilliggande stadsdelen) hamnar jag i sydöstra Shinjuku igen. Förhoppningsvis orkade inte Harajuku Lebels jaga mig ända hit. 

Tukis, mästerfotografen.