Åkte till en snäll doktor med min ondskefulla fot idag. Ja, jag fattar att ett läkarbesök är overkill för en vanlig stukning, men jag ska dra åt helvete resten av månaden så jag ville ta det säkra före det osäkra, eftersom jag inte har någon sjukförsäkring i helvete.

Doktorn håller hus i Yotsuya, en vidrig plats full av mördare, banditer och kristna studenter. Det är lustigt att gå till doktorn i Japan, för man blir både botad (förhoppningsvis) och väldigt medveten om vad man heter. Fem–sex gånger blev jag kallad till olika rum och kassor idag, av sjuksköterskor som bräkte ”Horumuguren-sama!!!” En gång kallade två sköterskor på mig samtidigt från olika håll, vilket är Japans svar på en double rainbow. (Dessutom kunde en av dem inte räkna ut vilket som är mitt efternamn, så hon kallade mig ”Arufurredo-sama”, ”ärade herr Alfred”.)

Jag fick några kompresser att tapetsera vaden med och ett ankelstöd med mig i en påse respektive på en fot. Trodde det skulle kosta några tior, som de flesta läkarbesök i Japan. Istället grävde kalaset ett 350 kr djupt hål i min reskassa (efter försäkringsavdrag)! Plötsligt kände jag för att tacka den där snälla doktorn genom att introducera honom för några lokala mördare.