Det måste vara för att jag är uppväxt i en hippiefamilj som gör att jag fortfarande inte gör något riktigt och rätt i mitt hem.

För hemma i mitt barndomshem hade vi alltid lite egna lösningar på saker och ting. Våra byåer och sängar stod på böcker där ett ben eller två hade lossnat. Fanns det ingen dörr, hängde vi för ett skynke. Men inte sådär ordnat, utan bara med två spikar eller så. Blev det hål i lampskärmen så hängde vi bara över en sjal. Det tyckte mamma var fint.

Jag vet inte om det var lathet eller bara bohem-tänket som formade det hemmet, för det kunde också vara så att fjärrkontrollen gick sönder. Då skaffade vi inte en ny, nej, då fick man trycka på tvn.

Tyvärr så har jag ärvt detta beteende. Jg liksom nöjer mig med mycket enkla lösningar. Som här. Dörrarna på vitrinskåpet går inte att stänga för de öppnar sig direkt. Ja, men då passar väl den här julgransgrejen utmärkt. Den har suttit där i mer än ett år. Sätta dit en hasp? Nej, det här går så bra så.