Jag kom ut igår på Twitter angående vilken fulmat jag gillar. Och responsen jag fick var otrolig så jag tänkte att jag skriver om det här också. Inte för att det är så viktigt, men ändå.

För visst är det så att viss mat som man gillar skäms man över att man gillar. Jag hade till exempel aldrig beställt den pizzan jag egentligen ville ha första gången jag och Alex beställde pizza. Jag tycker om banan med curry, men hade säkerligen beställt en quattro stagioni eller något liknande.

Och varje gång jag går förbi fiskbullehyllan på Ica så blir jag sugen men tänker att det där får jag typ äta i smyg när ingen annan är hemma.

Igår åt jag blodpudding och Alex kunde knappt sitta i samma rum för att han tycker att det är så äckligt.

Korvstroganoff, hur gott är inte det?

Hänger det här kvar från skolan? Jag kommer nämligen ihåg att jag fullkomligt älskade all skolmat, men ibland skulle man verkligen tycka att det var äckligt, det var tuff på något vis, så jag valde filen som alla andra, men suktade i min hemlighet efter ärtsoppan. Å gud, så löjligt.