Just nu skulle jag suttit på en solstol på Mallis med mina bästa vänner och min familj. Charlie har pratat om detta i två veckor och vi har sett fram emot det här i månader. Men istället ligger jag i sängen med en hink bredvid mig.

KRÄKSJUKAN slog till och vi kom inte iväg. Det är jag lite glad för idag då jag annars hade kräkts ner hela deras hem och smittat hela bunten.

Och nu går Alex och väntar på att den ska komma till honom. Nej, det var längesedan jag tyckte så synd om mig själv och alla inblandande såklart.

Jag är bitter, ledsen och illamående. Hej från mig.