Det är som om jag hade en inbyggd klocka som är ställd på 1 augusti. Från den ena dagen till den andra känner jag plötsligt att jag är färdig med semestern.

Då längtar jag efter vardagen, alla bekvämligheter och rutiner. Jag längtar efter att arbeta. Vara flitig och göra rätt för mig.

Vi har en och en halv vecka kvar här, sen blir allt som vanligt igen. Och Gud, vad jag ska blogga då. Det kliar i fingrarna efter att få sitta med en dator. Det här med att blogga från telefonen var ingen höjdare för mig. Det kanske ni har märkt.

Kram på er!