Idag är Frances en vecka och jag måste säga att hon är väldigt snäll och lugn. Hittills har allt gått väldigt bra, men nu har vi stött på vårt första problem. Frances vill sova på mig. Eller väldigt väldigt nära. Och jag som precis fått kläm på det här med att ”liggamma” tyckte att vi inte hade annat än drömnätter för en sådan lite bebis.

Men så var vi på sjukhuset och då säger de att hon inte får ligga på mig på grund av plötslig spädbarnsdöd. Hon får inte heller ligga så nära mig på sidan för att hon ska ligga helt själv, på rygg med eget täcke.

Detta har ställt till det. Igår köpte vi en sån där halvmånessäng som står intill sängen. Men där vill hon abslolut inte ligga vilket resulterade i att vi var uppe halva natten. Så fort jag lägger ner henne så vaknar hon.

Men jag kan förstå henne. Hon låg ju i magen för en veckan sedan. Stort steg från det till att ligga helt själv utan kroppskontakt. Det känns inte naturligt. Men samtidigt så vill man ju inte trotsa läkarna. Hur gör ni?