Igår kom den första riktiga prövningen. Alex var i Skellefteå och jag skulle både hämta och lägga Charlie själv. Hämtningen gick bra även om jag fick typ foglossning efter den långa promenaden till och från dagis. Efter det började det riktiga kaoset. Jag kommer nu att måla upp detta kaos i en enda bild.

Det är jag som står vid spisen och steker köttbullar med den ena handen. Med den andra handen håller jag krampaktigt om Frances som jag ammar STÅENDES.  Charlie gråter för att hon inte hittar hennes vita prinsessklänning som jag vet är på dagis. Och som grädde på moset så kissar Frances i sidan på blöjan så att det rinner bebiskiss längs mitt ben.

Nej, det var ingen vacker syn. Men vi klarade det! We did it! Nu är jag och mina tjejer oslagbara. När Charlie lagt sig och Frances somnat duschade jag och dukade fram charkisar och rödvin. När Alex kom hem var jag en ny människa.