Finns det något typ av monster som äter upp alla barnstrumpor? Vad är det jag har missat? Jag har hittills inte lyckats behålla ett enda par intakt. Så nu har jag lagt av med strumpor. Jag köper därför bara byxor med fötter och strumpbyxor till Frances. Och så bodies och koftor. Det är hennes uniform.

Det känns även som om vuxenstrumporna försvinner. Är inte helt främmande för byxor med fötter till mig heller faktiskt.

Eftersom vi oftast äter middag med barnen vid halv sex så blir vi alltid lite hungriga på kvällen. Och vilken utmaning det är, att hitta något gott och varierande och mysigt att äta. Vi har några favoriter. Morötter och gurka med dipp. Och så vår nya grej. Kronärtskocka med smör och salt. Vilken fest. Vad äter ni?

Jag kan inte länka från mobilen, men ni hittar den på ITunes! Det här är vår utsikt från hotellrummet- vi har det alltså underbart! Trevlig helg på er!

Hittar ni här! Det är inte så ofta som jag skrattar högt när jag läser en blogg!

Jag och Alex reagerar alltid på samma sätt när det är för många lediga dagar i rad. Vi tappar fotfästet. Vi vet inte vilka vi är, vad vi ska göra och vad vi tycker om. Vi blir paralyserade och pratar om allt mellan en resa långt bort till att stanna hemma och baka kakor. Det blir för mycket att välja på. Det slutar ofta med att vi inte gör något alls för att vi inte kan bestämma oss och så är vi hemskt glada när långhelgen är över.

Det här måste få ett slut. Så många dagar som vi har slösat bort. Nu har jag kanske gjort något jättekonstigt, jag har bokat rum på vildmarkshotellet och vi ska besöka Kolmården. Det kan bli lite hur som helst. Vi får se.

Vad gör ni med era långhelger?

Igår hade vi bokrelease för Magisk Sommar! Jag ska hitta fler bilder, men här är några. Klämmer in en dagens också!

Kappa: D brand

Top: Stylein

Kjol: Malene Birger

Halsband: And Other stories

Skor: Jimmie Choo

Väska: Chanel

Det finns några stunder i vardagen som ger mig pirr i magen. Och jag kanske älskar ögonblicket precis innan min favoritstund ännu mer. Det här är mina tre.

Eftersom frukost är det godaste och mysigaste målet på hela dagen så njuter jag något så otroligt mycket av en riktigt god frukost. Jag kan längta efter den redan när jag går och lägger mig kvällen före.

Att läsa ett favoritmagasin i badet är bland det bästa jag vet. Ren njutning.

En middag med god mat, gott vin och någon eller några man tycker om. Det kanske är livets trevligaste stund. Jag måste ha den två gånger i veckan för att vara lycklig.

Jag har förstått att det finns människor som inte gillar att åka baklänges i tåg. De tycker att det är obehagligt och felvänt, de blir åksjuka och ­sitter och mumlar och vill av. Jag tycker alltmer om att åka baklänges. Det finns ­något i det perspektivet som lugnar mig.

Att slippa se ­saker som ­tornar upp sig framför en, att njuta av att se saker som försvinner bakom en.

Som man tänker sig på ­safari, när man sitter bak i den öppna jeepen efter en ­lyckad jakt och ser ­savannen krympa där ­borta. Det finns något fridfullt där.

Tåget blir en tidsmaskin. Allt som ligger framför ­tåget på rälsen är framtid och allt som ligger bakom det är dåtid. Tåget blir en tratt genom vilken livets alla oändliga möjligheter ­reduceras till ett definitivt förflutet. Och jag sitter och tittar ut på det som redan hänt.

Jag åker genom ­Sverige, under kraft­ledningar, vi ­lutar oss mot vattenbrynet när vi passerar en sjö, anorektiska, lövlösa björkar står på rad längs spåret, stugor med vita ­knutar och männi­skor som just där och då gjorde något. Någon körde en skottkärra, en annan ­plockade med en vattenslang. Allt är ljudlöst, men fyllt av liv.

Och jag ser allt försvinna där jag sitter, där fanns nog sammanhang och miljöer, människor och möten som skulle varit ­intressanta, ­kanske livs­förändrande, men det är för sent, allt har ­passerat ­genom tratten, allt har redan hänt.

Det finns något läskigt med att blicka framåt, se ut över allt man kan och borde ­göra i livet. Insikten om att möjligheterna är så många gör att jag ibland blir ­förlamad och står still.

Tratten är oförsonande, allt går igenom den. Den vill inget illa, för den har inga känslor, men den skördar ­sina offer. Den äter sig ­genom dagar och nätter och de flesta av oss passerar ­välbehållna på andra sidan, men inte alla.

AIK:s fotbollsmålvakt ­ Ivan Turina somnar på ­kvällen den andra maj och sedan vaknar han aldrig mer. Och det är så sorgligt och obegripligt och fel. Men det händer. Och jag sörjer och minnen och bilder av honom exploderar och ­försvinner sedan bakom mig i ljusets hastighet.

Tåget åker vidare och tratten ­fortsätter att sluka allt den ser.

Alex Schulman

De dagar som jag går klädd i träningskläder utan att jag tränar blir allt fler. Jag känner mig urläcker när jag drar på mig träningsbraxorna och gympadojjorna. Och det känns som att jag tränar även om jag inte gör det. Att gå till Ica för att handla med barnvagnen blir plötsligt ett träningspass. Prova själv, det känns toppen!

Jacka: Gammal, vet ej märket.

Tröja, Davida

Byxor: Röhnisch

Skor: Reebok

Glasögon The Row