När Anna Dabrowski var barn
avNär jag var liten så gick jag i konstkurs på fritids en gång i veckan. Vår fröken lärde oss att måla skuggor och blanda färger och det var skoj men tydligen inte tillräckligt. Inne på en toalett som vi egentligen inte skulle vara på hade konstfröken ställt in en av sina tavlor. Två flickor som gick i min klass vi kan kalla dom A och M och jag hittade toaletten och tavlan.
Vi tyckte att den var lite tråkig så vi målade till ett träd, hus och några fåglar. Nästa dag kom en annan fritidsledare som vi kan kalla för B och frågade mina väninnor och mig om vi hade varit på ”den” toaletten. ”Ja, det har vi!”, svarade jag och vi började skratta. Vi fick förklarat för oss att konstfröken var jätteledsen för att vi hade målat på hennes tavla. Inte brydde vi oss om det. Vi satt och väntade på första april så att vi kunde skoja med henne lite mera. Konstfröken hette Maj och vi ville lura henne till Skåne.