Om att ropa först och tänka sen…
avDagen var trevlig. Jag har spelat basket och lekt med glada barn. När Ken och jag skulle äta middag ikväll så kom Daphne Leon och hennes kärlek cyklandes ner för Linnégatan. Jag ropade, ”DAPHNE!!” Hon vände sig om och vi hälsade och vinkade glatt. Sedan kom jag på att hon faktiskt hade kunnat cykla in i något