Gick ner till tunnelbanan på Östermalmstorg i morse. Satte mig på linjen mot Mörby. Klev av, tyckte att det såg lite konstigt ut och insåg att jag klivit av på Stadion; fel hållplats. Blev lite trött då det skulle leda till att jag skulle missa Roslagsbanan till Täby som jag hade planerat att åka med.

Efter några minuter kom ett nytt tåg. Jag steg ombord och just då hördes en röst som ekade ut i vagnen, ”Det är strömavbrott på Östra. Åk till Danderyds sjukhus så kommer det erkättningsbussar för Roslagsbanan.”

Jag kände att det var skönt att jag hade klivit av fel då det blev rätt. Kom fram till Danderyd som hade invarderats av förvirrade människor som letade efter rätt buss. Jag hittade en som skulle åka till Täby. Efter att bussen hade kört 300 meter så stannade den och chauffören ropade, ”Jag känner inte vägen, jag känner inte vägen!” Chauffören hade med sig någon som jag antar var brorsan som hjälpte till och frågade, ”Kan någon av er vägen? Kan någon komma fram och guida chauffören?!?”

Hallå vi är i Sverige så alla sitter tysta och hoppas på att någon ska gå fram. Till slut kliver en sur kvinna fram och hjälper till. Vi åker äntligen, bakdörren är öppen, bakdörren stängs och när bussen efter krokiga vägar plötsligt stannar vid Täby Centrum så kliver jag av. Jag ska inte till Täby Centrum men jag är någorlunda nära och anser att det är bäst att kliva av där jag känner vägen.