Det här kanske inte låter riktigt normalt men jag blir stalkad alldeles för ofta. Jag tar på mig ”pyjamas”, har inget smink och försöker se ut som att jag inte sticker ut men det hjälper ej. Min kompis Anna-Karin som bor i LA trodde inte på mig för några år sedan när jag kom springande till en restaurang på Östermalm och skrek att en dåre försökte slita in mig i en blå Volvo 240 då han trodde att jag var Prinsessan Madeleine. Den dåren togs fast någon månad senare då han var ute efter att kidnappa Prinsessan.

När jag var i LA sist var A-K ute och gick med mig, mitt på dagen i Burbank och vad hände; jo en bil började förfölja oss. När vi trodde att vi äntligen hade blivit av med dåren i bilen så dök han upp IGEN. Det är vid sådana tillfällen jag önskar att jag var vansinnigt stark så att jag kunde ta bilen, dela den i två delar och ge chauffören fett med stryk. För dom ska ha det; de här sjuka människorna ska ha STRYK!

Fatta naiva småbrudar som hoppar in i bilen och sedan hittas mördade!

Idag var jag och handlade mat i en helt vanlig matbutik som ICA. Vad hände? Jo en anställd började förfölja mig, fråga grejer och jag bad honom dra flera gånger för att sedan se honom spionera på mig bakom en hylla. Shit vad arg jag blev och då blev han rädd och försvann.

Det är därför jag är glad att jag är här ute i stora världen som en vuxen kvinna med skinn på näsan och inte som en naiv drömmande 19 åring. Jag kan hantera de här situationerna och jag kan lova att jag gör allt för att unvika dom. Det är ju trots allt obehagligt.