Planet mellan Malaga och Stockholm blev försenat men jag är glad att vi kom iväg med tanke på alla plan till Europa som blev inställda. När jag väl är på flygplatsen med packad väska så vill jag bara hem. Vem dök upp i kön om inte den urtvättade gamla tröjan som, som vanligt trängde sig tio meter på tre sekunder. Inte ens ett par med en sex månader gammal bebis kom undan.

På planet gapade några gamlingar om att de inte fick plats med sina väskor. Personalen bad dom att lämna väskorna i gången så att de kunde hitta plats åt dom men icke; gamlingarna sprang omkring och en annan gamling som satt bredvid mig ville klappa till dom. ”Det är ju värre än ett dagis!”, sa hans fru.

Jag bara garvade och tänkte på hur skönt jag hade haft det på solkusten på en plats utan turister. Tog en taxi hem och väl hemma hoppade jag i sängen av glädje över att se Ken som såklart vaknade och var lika glad över att se mig.

”Jag har lust att klappa till honom!”, sa den äldre mannen.