När vi tog en taxi till flygplatsen i Vegas i fredags så frågade chauffören vart vi skulle. Hon sa att hon precis hade fått några mynt från några passagerare. Hon visade oss mynten och sa att vi säkert inte heller visste var mynten varifrån. ”Det är ju Kungen”, sa jag.

När vi sa till chauffören att mynten var svenska, liksom vi, så blev hon helt salig av glädje och tyckte att det var helt ofattbart att hon hade fått några svenska mynt och nu hade svenskar i bilen. Som om hon hade hade hittat en tennisplan i en skidbacke och nu fick ett rack och en boll att spela med. För henne var detta lika exotiskt som när vi träffar på någon från Tibet. Hon pratade om det, ringde sin man och berättade om det och gav oss mynten som var tre kronor. Hon sa att det är lyckopengar som hon vill att vi ska ha.

Sverige vet du…lika stort och intressant som en droppe i havet. Kanske något för dom som tror att livet handlar om att hänga på Stureplan att tänka på…ja att hur ballt och viktigt är det? Vem fan bryr sig…egentligen?

Och ja ja ja jag hänger själv på Stureplan men inte för att hela mitt liv handlar om det utan för att jag kan hahahaha… Underbara vänner har jag på Stuuuuureplaaaaaan

Svedala.