Jag är härdad mot idioter
avJag spenderade lördagskvällen och natten i Bellagios pokerrum. Det tog nästan två timmar att få en plats vid bordet. Det var många ”rockstjärnor” att spela mot. 7 av 10 spelare på ett 4/8 limit bord är så dåliga att man får se det som humor och tacka för att de tror att de är proffs.
De har ingen aning om vilka händer man bör spela och inte utan spelar allt. När de ibland får turen att träffa tvåpar i 2:or och 8:or i olika färger så tycker de att de har spelat så sjukt bra för att de hade turen att vinna. De tjångar in 50 dollar i en pott(vilket är rätt mycket på den nivån) utan att ha någonting; typ 7 hög och blir förvånade när de förlorar.
När de vinner så sitter de och garvar som mallgrodor likt plugghästarna i skolan som kände sig nöjda när de hade skvallrat på någon buse i klassen. När de sedan förlorar så sitter de med underläppen hängande ner som en slapp hängbralla och ser ut som barn som inte får äta godis för att det inte är lördag.
En man som satt till höger om mig störde sig på mig enormt, varför? Jag vann hans balubas. När jag bad honom att ha sina kort framför sina händer så blev han helt tokig och förstod inte hur jag inte kunde se att han var med i handen. Jag förklarade för honom att han har väldigt stora händer som skymmer korten… Det tog hus i helvete och han började skrika, ”Jag bor här, jag har spelat poker i 40 år och har aldrig hört sådan här jävla jä_la skit om att någon inte kan se mina kort.” ”Har du spelat i 40 år och spelar på det viset?”, svarade jag. Gubben började gapa ännu mera…
Jag är så enormt härdad mot skitsnack och otrevliga människor och när gubben och andra ser att jag sitter där oberörd så blir det ännu mer tokiga. Det var mycket tjafs mellan spelarna vid bordet hela natten och vissa lämnade bordet men inte jag, jag satt lugnt kvar under korkeken och luktade på blommorna.
Det är bra träning inför Ladies Event i WSOP… Nivån blir nog ungefär den samma med några undantag förstås…