Jag sköljde tänderna med flour och kom att tänka på ”Flourtanten”. Minns när det gled in en tant i klassrummet och likt en sträng polis delade ut vita muggar med flour i. Vet inte om hon själv hade provat gurgla eländet i två minuter då hon inte verkade ha förståelse för vulkanutbrottet i våra munnar. Efter en minut började flouren förvandlas till en sörja man ville spy av. Minns hur äckligt det var. Minns hur arg hon blev när man spottade ut innan hennes tidslimit.

Jag skulle nästan kalla det för en form av misshandel. Ja, att man inte fick bestämma själv. Och sedan visade det sig finnas hål i våra tänder i alla fall. Trots tanten och tandborstning. Jag tycker personligen att ”Flourtanten” är ett slöseri av statskassan.

Jag tror inte att en tandsköljning en gång i veckan eller två gånger i månaden hjälper. I slutet av 80-talet drogs tanten in och nu ca 20 år senare erbjuds hon igen. Som att hon kommer att göra någon skillnad. För mig är det rätt självklart att barnen idag har mer karies än vad barnen hade för 20 år sedan.

Anledningen är knappast att barnen idag inte får besök av tanten. Samhället har förändrats. Idag har barnen på Mellanstadiet i många skolor tillgång till en kiosk där det säljs läsk och godis. Barnen har med sig allt möjligt med socker till skolan som anses som mellanmål.

Så nej, jag tror inte att slösa statskassan på tanten är en bra idé. Vad sägs om att barnens föräldrar börjar ta mera ansvar över vad de stoppar i sina barns munnar. Som jag sagt många gånger tidigare. Man måste ta eget ansvar och inte tro och lita på att staten löser allt.