Coco ikädd förstor Mimmi Mus mössa och Coco tröja.

Ken ville åka till Malmö i helgen som var för att spela pokerturneringarna som erbjöds. Han ville åka redan i onsdags; vilket han planerade redan förra helgen. Jag har aldrig tidigare sagt till Ken att jag inte vill att han ska åka på någon resa men den här gången sprutade tårarna och jag sa, ”Jag vill inte att du ska åka.”

Efter två nätters mardrömmar om att Ken inte var här så fick jag säga NO. Det är väl naturen som har gjort det hela på detta viset; att känslan av en beskyddande pappa behövs på nära håll och inte på avstånd.

Det behövs inte mycket för att få mig att börja gråta just nu kan jag avslöja. T.o.m. den här fina kommentaren från Dan Glimne fick mig att fälla några tårar:

”Stort grattis! Och njut av åren som kommer, alldeles för fort kommer den dagen när hon är vuxen och ni kommer att undra vart tiden tog vägen… det gör jag om min egen dotter… 🙂 /Dan G”

 Jag känner mig så enormt lyckligt lottad som kan vara med min dotter dag som natt och slipper lämna in henne på dagis när hon är sex veckor gammal som vissa i USA tvingas göra. Andra lämnar in sina nyfödda på dagis bara för att deras jobb i deras ögon är viktigare… Sådana människor kanske inte borde skaffa barn.

Coco har fått fantastiska presenter från min familj och våra underbara vänner. På bilden ovan syns några av dom. Blombuketten från familjen Palms kom med en liten bukett till Coco som sitter ihop med ett rosa band. Michaela de la Cour skickade Ko-kudden och den lilla nallen 

Och alla dessa hundratals gratulationer på Facebook har värmt våra hjärtan enormt. Så mycket värme, glädje och kärlek att mötas av när man kommer till världen