Familjen Lemonad. Father Bill är en Katolsk präst från USA som bor i Monaco där han jobbar i den stora kyrkan. Förra veckan välsignade han våra vigselringar och vår familj hemma hos några vänner till oss där han hälsade på.
Jag fyllde år i dagarna vilket firades ordentligt. Ken frågade mig var jag hade lagt den nya tårtspaden.
”Vilken?” frågade jag.
”Den där stora.” svarade Ken.
Förra söndagen var familjen Lemonad ute och lekte på en lekplats. Ken och Coco klättrade upp för en klätterställning och tog sig ner rutschkanevägen. Cocos lilla fot hamnade under pappas lår i en sekund. Detta fick Coco att få ont i foten. Dagen efter haltade hon lite. Foten såg helt normal ut men då vi hellre ville vara på den säkra sidan så tog jag med Coco till doktorn som sa att foten är hel.
”Men hon haltar ju.” frågade jag.
”Barn gör så. Hon börjar tänka på foten och att det gjorde ont och då börjar hon halta.” svarade doktorn.
Coco slutade halta; i alla fall när hon var med mig för så fort hon fick syn på Ken så började hon att halta.
Och hon har inte slutat än. Så fort hon får syn på Ken så börjar hon halta. Vi var på simskolan här om dagen där en orolig lärare och några andra föräldrar frågade om Cocos fot.
”Det är inget fel på foten. Hon börjar halta när hon ser Ken.” berättade jag för en publik som började skratta.
Jag tycker att detta är hur kul som helst men det tycker inte stackars Ken som uppfattar det som att Coco vill straffa honom.
Igår såg Coco ett kort på sin far i min dator och började direkt att halta.
Hon springer omkring, hoppar upp och ner och allt är kanon med foten. Så kommer Ken hem och hon börjar halta på en gång. Ibland glömmer hon bort vilken fot det var från början och haltar på andra foten.
En sak är säker; om Ken någon dag tänkt att spela poker med sin dotter så får han se upp med storbluffaren.
Fem personer anställda på Casino Cosmopol lyckades tillsammans med en stamgäst stjäla pengar från jobbet genom att fuska på rouletten. Är inte detta helt otroligt roligt egentligen. Indirekt så blåste de staten; blir det värre straff än för mord då?
Antingen så anställer casinot folk som hör hemma i soporna eller så anställer de folk som skiter i allt och spelar TV-spel istället istället för att titta på övervakningskamerorna. Eller är det roligare än så; var även de på övervakningen med på kalaset som kan ha kammat hem 10 miljoner.
En gäst skvallrade om vad som pågick vid rouletten där en gäst la ut sina spelmarker i samma ögonblick som kulan lagt sig i ett fack. Hur kan man missa detta om man inte spelar TV-spel. Igen och igen och igen.
500 ooo kronor på en månad tog de med sig hem. Enligt åklagaren har detta pågått länge, kanske ett år, kanske två eller mer.
Det är svårt att bevisa vad som egentligen har skett bakåt i tiden men enligt åklagaren bevisar sms och samtalstrafik att de har stulit under en lång tid.
Detta är i sin helhet inget nytt under solen. Casinofuskare finns överallt på jorden.
I Las Vegas var det en man som riggade spelmaskiner och kammade hem 16 miljoner dollar under 22 års tid.
Vår familj missar aldrig en Melodifestival-kväll vilket många av er redan vet. I år är festivalen så svart vilket gör mig lite ledsen. Svart är den färgen jag ogillar mest eller ja; jag avskyr svart som för mig är en sorgsen färg som jag förknippar med begravning.
Jag förstår faktiskt inte grejen med att alla vill ha svarta kläder på sig. De ser ju likadana ut då mer eller mindre.
Låtarna är inget kul och det känns som att festivalen har kommit alldeles för långt bort ifrån sig själv. Vad handlade det om från början liksom; svängiga glada låtar med färgglada artister. Nu bara vad är det frågan om. Svenska Mello ska väl ändå kännas svensk. Nu känns det som att SVT bara jobbar stenhårt på att visa att Sverige är så bra på mångfald och olika stilar. Det kanske är trevligt men det är inte Mello. Mello är väl inte ”dårar” i en bur? Även om låten faller folk i smaken. För mig är Mello ”Det gör ont!” med Lena PH eller ”Min Kärlek” med Shirley Clamp eller Kicki D, Bettan och Lotta… Eller discobollarna Afrodite.
Låtarna i årets Mello är i helhet skrämmande dåliga och jag minns inte hur någon låt gick. Ingen refräng som har borrat sig in i mitt huvud likt ”Det gör ont!”
Men jag måste säga att jag blev enormt glad över ”plagiatmannen” Fredrik Kempes jobb med den unga killen Oscar Zia och låten ”Yes We Can”. Först när Oscar klev in så tänkte jag bara att nej det är ju en kopia på Eric Saade men sedan visade det sig att det kanske var den här låten Eric hade behövt ha i finalen av Eurovison.
Lyssna på låten utan att titta och ärligt det är ju en världs hit på riktigt som Britney Spears eller Backstreet Boys lika gärna kunde uppträtt med. Så hög nivå är det på den här låten. Helt överlägset den bästa låten hittills. Jag hoppas just nu att den vinner och jag blir förvånad om den inte gör det men tyvärr så är det allt för många i Sverige som röstar i min världe helt jädrans obegripligt vilket jag tycker visades i lördags då Ace gick till final.
Det roligaste i lördags var att se Dr Alban och Jessica Folcker. Vilken pipa tjejen har och Dr Albans ord ”Around the World Around the world” fick nog inte bara mig att skratta på ett nostalgiskt vis. Ingen dum låt i det stora hela och jag är förvånad över att de inte gick till ”andra chansen” i alla fall.
Den jag tycker mest synd om är Shirley Clamp. Är det någon i Sverige som kan sjunga så är det hon. Vad hände liksom? Tog alla förgivet att hon var safe och röstade på annat eller var låten och framträdandet för tråkigt?
Åter till Alban… Jag måste faktiskt säga att jag saknade några snubbar i hans nummer; Björn Borg, Runar, Brolin och Dolph. Alltså det hade ju varit magiskt om de klev in lite så där mot slutet av låten.
Jag har en underbar bild på Runar och mig som Alban har tagit. Runar och jag har likadana klänningar. Runar är utklädd till Carola 🙂
Jag saknar att spela poker live på The Venetian. Hoppas jag är där snarast. Ken får vara barnvakt. Jag saknar att titta på när Ken spelar turnering live. Trots fina försök att smuggla in Coco på casino så har det bara slutat negativt för mig då jag ganska snabbt blivit påkommen med en bebis i vagnen.
Jag saknar att Ken och jag småpratar eller äter middag med ”Snälla farbrorn” Christer Björin. Saknar att se roliga snubbar som min favorit Phil Hellmuth sitta och showa vid pokerbordet.
Poker är bäst live med människor som jag ser, hör, känner av, kan skratta eller bråka med. Finns ingen sajt i världen som kan ge den magin som hotell RIO bjuder på under WSOP.
Kolla klippen nedan; ett spännande ögonblick där ett kort avgör om Phil Hellmuth kommer att få behålla sitt lugn ett tag till eller fullständigt explodera och i vanlig ordning tala om för alla hur dåligt de spelar…
http://www.youtube.com/watch?v=0V4PGEOJNMU
Här kommer även länkar till några roliga inlägg som jag har skrivit;
Det här inlägget är en stor favorit och många har tagit upp det med mig när de har träffat mig; ja att det är så jädrans bra 🙂
Här är ett inlägg för er som undrar om jag spelar knäpp eller om jag är knäpp på riktigt:
http://www.casinotop10.se/mitt-forflutna-som-strippa.shtml
Och här lite Las Vegas lokaltips:
Jag började skriva ett inlägg här för allt för många dagar sedan. Sedan vaknade Coco och började gapa och sedan var det ingen i min hjärna som hittade tillbaka hit.
Coco började i simskola i november. Damen i receptionen berättade att det är en liten grupp och det visade sig vara en överdrift då det bara var Coco i gruppen.
Skönt för oss som valde den tidiga ”gruppen”. Latmaskarna trängs i poolen kl.17 medan prinsessan Coco plaskar omkring fritt i saltvattenpoolen.
Hon blev så trött en dag att hon la sig på en flytmadrass och somnade.
Nu är det Jullov och vi busar och äter massa godis, choklad och glass. Igår var vi och handlade skaldjur till Nyårsfesten. I kylen finnes dyra bubblor och det är mycket som ska firas. Jag kan äntligen dricka lite så jag ska skåla för bröllop, bebis, födelsedagar, kärleksårsdagar och NYÅR 🙂
Vår takterrass på 125 kvm blir the place to be vid midnatt då vi har stans bästa utsikt där på 360°.
Ken kom precis och sa ”Du har byxorna ut och in.”
Jag svarade ”Ja, ja jag har i alla fall byxor på mig.”
Ken sken upp som en sol och svarade ”Mmm men du har ingen tröja.”
Så har vi det hos oss en vanlig morgon den sista dagen på året.
GOTT NYTT ÅR!
Let it be happy!
SKÅL!
P.S. Skönt att vi inte är i Sverige och slipper skåda detta:
Igår spelade jag SM i Omaha Hi/Lo. Jag älskar verkligen det spelet. Det är kul och man använder hjärnan. Jag åkte ut men är inte bitter då jag ännu en gång insåg hur bra jag är på det spelet. Jag är ta mig f_n bäst.
Det är nog bara Christer Björin som är bättre än jag i Sverige.
Mitt problem igår var att jag var kortdöd och det är som Ken skulle säga svårt att lugga en flintskallig.
Det är synd för jag lärde mig bordet snabbt. Vem som gick för hög som om det vore holdem, vem som inte fattade någonting om kortens värde i detta spel, vem som var agressiv, feg eller synade hela vägen.
Det blev tufft för mig när jag inte lyckades träffa någonting rätt. Men i några sekunder vände det och jag lyckades slå upp mig och även slå ut en sopa eller om det var två. Sedan tog kortturen slut.
Så dök det upp en hand som Ken skulle säga åt mig att inte spela men jag vet att han själv skulle spela den och jag har sett världens bästa kvinna i detta spel spela den under WSOP på Rio.
Mörkarna började bli höga och jag var tvungen att göra någonting. En spelare som var med visste jag hade ett högt par på handen. Jag hade bra lågkort, högt par och färgdrag; de bästa korten jag sett i min hand på 90 minuter så jag körde.
Då dök det in en spelare som spelade all möjlig skit och spelade kort för en gång skull som man ska spela. Jag var all in pre-flop och lyckades som vanligt denna afton inte att få ihop det hela.
Han med paret som jag såklart hade låst rätt träffade triss och den andra fick låg. Rainbow på bordet och jag var ute.
Sedan tänkte jag att borde jag ha spelat min hand. Ja det borde jag. Alltid enkelt att säga att man gjorde fel när det gick dåligt. Hade jag träffat rätt så hade jag inte funderat utan tyckt att jag spelade bra.
Och med tanke på vad de andra spelarna runt bordet visade upp för händer under spelets gång så kan jag bara dra slutsatsen att jag hade otur.
Jag får satsa på att vinna VM istället tills nästa SM går av stapeln.
Wet´n Wild hade en vattenpark på the Strip i 20 år. 2004 revs parken som jag typiskt nog missade då jag kom till Las Vegas första gången 2006. Jag missade även Frank Sinatra och Elvis ska vi inte ens prata om.
I ökenstaden drömde jag om en rolig vattenpark i flera år och till slut blev drömmen sann. Parken började byggas och skulle slo upp portarna på The Memorial Day 2012.
Men bygget stannade upp och jag tänkte att ska detta bli ännu ett halvklart bygge som ska stå och ruttna. Men Wet´n Wild klev in och byggde parken som nu är åter i staden. Denna gång ligger den inte på strippen utan en bit bort sydväst från alla enorma hotell.
Portarna slog upp ett år senare än planerat men på dagen som blev Memorial Day 2013.
Nu har parken stängt för säsongen och öppnar igen till våren.
Gissa om jag kommer att hänga där.
Min nya hobby som går ut på att göra serie av familjen är inte riktigt överens med tekniken. Återkommer med det.
Tänkte spela SM på nätet igår men det var fullt. Varför gör man så? Alla får inte vara med och då är det väl inte SM utan först till kvarn…
Dybban du som är bästis med monopolet; är det någon mer SM-turnering som har begränsat antal platser?
Jag ska fortsätta mitt skrivande i vanlig ordning men även bjuda er på oss i tecknad form en gång om dagen. Jag lovar att bjuda på oss själva som vanligt och visa er sanna stunder.