När jag träffade Ken för 6,5 år sedan så tog han med mig på yoga. Något som jag först inte riktigt förstod vad det gick ut på. Minns att jag efter mitt första pass på 1,5 h hade träningsvärk i mina kinder och öron. Min kropp vaknade till liv, blodet började flöda i kroppen, jag mådde illa och somnade. Ken förklarade att det var bra för mig och att jag hade gjort övningarna rätt. 

Yoga känns konstigt i början men efter några gånger börjar man känna att det är skönt och gör en avslappnad, stark, smal och i balans.

De senaste veckorna har jag gjort gravidyoga nästan varje morgon. Det är vanlig yoga men det är en hel del övningar som jag inte kan göra nu när jag har magen. Jag gör övningar där inte magen kommer i vägen. Antar att de med stora ölmagar skulle passa in på mina hemmapass.

Vi har även byggt en säng som jag har inrett med kärlek. Vi har vetat vad det är för kön länge, fick reda på det innan bröllopet. Så det handlades in mycket snobbkläder i Las Vegas. ROSA så ja, it is a lady  Hon har ett namn, ett franskt som passar till Lennaárd. Rosa filtar, rosa kläder… Så jag kände att sängen fick inredas med ett annat färgval. 

Min favoritfärg är rosa och jag vill ju gärna inte tröttna på den.

Visst blev det fint! Jag är ett geni 

Det är så himla typiskt att de har lagt ner IDOL i Svedala. Det visade sig nämligen just idag att Ken äntligen har hittat sin egna sångstil. När han drog av låten ”Tomorrow” från filmen ”Annie” började minna tårar rinna… Han sa att man kunde tro att jag skrattade åt honom 

Senare under dagen satt jag och jobbade när jag igen blev bjuden på denna enastående skönsång. En ödla som stulit ett litet fågelägg tappade ner det på terassen och då tog Ken ändå inte i. Han kan ta i mer.

När han tappade bort texten och fyllde i med Peter Swartlings favoritdom i Idol-juryn, ”Du suger!” och sjöng ”Swartling suger!” med en glimt i ögat så tror jag faktiskt inte att ett öga skulle vara torrt efter en sådan audition  

PokerStars har dragit i gång lite sköna turneringar på nätet. Då är det härligt att ladda upp med en utflykt i det fina vädret.

Alla barn jag träffar säger, ”Bebis i magen” glatt och då gäller det att inte vara nära mig med en kula utan bebis i. Barn sparar inte på krutet och går glatt vidare, klappar och säger, ”Bebis i magen”. 

Igår var det Cinco de Mayo som får mig att tänka på när jag fick mina första egna kalsonger. Ett tillfälle som skulle fått de flesta tjejer att springa hem gråtandes men inte mig som festade vidare i mina nya underbyxor. Ken skrev ett inlägg om detta i sin blogg som jag älskar och gärna delar med er igen:

”Cinco de Mayo vilken dag. Ken och jag var på MGM igår och åt mängder av ostron inne på Seablue. Vi satt där och hade det trevligt och när läckerheterna var slut så bestämde vi oss för att gå vidare.”

Skrivet av Ken:

”Plötsligt ville Anna gå på damernas. Jag gick på herrarnas och fick vänta länge. När hon kom tillbaka var hon arg som en

Hon informerade mig om att hon inte längre hade trosor på sig och ville att jag skulle lösa alla ankommande problem. Då hon svarat nekande på att hon kunde förflytta sig en längre distans så föreslog jag att hon skulle sitta vid en enarmad bandit medans farsan löste problemet. (Långt senare tyckte hon att det var mycket kul att jag ville att hon skulle ha en matta under sig istället för marmorgolv, men jag försäkrar att det inte var så jag tänkte.)

Anna är en fin dam så hon springer inte. Däremot så gick hon ifrån mig och när jag skrikit efter henne, precis innan hon försvunnit i horisonten, att jag hittat en kiosk som sålde livets nödtorftigheter så blev det mer harmoniskt. Det vill säga efter att jag fått en utskällning då jag uppenbarligen borde förstått att det var bindor och inte tamponger hon behövde. Eller om det var tvärtom.

Efter det krävde hon trosor. Jag förklarade att det inte var något problem då vi var i Vegas, men hon ville inte ta reson. Vi gick in i en sådan affär som alla stora kasinon har som säljer det mesta 24 timmar om dygnet. Vi vek av åt varsitt håll. Jag hade (o)turen på min sida och hittade underklädesavdelningen. Det fanns Hugo Boss kallinger en masse. En kvinnlig servitris, f´låt, jag menar expedit frågade om hon kunde hjälpa till. Har du kvinnliga underkläder frågade jag och insåg försent komplikationerna. Hon såg ut som om hon var beredd att ringa på security, men hon höll god min och svarade nekande.”

Då kommer jag fram och hon kollar på mig och Ken som pratar på ett språk som hon inte förstår. Hon fattar inte riktigt vad det är som händer och då säger Ken, ”Har ni dom i extra small?” ”Nej.”, svarar hon och kollar på oss med en riktigt konstig min. Hon vill skratta men hon tvingar skrattet att stanna inom sig. ”Vi tar small.”, säger jag och börjar skratta. Jag skrattar så jag gråter och då brister det för expediten som börjar skratta så hon viker sig bakom disken. Jag går in på en toalett och skrattar, kan inte sluta skratta medan jag tar på min mina nya Hugo Boss kalsonger som visar sig vara enormt sköna. Vilket material. Ken finner detta lite oroväckande och säger, ”Du kan ha på dig dom nu men låt det inte bli en vana.”

Vi tog en taxi till en restaurang med namn Cozymels där det firades Cinco de Mayo som är en viktig dag i Mexicos frihetskamp då det var första gången de vann ett slag mot imperialisterna (grodlårsätare den gången). Där hade vi en rolig afton

Margaritas, tequilas och rolig mexicansk musik.

Ken var ute och drack några öl med några svenska pokerspelare. När han kom hem en aning rund om fötterna låg jag och slumrade i ett mörkt sovrum. Min kära man kom in till mig, pussade mig och sa, ”Jag älskar dig”. Sedan pussade han på min mage och sa, ”Jag älskar dig” till vår bebis.

”Jag älskar dig också men det där är inte min mage, det är min rumpa.” sa jag och vi började båda skratta. Jag låg nämligen vriden 

Godkände precis en lite äldre dam på FB och det första hon gjorde var att skriva en oförskämd kommentar till en vän på min FB. När jag bad henne att inte vara oförskämd blev hon helt chockkatt och svarade, ”Ursäkta !? Oförskämd ?? Men hallå, vad är oförskämt ??”

Det fick mig att tänka på att folk är allt för ofta inte medvetna om vad de själva säger. De skriker ut något oförskämt och sedan förstår de inte att de varit oförskämda. I deras ögon är den som påpekar deras dåliga uppförande skurken.

Jag sköljde tänderna med flour och kom att tänka på ”Flourtanten”. Minns när det gled in en tant i klassrummet och likt en sträng polis delade ut vita muggar med flour i. Vet inte om hon själv hade provat gurgla eländet i två minuter då hon inte verkade ha förståelse för vulkanutbrottet i våra munnar. Efter en minut började flouren förvandlas till en sörja man ville spy av. Minns hur äckligt det var. Minns hur arg hon blev när man spottade ut innan hennes tidslimit.

Jag skulle nästan kalla det för en form av misshandel. Ja, att man inte fick bestämma själv. Och sedan visade det sig finnas hål i våra tänder i alla fall. Trots tanten och tandborstning. Jag tycker personligen att ”Flourtanten” är ett slöseri av statskassan.

Jag tror inte att en tandsköljning en gång i veckan eller två gånger i månaden hjälper. I slutet av 80-talet drogs tanten in och nu ca 20 år senare erbjuds hon igen. Som att hon kommer att göra någon skillnad. För mig är det rätt självklart att barnen idag har mer karies än vad barnen hade för 20 år sedan.

Anledningen är knappast att barnen idag inte får besök av tanten. Samhället har förändrats. Idag har barnen på Mellanstadiet i många skolor tillgång till en kiosk där det säljs läsk och godis. Barnen har med sig allt möjligt med socker till skolan som anses som mellanmål.

Så nej, jag tror inte att slösa statskassan på tanten är en bra idé. Vad sägs om att barnens föräldrar börjar ta mera ansvar över vad de stoppar i sina barns munnar. Som jag sagt många gånger tidigare. Man måste ta eget ansvar och inte tro och lita på att staten löser allt.

En bild säger mer än tusen ord…

Showen VIVA ELVIS går i graven i augusti men jag hoppas att den här statyn får stanna.

Om tre månader kommer vår bebis som dansar runt i min mage. Ken är rolig och pratar olika språk med vår lilla ängel som redan nu ställer in sig på ett liv som internationell.

Hittade den här roliga och charmiga bilden på nätet: