Jag har som jag skrivit tidigare blodbrist. Så för första gången i mitt liv åkte jag till butiken och köpte blodpudding. Visste inte vad jag skulle göra med den. Fattade först inte ens hur jag skulle få ut den ur förpackningen. Tur att det fanns en instruktion för folk som precis börjat lära sig att laga mat.

Sedan letade jag fram instruktioner för tillagning på nätet och satte igång. Det blev bra men tyvärr så brände jag sedan stekpannan som hamnade i soptunnan.

Ken blev sedan kött och blodpuddings-ansvarig då han är väldigt duktig på att steka. Inte så dumt med Kens blodpudding som smakar betydligt godare än den äckliga torra skosulan man fick i skolan.

Fick en lista med mig hem från doktorn på järnrik föda. Högt upp fann jag musslan. Ken och jag var på en restaurang igår kväll och jag beställde musslor. Ken smakade på en efter att jag hade ätit upp nästan alla och berättade för mig att musslorna inte var färska.

Jag svimmade nästan trots att jag mådde bra. ”Ska jag gå och kräkas?” frågade jag. ”Nej, om du mår bra ska du inte göra det.” svarade Ken.

Men jag blev tvungen att ställa till det lite på toan av ren rädsla som Ken försatt mig i. Det enda som hände var att jag fick rivsår i halsen. Jag blev inte sjuk. 

Börjar känna mig lite piggare i hjärnan så det känns nice.

Bellagios lobby bjuder på ett fantastiskt tak i form av ett hav av stora glasblommor. Glasblåsaren

Dale Chihuly – Artist – Bellagio

som har skapat detta verk har öppnat en butik på CityCenter som ligger bredvid Bellagio. Där man kan köpa konst och se film på hur han och andra glasblåsare jobbar.

Nedan är några bilder från butiken:

Det spelar ingen roll hur många gånger jag stått på platsen ovan och tittat upp på Palazzo. Jag kan stå där igen och igen och igen och det är lika kul och härligt varenda gång. Det gäller hela Las Vegas. Jag älskar det.

För mig är det som att hoppa ner i ett bollhav och bara känna en roligt rus. Ett bollhav är ett bollhav och ser kanske likadant ut hela tiden men det blir aldrig tråkigt.

Sist jag träffade på Peter ”Nalle” Hedlund så gjorde han mig påmind om en kryssning, en pokerresa. När Peter gick förbi lekrummet runt 05 så såg han att det låg några i bollhavet och hånglade  Det var Ken och jag 

Men så åter till Vegas. En helt vanlig dag i Vegas är inte så normal. Längst ner i detta inlägg finner ni ett klipp som jag bara filmade lite sådär på vägen hem en dag… 

Jag älskar att vara gravid men det för mig sig ett upp och kissa 3-4 gånger per natt vilket stör sömnen. Och sedan så är det så att min trötthet och svaghet gällande min koncentration och prestationsförmåga just nu beror på blodbrist. Ett vanligt fenomen då bebisen växer och tar vad den behöver men det är så klart något jag måste ta tag i. Så nu blir det till att dricka många järn  och äta mycket kött så att jag bygger upp mitt blod och blir stark.

WPT spelas på Casinot i Marbella. Igår var det dags för dag två. Ken som hade gått vidare till dag två hamnade snabbt i en spelande hand. Mitt i den när han sitter och tänker på vilket beslut han ta så är det någon som knackar honom på axeln.

Det är inte jag. Jag har inte alltid förstått mig på poker och dess känsliga spröt men en sak har jag alltid fattat; man stör inte en spelare som befinner sig i en hand.

Därför blev jag mycket förvånad över att handen som störde Ken tillhörde Murat Sahan. En man som efter alla dessa år inom pokern tydligen saknar all koll när det gäller den biten.

Murat ”Turken” Sahan.

En man i min familj(inte Ken)och jag pratade lite om bloggar och FB. Han sa att han inte förstår riktigt varför så många skriver om så tråkiga grejer. Han gav förslag på två enligt honom typiska statusar på FB.

1. Idag har jag ätit en humla.

”Idag har jag ätit en humla” Jag började skratta. Det var en rolig status som han tyvärr inte hade sett utan det var så han upplevde det hela.

2. Jag har stekt fem kotletter och kokat ett kilo potatis.

Enormt tråkig status.

Jag älskar meningen om humlan men jag förstår vad han menar. Det är så många torrdass där ute som skriver massa tråkigt trams som ingen vill läsa. Sedan kontaktar de t.ex. mig och frågar om jag kan länka till deras blogg från min… Ursäkta?

Det är svårt att skriva. Folk tror att det är så himla enkelt. Det är år av träning och utveckling bakom mitt skrivande. Nu har jag kommit till en stor punkt där det är dags för en bok. Jag håller på med en liten bok redan på nattstad.se där jag skriver om Stureplan.

Jag kommer ihåg när jag var ansvarig utgivare på Starlounge.com och det kom in flera mail dagligen från folk som sökte jobb som t.ex. krönikörer. Inte en enda av alla dessa hundratals krönikor var intressanta att läsa. Varför? För att folk tror att det är enkelt. De förstår inte att det ligger plugg och träning bakom en bra och lättläst krönika.

Jag trodde också att det var enkelt en gång i tiden. Läste krönikor skrivna av t.ex. kända idrottsstjärnor och tänkte, ”Wow så bra de skriver”. Tills jag kom in i matchen och insåg att det fanns många spöken som satt och skrev åt andra. Just för att det inte är enkelt. Det är svårt.

De intelligenta förstår vad jag säger… De ointelligenta tror att det är jag som har fel… Tänk om de bara kunde begripa att de inte förstår vad jag säger 

Las Vegas är inte bara ett svart hål som suger el och pengar och gör de rika ägarna rikare. Las Vegas är så mycket mer än spel. Så mycket att se och uppleva för liten som stor. Igår samlades det in pengar till Aids-forskningen genom en promenad som kostade deltagarna 50 dollar per person.

Sheldon Adelson är Chief Executive Officier of the Las Vegas Sands Corporation, moderbolaget till Venetian Macao Limited som driver The Venetian och Sands Expo och Convention Center i Las Vegas.

Han är personligen god för $24.9 billion och på plats nummer åtta i listan för Amerikas mest förmögna.

Nu planerar han att bygga ett mini Las Vegas i Spanien. Sheldon planerar att spendera $35 billion på resorten som han tänkt bygga i Barcelona eller Madrid.

Sheldon föddes 1933.

En biljon, är talet 1 000 000 000 000 (en etta följd av 12 nollor) kan också förklaras som ”en miljon miljoner”.

Jag har varit halvt medvetslös hela helgen. Igår lyckades jag somna tidigt vilket tyvärr belönade sig med att jag vaknade 05… För trött för att tänka, inget kul på TV så jag passar på att bli underhållen av en snubbe som är väldigt rolig när han är arg. Kanske påminner han mig om mig själv. Min storebror säger att han hellre köper biljetter till en show där jag är arg en till en bra teater.

””Hunger Games” en otroligt bra bok” sa Ken. För mig räckte det att bara se filmtrailern för att få mardrömmar. Jag gillar inte sådant 🙁

När jag var med i ”På Rymmen” på TV4 1998 så var det väldigt viktigt att inte ha med idioter i TV. Idag castar man medvetet idioter och horor bara för att få ”bra TV” Det som var bra såpa förr är något annat idag.

Jag har i flera års tid väntat på att något hemskt i en såpa ska hända. I USA är det en brud som super varje dag och blir helt sjuk i huvudet, kastar vinflaskor på de andra deltagarna, folk hotar varandra och slåss… En dag slutar det med att någon dör.

Det är inte den sortens såpa jag älskar 🙁 Det går att göra bra TV utan idioter men tyvärr verkar många tittare gilla det och med tanke på alla underhållningsprogram där folk visar för alla att de inte klarar av att betala räkningar, söka jobb, städa o.s.v. så kanske det är så att många tittare gillar att känna igen sig, ”Det kunde ha varit jag.” Då är även frågan, ”Vad fan hände med Sverige?”

För mig är svaret enkelt. Det är Sossarnas fel som uppfostrat befolkningen till att inte behöva ta eget ansvar…

Bilden är från såpan ”Jersey Shore” på MTV.