”Vad ger du mig för denna gubbe då. Just tim peng. Only in Amerika! Mvh BC” skriver BC och skickar mig länken till artikeln nedan.

Det finns folk som skulle betala flera tusen utan match, bara för att få höra Michael Buffer säga, ”Let´s get ready to rumble” Så att han får 35 miljoner kronor för en match som väntas omsätta 830 miljoner kronor är inte så konstigt. Han är boxningens Arne Weise på Julafton. Han ingår liksom i en bra fight.

Dessutom så spelar Michael poker och han låter inte WSOP Main Event börja utan hans magiska stämma. Minst de senaste tre åren har de som spelat dag 1 hört Mr Buffer säga, ”Shuffle Up and Deal” I somras spelade Ken dag 1 och var 30 meter från mannen med den magiska rösten när meningen gick ut i högtalarna.

Det är tidskaos. Så många att träffa och så mycket att fixa. Dock hann Ken och jag med en mysdag/kväll/natt på Stallmästaregården. På kvällen(igår) såg vi dokumentären ”Historien om ett lag – och ett land”; historien om IFK Göteborg på 80-talet, laget som under ”Svennis” ledning slog Europas giganter. Fantastisk film faktiskt. Rörmokare, kockar och elektriker som hade sin storhetstid under 1980-talet. En film som fick mig som föddes 1979 att förstå hur stor det var när IFK vann UEFA-cupen 1982. Min far har berättat för mig om IFK, Glenn Hysén har berättat för mig om IFK och jag har alltid förstått hur stort det var. Men efter att ha sett filmen så känner jag att det var större än när Sveriges landslag tog VM-brons 1994. Jag ska ut och resa och under tiden; IFK:are eller ej; kolla på filmen här:

Söndagsdokumentären: Fotbollens sista proletärer

Idag var min frilla inte så grann…

Min väninna Fredrika Johnson tog detta foto inne på Anglais tidigare idag. Jag kollade på fotot och sa, ”Jag somnade med blött hår igår och nu har jag jättefin frisyr, men det är helt okej, du får lägga ut den på din blogg”. Inget smink, ogrann frilla men ändå så grann

Ken har höjt upp tempot på min simning en aning till den grad att jag vaknade inatt av träningsvärk i benen. Men det var bara att gå på det idag igen och simma mera. Om några dagar kommer det bara att gå framåt utan smärta.

Jag gillade Patrik Sjöbergs sommarprat och jag gillar att han inte är någon mes. Jag gillar inte fega mesar. På tal om mesar så kommer det ibland in kommentarer(en senast idag) där folk skriver något trams med syftet? att jämföra Ken med William Thorson. De som vill får gärna jämföra och tycka men personligen så skiter jag faktiskt fullständigt i William och jag tror att han även skiter i mig. Jag vet knappt vem grabben är och intresserar mig mer över att hundskiten på gatan plockas upp. Har skakat hand med honom en gång i Prag när Brolin presenterade mig för honom. Minns att han hade ett slappt handtag och garvade lite. Men sedan dess har jag inte sett honom live igen och inte hört om honom heller förutom när hans namn dyker upp här ibland.

Så nu vet ni att för mig finns det bara en pokerstar(även om det självklart finns pokerspelare som jag gillar och tycker är superduktiga) och han heter Ken Lennaárd!

The Bullring 1785 byggdes Tjurfäktningsarenan i Ronda och är världskänd som den första arenan som byggdes med syftet för tjurfäktning. Den första fighten på arenan ägde rum samma år med de kända matadorerna Pedro Romero och Pepe Hillo.

Och det är här Ken kommer in i bilden. Inte för att han är en känd matador utan för att han är så enormt duktig på att hitta bra restauranger med fantastisk mat. Man kan ställa ut Ken i skogen och han kommer att hitta ett bra ställe att äta på.

Ken hade aldrig varit i Ronda tidigare och hade med sig en lista på några bra restauranger som han sniffat upp. Jag ville gå en väg, Ken en annan… Plötsligt tittar Ken upp på en väldigt vacker byggnad och säger, ”Här är det! Pedro Romero.” Jag visste inte vem Pedro var men atmosfären, stämningen och pondusen strålade ut på gatan. Vi klev in och jag visste på två sekunder att det är här man ska äta i Ronda.

Man kände i väggarna att hit gick det fina folket innan tjurfäktningen. Man kände i atmosfären att hit går de som älskar god mat och här satt nu vi och njöt av oxsvans i långkok och anka.

Omringade av bilder på Pedro Romero, hans fans och ett och annat uppstoppat tjurhuvud.

Restaurante Pedro Romero – Ronda

Tarifa – Ett Kitesurf paradis i Spanien. Sanden är vit, havet turkost som om det vore photoshopat och himlen är full av färgglada drakar. Här möts Atlanten och Medelhavet. För den som vill passa på att besöka Afrika så går det en färja från hamnen som bara tar 35 minuter.

Stranden är även full av vanliga sol och badare som får se upp för drakarna. Ken och jag fick en på oss då en livrädd unge stod och övade på att bara hålla i draken och lyckades inte ens med det… Blir nog ingen kitare av den pojken…

”Hej!
En fråga? Vad händer om någon av november 9 skulle (gud förbjude) avlida innan det spelas klart?

Tack för en bra blogg

ED”

Detta är en väldigt bra fråga som man kan fundera på. Om en dör så återstår det åtta. Ingen ny person tas in. Är man ute så är man ute. En person skulle kunna (gud förbjude) döda en eller två eller åtta och sedan stå som segrare. Alla nio går nu omkring som levande måltavlor för en eventuell psykopat Men man behöver inte bli mördad utan man kan ju faktiskt avlida på andra sätt och då är frågan, ”Vad händer med den avlidnes alla marker?”

Jag har mycket kul att visa er. Men nu är det dags att sova. Fotot på Jay Leno tog jag idag och i morgon ska jag vara i hans studio hela dagen. Det ska bli jättekul, kolla bara på det här fotot. Jay spelar in några intervjuer och kolla vilket team han har med sig. Två kameror har han också; bara en sådan grej. I Svedala när vi ska ut på stan och leka reportrar så får vi vara glada om vi får både en kameraman med oss och en lampa Svensk inspelning känns B när man jämför med hur det jobbas i USA.

På bilderna nedan nyns en del ”byggnader” inne på Backlot. New York, Paris, Stockholm eller vad du vill. Genom att ändra fönster, dörrar och klistermärken på rutorna så kan man vara i vilken stad man vill.

Dörrarna ändras ofta då de är med och skapar en illusion. Man kanske vill få en lång person att se kort ut, en kort att se lång ut, en byggnad att se liten ut, en byggnad att se stor ut…

Alla fasader är rätt små men ser helt verkliga ut på bild.

Jag älskar ”Back to the Future”-filmerna som bl.a. spelades in på Universal Studios i Burbank, Los Angeles. På fotot nedan syns Courthouse Square inne på Backlot och detta är alltså inspelningsplatsen.

Byggnaden såg ut som på fotot ovan i filmen och nedan är två stillbilder från filmen:

År 2008 drabbades Universal tyvärr av en brand inne på Back Lot där bl.a. ”byggnaden” brann ner.

År 2009 stod ett nytt Courthouse klart på samma plats. Det är inte exakt likadant som originalet men nästan…

Jag var där idag… It was magic! Nedan syns några fordon från filmerna. Den till vänster fick mig att le.

Tog en sväng till Venice Beach där allt var som vanligt. Full rulle på dårarna och stank av wiid… Jag avskyr den lukten

Det stod en pårökt snubbe i kilt och nypiercade bröstvårtor som det kom blod ifrån och gapade om att folk skulle gå in i huset: Venice Beach Freakshow. 5 dollar kostar kalaset. Jag vägrar gå in där, känns som att man ska åka på hiv om man går in där……tack vare snubben i kilt

En siamesisk sköldpadda används som lockbete på gatan:

Finns tydligen en hund med 5 ben där inne och annat ”normalt” som den här grejen nedan:

Djungelboken goes Venice.