Jag firade Midsommar på grand Hotell i Saltsjöbaden med 338 personer. Jag hade superkul med ca 25 av dessa 338. Inte för att jag inte gillar de övriga utan folk hamnade i sina gäng mer eller mindre. Jag brukar fira Midsommar i hjälm men denna gång hade jag hatt istället. Jag tog på hatten på en killkompis huvud vilket bidrog till att allt började spåra, dock på ett positivt sätt. Det dök även snabbt upp en åsna som ville vara med och leka.

Jag ska ju alltid vara värst så när jag inte kunde vara med och dricka vin så fick jag gå in för att vara nyktrast av alla. Beställde in kanna efter kanna med vatten.

12 timmar senare, efter lunch, häng, tusen skratt och middag så gav jag upp runt 23.45. Jag kommer inte hem så sent nu för tiden. Det är härligt att jag är en sådan som inte behöver vara full för att ha kul. Folk tror ju att jag är full jämt… Så rolig är jag faktiskt…

Det var många år sedan jag firade Midsommar då Ken och jag alltid är i Vegas när detta äger rum. Det var superkul men jag saknade Ken.

En sång som jag alltid gillat att sjunga är ”Idas sommarvisa”. Min storebror har alltid gillat att lyssna på när jag sjunger den och när vi var små så sa han, ”Sjung igen! Sjung igen!” När han gifte sig för några år sedan så sjöng jag den för honom med musiktoner av ett band som han hade hyrt in och vår lillebror på gitarren. Då fick jag också sjunga igen  

Idag är det Midsommar. Jag ska till Grand Hotell i Saltsjöbaden tillsammans med 300 vänner och en och annan ”ovän”  Men jag börjar min morgon med att lyssna på en sång som betyder svensk sommar för mig:

Det här med jämställdhet har spårat i Sverige. Finns inte mycket respekt kvar och vem ska jag tacka för det? Kvinnor? Knappast män som krigat för att kvinnor KAN. Eller?

Kvinnor i Sverige som gnäller borde skämmas. Hur kan man som kvinna i detta fria land ha något att gnälla på? Många av mina väninnors förhållanden tar slut för att de inte klarar av att respektera en annan människa. De klarar inte av att ge sin pojkvän ett glas vatten för att de själva inte ska ha något från köket just då.

Är inte det en del av ett förhållande; att man gör saker för varandra och hjälper varandra. Jag är i vissa kvinnors ögon inte klok som tvättar och stryker Kens kläder. I mina ögon är de inte kloka som inte förstår att det inte är slaveri utan något som gör mig glad.

Christer Björin berättade att hans fru inte förstod varför folk var så upprörda över att jag stryker kalsonger då hon också gör det. ”Det kallas kärlek.” sa Christer.

Vad jag vill säga är att när en man inte får vara man och en kvinna inte får vara kvinna så rasar hela romantiken runt att just vara man och kvinna.

Samhället förvandlas till en egoism vars befolkning tappat synen trots att de har friska ögon.

Runt om i världen kommer männen fram och frågar om kvinnan behöver hjälp när de t.ex. ser en kvinna bära tunga matkassar eller släpar på en resväska. Kvinnan behöver inte vara gammal eller gravid utan de frågar för att de är fysiskt starkare. Jag blir lika glad varje gång någon erbjuder mig hjälp. I Sverige känner sig kvinnan typ kränkt om någon frågar om hon behöver hjälp och skriker, ”Jag kan själv!”

Vad är det för läskigt komplex som kvinnor i Sverige bär omkring på. ”Tror du inte att jag kan bära bara för att jag är kvinna?”

Sedan undrar samma kvinnor varför de varit singlar i tio år. Men vilken man vill ha en tjej som står i blåställ och kräver i asfalten med en kramsnus intryckt i käften? ”Kvinnor KAN!” Ja kvinnor kan men bara för att man kan göra en grej så betyder det inte att man ska göra så.

Jag vill inte ha en man som springer runt i klänning och är rädd för småkryp. Jag vill ha en man som älskar när jag har på mig klänning och räddar mig från alla småkryp.

Jag är gravid. Ska gå på tåget och har med mig en resväska. Tåget kommer och alla har bråttom ombord. Ingen ser sig omkring, ingen respekterar att någon står före utan alla knuffar och tränger sig fram som om det fanns gratis guldtackor där inne.

”Ursäkta!” säger jag. Ingen reagerar. ”Ursäkta! säger jag igen. Ingen reagerar. Till slut tar jag tag i en killes arm och säger ”Ursäkta mig skulle du kunna hjälpa mig att ta upp min väska? (två trappsteg). Killen kollar på mig samtidigt som hans hjärna slutar fungera. Jag ser hur han tänker, ”Varför då?” ”Jag är gravid.” säger jag varpå han svarar, ”Jasså… Ja det ska väl kunna ordna.” Detta händer varje gång man ber om hjälp i detta land. Och man måste be om hjälp för ingen erbjuder hjälp självmant. 

Fy fan rent ut sagt vilka jävla drängar männen i Sverige är. Det värsta är att det är inte deras fel utan kvinnors fel som inte låter män få vara män. Då blir det så här.

De ”stackars” väluppfostrade män som fortfarande tror på romantiken och respekten mellan kvinnor och män kämpar där ute. Tack och lov för att det finns några kvar som vet hur man behandlar en kvinna… Men så ska de stackarna lyckas hitta en kvinna som respekterar en man… Och det är tyvärr inte det lättaste i dagens samhälle.

Jag säger som Christers fru, ”Det kallas kärlek.” Men folk verkar tyvärr inte veta vad det är längre…

Jag saknar Ken och att svänga in på RIO och ge honom några pussar i pausen. Nu får jag skicka energier genom telepati. Det är inte så lätt, det tar på krafterna då det är långt till Vegas. Annars brukar det bara räcka med att jag kommer in på RIO så känner Ken att jag är där. Då kan man även göra lite voodoo på de andra deltagarna 

Trots att jag vet att värmen där skulle vara farlig för mig nu så måste jag säga att jag hellre varit där. Det behövs inte många dagar i Svedalas pissväder för att man ska få ångest och bli deppig. 

Jag är besviken på den svenska sommaren. Hade sett fram mot bad i havet med maneter och häng på bryggan med en korg räkor. Än så länge inte en dag över 15 grader och alldeles för mycket regn.

I väntan på varmare dagar njuter jag av mina vänners sällskap. Det är ju kul att se alla live 

Kollade på fotboll på ”Gården” i fredags med några vänner och festade till det på en Skagen och en Coca Cola. För er som inte vet vad ”Gården” är så är det en sommarrestaurang som drivs av Stureplansgruppen.

Där visar de fotboll under EM på en ENORM skärm i samarbete med TV4, Stadium, Expressen och några andra bolag. Skärmen är så stor att när regnet öste ner i Ukraina så kändes det som att det även regnade där vi satt i Stockholm.

Jag smet hem när det var 25 minuter kvar av Sveriges match. Ville inte riskera att bli knuffad av några fyllon efter matchen. Gick knappt att komma ut från området trots att jag gick ut bakvägen. Vakten skrek,”Nu får ni flytta på er! Hon är gravid!”

Igår hejade jag på Polen och blev djupt förvånad över att de förlorade. Både Polen och Ryssland bjöd på bra fotboll under EM, de spelade bra så det är synd att de blev lagen som åkte ut.

Jag älskar när det rör sig i min mage. Tänk att det är en liten flicka där inne. Har hon Kens grönblåa ögon eller mina bruna. Känns som att jag är made for making babies 

Det har kommit ut en ny film i USA som inte helt otippat handlar om vampyrer. Personligen så är jag väldigt trött på det temat men folk törstar tydligen efter mer.

Den här gången är det USAs 16:e President Abraham Lincoln som upptäcker att vampyrer planerar att ta över USA. Lincoln tar på sig ansvaret och uppdraget att förinta dom. Och vem vet, kanske visar filmen att Lincoln var vampyr själv?

Filmen visar tydligen the true history om Presidenten. Spännande? Inte så, inte i mina ögon och öron i alla fall men efter att ha spanat in trailern så kan jag inte säga annat än att tekniken är väldigt snygg. Kan vara värt att se den på bio i 3D även för en som inte går igång på vampyrer.

Frågan Lincoln ställer till dig är: Är du patriot eller vampyr?

Jag orkar inte ens svara… This movie is not for me…

Men för er som tänker se den, här är ett smakprov:

Jag älskar sushi. Kan dock inte äta det just nu. Min kropp verkar inte förtjust i soja, sjögräs och verkligen inte i wasabi.

Mitt favoritställe är OKADA på Wynn. Det höll dock på att renoveras där för någon månad sedan så jag vet inte om Okada är kvar på Wynn. Du som är i Vegas och är sugen på sushi kan ju gå dit och fråga om var OKADA går att finna.

Tao på The Venetian har fina fiskar även Nobu inne på Hard Rock. De här sushibitarna är inte så billiga men de är värda sitt pris i alla högsta grad.

En sak är garanterad: När du ätit sushi där så kommer du att förstå att det inte finns ett enda bra sushiställe i Sverige.

Have fun och njut av maten!

De här fina bitarna hamnade i min mage under ett besök på Nobu.