Jag sköljde tänderna med flour och kom att tänka på ”Flourtanten”. Minns när det gled in en tant i klassrummet och likt en sträng polis delade ut vita muggar med flour i. Vet inte om hon själv hade provat gurgla eländet i två minuter då hon inte verkade ha förståelse för vulkanutbrottet i våra munnar. Efter en minut började flouren förvandlas till en sörja man ville spy av. Minns hur äckligt det var. Minns hur arg hon blev när man spottade ut innan hennes tidslimit.

Jag skulle nästan kalla det för en form av misshandel. Ja, att man inte fick bestämma själv. Och sedan visade det sig finnas hål i våra tänder i alla fall. Trots tanten och tandborstning. Jag tycker personligen att ”Flourtanten” är ett slöseri av statskassan.

Jag tror inte att en tandsköljning en gång i veckan eller två gånger i månaden hjälper. I slutet av 80-talet drogs tanten in och nu ca 20 år senare erbjuds hon igen. Som att hon kommer att göra någon skillnad. För mig är det rätt självklart att barnen idag har mer karies än vad barnen hade för 20 år sedan.

Anledningen är knappast att barnen idag inte får besök av tanten. Samhället har förändrats. Idag har barnen på Mellanstadiet i många skolor tillgång till en kiosk där det säljs läsk och godis. Barnen har med sig allt möjligt med socker till skolan som anses som mellanmål.

Så nej, jag tror inte att slösa statskassan på tanten är en bra idé. Vad sägs om att barnens föräldrar börjar ta mera ansvar över vad de stoppar i sina barns munnar. Som jag sagt många gånger tidigare. Man måste ta eget ansvar och inte tro och lita på att staten löser allt.

En bild säger mer än tusen ord…

Showen VIVA ELVIS går i graven i augusti men jag hoppas att den här statyn får stanna.

Om tre månader kommer vår bebis som dansar runt i min mage. Ken är rolig och pratar olika språk med vår lilla ängel som redan nu ställer in sig på ett liv som internationell.

Hittade den här roliga och charmiga bilden på nätet:

Jag har som jag skrivit tidigare blodbrist. Så för första gången i mitt liv åkte jag till butiken och köpte blodpudding. Visste inte vad jag skulle göra med den. Fattade först inte ens hur jag skulle få ut den ur förpackningen. Tur att det fanns en instruktion för folk som precis börjat lära sig att laga mat.

Sedan letade jag fram instruktioner för tillagning på nätet och satte igång. Det blev bra men tyvärr så brände jag sedan stekpannan som hamnade i soptunnan.

Ken blev sedan kött och blodpuddings-ansvarig då han är väldigt duktig på att steka. Inte så dumt med Kens blodpudding som smakar betydligt godare än den äckliga torra skosulan man fick i skolan.

Fick en lista med mig hem från doktorn på järnrik föda. Högt upp fann jag musslan. Ken och jag var på en restaurang igår kväll och jag beställde musslor. Ken smakade på en efter att jag hade ätit upp nästan alla och berättade för mig att musslorna inte var färska.

Jag svimmade nästan trots att jag mådde bra. ”Ska jag gå och kräkas?” frågade jag. ”Nej, om du mår bra ska du inte göra det.” svarade Ken.

Men jag blev tvungen att ställa till det lite på toan av ren rädsla som Ken försatt mig i. Det enda som hände var att jag fick rivsår i halsen. Jag blev inte sjuk. 

Börjar känna mig lite piggare i hjärnan så det känns nice.

Jag älskar att vara gravid men det för mig sig ett upp och kissa 3-4 gånger per natt vilket stör sömnen. Och sedan så är det så att min trötthet och svaghet gällande min koncentration och prestationsförmåga just nu beror på blodbrist. Ett vanligt fenomen då bebisen växer och tar vad den behöver men det är så klart något jag måste ta tag i. Så nu blir det till att dricka många järn  och äta mycket kött så att jag bygger upp mitt blod och blir stark.

WPT spelas på Casinot i Marbella. Igår var det dags för dag två. Ken som hade gått vidare till dag två hamnade snabbt i en spelande hand. Mitt i den när han sitter och tänker på vilket beslut han ta så är det någon som knackar honom på axeln.

Det är inte jag. Jag har inte alltid förstått mig på poker och dess känsliga spröt men en sak har jag alltid fattat; man stör inte en spelare som befinner sig i en hand.

Därför blev jag mycket förvånad över att handen som störde Ken tillhörde Murat Sahan. En man som efter alla dessa år inom pokern tydligen saknar all koll när det gäller den biten.

Murat ”Turken” Sahan.

En man i min familj(inte Ken)och jag pratade lite om bloggar och FB. Han sa att han inte förstår riktigt varför så många skriver om så tråkiga grejer. Han gav förslag på två enligt honom typiska statusar på FB.

1. Idag har jag ätit en humla.

”Idag har jag ätit en humla” Jag började skratta. Det var en rolig status som han tyvärr inte hade sett utan det var så han upplevde det hela.

2. Jag har stekt fem kotletter och kokat ett kilo potatis.

Enormt tråkig status.

Jag älskar meningen om humlan men jag förstår vad han menar. Det är så många torrdass där ute som skriver massa tråkigt trams som ingen vill läsa. Sedan kontaktar de t.ex. mig och frågar om jag kan länka till deras blogg från min… Ursäkta?

Det är svårt att skriva. Folk tror att det är så himla enkelt. Det är år av träning och utveckling bakom mitt skrivande. Nu har jag kommit till en stor punkt där det är dags för en bok. Jag håller på med en liten bok redan på nattstad.se där jag skriver om Stureplan.

Jag kommer ihåg när jag var ansvarig utgivare på Starlounge.com och det kom in flera mail dagligen från folk som sökte jobb som t.ex. krönikörer. Inte en enda av alla dessa hundratals krönikor var intressanta att läsa. Varför? För att folk tror att det är enkelt. De förstår inte att det ligger plugg och träning bakom en bra och lättläst krönika.

Jag trodde också att det var enkelt en gång i tiden. Läste krönikor skrivna av t.ex. kända idrottsstjärnor och tänkte, ”Wow så bra de skriver”. Tills jag kom in i matchen och insåg att det fanns många spöken som satt och skrev åt andra. Just för att det inte är enkelt. Det är svårt.

De intelligenta förstår vad jag säger… De ointelligenta tror att det är jag som har fel… Tänk om de bara kunde begripa att de inte förstår vad jag säger 

Las Vegas är inte bara ett svart hål som suger el och pengar och gör de rika ägarna rikare. Las Vegas är så mycket mer än spel. Så mycket att se och uppleva för liten som stor. Igår samlades det in pengar till Aids-forskningen genom en promenad som kostade deltagarna 50 dollar per person.

Sheldon Adelson är Chief Executive Officier of the Las Vegas Sands Corporation, moderbolaget till Venetian Macao Limited som driver The Venetian och Sands Expo och Convention Center i Las Vegas.

Han är personligen god för $24.9 billion och på plats nummer åtta i listan för Amerikas mest förmögna.

Nu planerar han att bygga ett mini Las Vegas i Spanien. Sheldon planerar att spendera $35 billion på resorten som han tänkt bygga i Barcelona eller Madrid.

Sheldon föddes 1933.

En biljon, är talet 1 000 000 000 000 (en etta följd av 12 nollor) kan också förklaras som ”en miljon miljoner”.