9 maj betyder Mors dag i USA. Den här fantastisk fina och goda jordgubben med chokladmousse har Ken och jag ätit då den ingick i en speciell meny som Ken åt. Jag åt musslor.

Ni som gillar filmen Man on the Moon kommer att gilla klippet nedan som innehåller den riktiga Andy Kaufman som spelas av Jim Carrey. Andrew Geoffrey Kaufman, född 17 januari 1949 i New York City, New York, död 16 maj 1984 (lungcancer) i Los Angeles, Kalifornien, var en amerikansk skådespelare, kompositör och komiker. Han beskrev sig själv som en sång- och dansman och vägrade kalla sig själv för komiker. I Sverige är han mest känd för sin roll i TV-serien Taxi från 1970-talet, där han spelade Latka. Under hela sin karriär hade Kaufman ett vanligt jobb, som servitör.

Här är Andy med i ett riktigt datingprogram och dominerar:

Jag träffade Jesper Blomqvist när jag var i Sverige i vintras. Han var glad över att ha blivit Hammarbys tränare. Jag förklarade för honom att, ”Du är den bästa spelaren dom har! Hammarby har säkert en plan om att du ska spela.” Jesper blev glad och skrattade lite.

Nu verkar det som att jag inte hade fel :

Jesper Blomqvist med i truppen mot Brage i kväll

Jag ser på tv och vilar lite efter en glass på Bally´s. De har fin glass nere vid Sportsbooken. På Bellagio finns det ett café som säljer glass som de gör själva mums mums.

Uteserveringen ser ut som ett stackars nyfött lamm som försöker dominera på sina rangliga ben. Det är maj månad och Stureplan ser ut som en grå och tråkig höstdag. Träden är kala som flinten under en tupé. Jag tycker synd om er där hemma som har så tråkigt väder men nu borde väl ändå solen ta hand om er lite snart.

Jag har det varmt, grönt och härligt. Det var inte så dumt att vakna 04:42 i alla fall då jag har hunnit med en hel del. Klockan är bara lite över 11 och nu ska jag gå till poolen. Sola, simma och sedan grilla till lunch. Underbart är det. Nästa vecka ska jag åka till LA och hälsa på Anna-Karin och då ska vi andas in jod vid havet.

Vaknade 04:42 och kunde inte somna igen så jag gick upp. Det var fortfarande mörkt ute, rätt tyst och mysigt. Vi bor på en gata bakom strippen där det oftast är väldigt fridfullt.

Så tar jag en promenad på några minuter till strippen och där är det fullt med folk, musik, shower, live band, fest och trafik. De här två gatorna är som natt och dag. När jag sitter vid poolen bland palmer och kvittrande fåglar så glömmer jag bort att jag är i Vegas. Det känns som en resort som hade kunnat vara precis vart som helst på jorden.

Klockan är 06:41 och jag väntar på att den ska bli åtta så att jag kan åka och handla jordgubbar och leta upp frisörsalongen där det finns kontaktinfo till min frisör. Min frisör har fått en bebis och kommer inte finnas kvar på salongen inne på Fashion Show Mall. Vi hade bokat in mig två veckor innan den beräknade födseln då hon sa att hon kunde komma ner till salongen och fixa mitt hår. Men så kom bebisen några veckor för tidigt. Salongen som hon jobbade på verkar lite ko ko och vill inte ge mig hennes nummer. Dom tycker att jag kan boka in mig hos någon annan och det kan jag aldrig i livet göra.

Det är lättare att hitta en nål i en höstack än en bra frisör. Men hon berättade som tur var för mig om sina framtidsplaner. Hon en släkting som har en salong här vid Station Casino och hon sa att hon kan ta med bebisen och fixa mitt hår även när hon är mammaledig 🙂 VIlken tur för mig! Jag ska ut och leta 🙂 så svårt kan det inte vara.

En nyckelpiga landade på mig 🙂

Lunch på Hard Rock med min älskade man. Grillade Chicken Wings och en svalkande Corrrrrrrrrrrrrrrona som servitören sa.

Trevligt att kunna sitta på en uteservering. Det börjar byggas fler och fler uteserveringar. Fanns nog bara typ två stycken förra året, tre med balkongen uppe på MIX på The Hotel.

Min Ken keps som är Made in love in Las Vegas.

Jaha då somnade jag på soffan igår med hörlurarna på och min nya låt på repeat. Kunde jag den inte perfekt utantill när jag somnade så kan jag det nu haha.. Vaknade med jeanskjolen uppe i armväcken och frös. Ken kom ut ur sovrummet vid åtta så jag började dagen med ett varmt bad. Jag har alltså inte hängt på låset på DMV.

Det här att somna med lurarna på påminner mig om när jag jobbade med programmet 100-höjdare. Jag satt och spolade band tills sent på nätterna för att hitta roliga klipp från hela världen och lyssnade en del på programmets signaturmelodi ”Pretty Belinda”. Jag kom hem från kontoret en natt och somnade med kläderna på framför en påslagen TV. Plötsligt vaknade jag av låten ”Pretty Belinda” dönade ut från TV:n. Det var reklam för 100-höjdare men innan jag hade fattat det så trodde jag att jag var på jobbet och att Fredrik och Filip var där som vanligt då deras röster i reklamen hade trängt in i mitt huvud. Jag fattade ingenting när jag insåg att jag var hemma och att klockan var sju på morgonen och att det var dags att kliva upp och gå till kontoret.

Skön låt det här.

Alltså det här DMV…det verkar bara jobba rockstjärnor där. Idag var jag där för tredje gången för att de säger olika grejer hela tiden och slussar vidare. Jag gick fram till kvinnan vid flaggan som jag skulle för att slippa vänta i kön. Kvinnan vid flaggan vägrade titta på mitt papper med information om att jag inte behöver stå i kö och skrek, ”Har du varit i informationskön? Du måste gå dit först och få en nummerlapp hit!” Nej men jag skulle.. Hon avbröt mig, ”DU MÅSTE GÅ TILL INFORMATIONSKÖN! DU MÅSTE GÅ TILL INFORMATIONS KÖN! Nej men jag.. Hon avbröt mig, ”DU MÅSTE GÅ TILL INFORMATIONS KÖN!” Jag svarade, ”TAKE IT EASY!!” Hon skrek igen och en annan gubbe började skrika att jag stod i invalidkön. Invalidkön?

Jag gick och ställde mig i informationskön och efter ganska lång tid där så sa en man att jag skulle gå till kvinnan vid flaggan. Kvinnan vid flaggan, hon borde kallas haggan vid flaggan så trevlig som hon är. Jag berättade för mannen att hon hade skickat mig till informationskön. Jag stod kvar och väntade och efter ett tag träffade jag en annan man som sa till mig att jag inte alls hade behövt varken gå till haggan eller stått i informationskön. Han sa, ”Du har ett ”back pass” det betyder att du kan gå före och ställa dig i invalidkön.” Invalidkön.

Jag gick fram till invalidkön och efter någon minut satt jag vid ett skrivbord. Jag berättade för kvinnan att jag hade varit där igår och i förrgår och förklarade att alla där säger olika grejer hela tiden. Hon tog mina papper, knappade lite på sin dator och sa, ”Ken, är det du som är Ken eller? Du kan väl ändå inte heta Ken?” Nej jag heter inte Ken men kvinnan igår sa att Ken inte behöver vara här. ”Jo det behöver han.”, svarade kvinnan. ”Nej det behöver han inte.”, sa jag igen. ”Om Ken inte är här så måste han skriva på ett papper först och då behöver han inte vara här.” Jag frågade henne hur det kom sig att ingen hade givit mig det pappret tidigare. Det kunde hon såklart inte svara på.

DMV öppnar 08:00 i morgon och jag kommer att hänga på låset. Så jag får ju se i morgon om det kommer lösa sig utan mera trams.