Det är tidskaos. Så många att träffa och så mycket att fixa. Dock hann Ken och jag med en mysdag/kväll/natt på Stallmästaregården. På kvällen(igår) såg vi dokumentären ”Historien om ett lag – och ett land”; historien om IFK Göteborg på 80-talet, laget som under ”Svennis” ledning slog Europas giganter. Fantastisk film faktiskt. Rörmokare, kockar och elektriker som hade sin storhetstid under 1980-talet. En film som fick mig som föddes 1979 att förstå hur stor det var när IFK vann UEFA-cupen 1982. Min far har berättat för mig om IFK, Glenn Hysén har berättat för mig om IFK och jag har alltid förstått hur stort det var. Men efter att ha sett filmen så känner jag att det var större än när Sveriges landslag tog VM-brons 1994. Jag ska ut och resa och under tiden; IFK:are eller ej; kolla på filmen här:

Söndagsdokumentären: Fotbollens sista proletärer

Idag var min frilla inte så grann…

Min väninna Fredrika Johnson tog detta foto inne på Anglais tidigare idag. Jag kollade på fotot och sa, ”Jag somnade med blött hår igår och nu har jag jättefin frisyr, men det är helt okej, du får lägga ut den på din blogg”. Inget smink, ogrann frilla men ändå så grann

Ken har höjt upp tempot på min simning en aning till den grad att jag vaknade inatt av träningsvärk i benen. Men det var bara att gå på det idag igen och simma mera. Om några dagar kommer det bara att gå framåt utan smärta.

Jag gillade Patrik Sjöbergs sommarprat och jag gillar att han inte är någon mes. Jag gillar inte fega mesar. På tal om mesar så kommer det ibland in kommentarer(en senast idag) där folk skriver något trams med syftet? att jämföra Ken med William Thorson. De som vill får gärna jämföra och tycka men personligen så skiter jag faktiskt fullständigt i William och jag tror att han även skiter i mig. Jag vet knappt vem grabben är och intresserar mig mer över att hundskiten på gatan plockas upp. Har skakat hand med honom en gång i Prag när Brolin presenterade mig för honom. Minns att han hade ett slappt handtag och garvade lite. Men sedan dess har jag inte sett honom live igen och inte hört om honom heller förutom när hans namn dyker upp här ibland.

Så nu vet ni att för mig finns det bara en pokerstar(även om det självklart finns pokerspelare som jag gillar och tycker är superduktiga) och han heter Ken Lennaárd!

Tarifa – Ett Kitesurf paradis i Spanien. Sanden är vit, havet turkost som om det vore photoshopat och himlen är full av färgglada drakar. Här möts Atlanten och Medelhavet. För den som vill passa på att besöka Afrika så går det en färja från hamnen som bara tar 35 minuter.

Stranden är även full av vanliga sol och badare som får se upp för drakarna. Ken och jag fick en på oss då en livrädd unge stod och övade på att bara hålla i draken och lyckades inte ens med det… Blir nog ingen kitare av den pojken…

Patricia och jag höll på att bli överkörda av en buss utanför Beverly Hills Hotel. Bussen visade sig innehålla Christiano Ronaldo(bilden nedan) och hans lagkamrater. De kom precis tillbaka från ett träningspass.

Turneringen började klockan tolv. Eller den skulle det i alla fall. I min hjärna började den klockan tolv i alla fall. När klockan slog tolv börjades det kacklas uppe på scenen. Jan Fisher höll låda och sedan skulle olika poker-kvinnor presenteras. Alla var så bra och älskade varandra så mycket… Allt detta är jättetrevligt men kanske inte när min hjärna ställt in sig på att spela klockan tolv.

Barbara Enright, Linda Johnson m.fl. Efter denna parad på 25 minuter så tog det hela inte slut där… Nu var det plötsligt dansuppvisning men inte på scenen utan nedanför där ingen kunde se…

Till slut kom turneringen igång. Vi var bara 5 spelare vid bordet i början vilket inte var speciellt trevligt. Såg också några andra bord med kort om spelare. Det var inget bra då mörkarna fick betalas mer ofta… Oförskämt!

Förlorade med par i kungar i handen mot en kärring som träffade färg på rivern. Förlorade med par i ess mot en kärring som träffade triss i damer. Förlorade med par i knektar mot en argsint dam som träffade par i kungar på rivern… Hon spelade kung, två i olika kläder… Magisk hand

Fick till slut en vinnande hand då jag floppade stege och lyckades lura en kärring att syna mig då jag gick All-in efter rivern.

Efter första pausen så blev turneringen återigen försenad då det skulle delas ut armband och spelas nationalsånger… Jag förstår allt det här med prisutdelning men jag blev rätt störd av alla dessa avbrott. Jag är idrottare, när min hjärna är inställd på att börja tolv, då börjar det tolv…

Sedan var det lite upp och ner. Fick inga kort Fick ruter kung och ruter tio i handen i sen position. Floppen kom; ruter dam, ruter knekt och klöver åtta. Hade bara 400 marker kvar och stoppade in dom. Blev synad av spader ess och klöver kung. Kung kom på turn. Ingen ruter, ess eller nia dök upp…Out!

Ni skulle se hur arga vissa kvinnor som förlorade handen med t.ex. par i sexor blev. Ni skulle se deras ansikten… Ni skulle se hur vissa kvinnor ställde sig upp och skrek över hela stället för att de hade vunnit en hand… Deras malliga miner… Kvinnor kan fan inte uppföra sig!

Det var en hel del killar med. Varje gång en kille åkte ut så ställde sig brudarna upp, tjoade och applåderade. Jag gjorde inte det, jag tänkte mest på hur det vore om alla killar gjorde likadant när en tjej åkte ut ur en vanlig turnering… Jag hoppas att fler killar ställer upp nästa år. Några tjejer vid mitt bord sa att killarna är med för att de vill ha uppmärksamhet… Personligen så tror jag inte att det är det som är grejen utan killarna är med för att kärringarna är så jädrans dåliga. Det är bra värde som Ken skulle säga

Sedan så var ingen av damerna i paraden med och spelade. Jan förklarade att de har ett viktigare uppdrag… De har skrivit en bok som de satt och signerade… Jag fattar faktiskt inte grejen… Ingen av dessa damer som stod och tjatade uppe på scenen om kvinnor och poker var med i Ladies Event… Hur ska jag tolka det? De tycker att det är för kackligt? För dåligt motstånd?…

Jag vet inte… Vet bara att nästa år så ska jag klä ut mig till kille

Jag hade kul i alla fall men det tog på krafterna. Jag är riktigt trött. Spänner i skallen… Sova tidigt ikväll…

Handbolls VM visade mig att det finns svenskar som mobbar Polen. ”U-land, finns det bilar i Polen?”, är några av meningarna som mina öron har skådat sedan VM började. De har ju inte ens varit i Polen och fattar inte att de gör bort sig med den sortens syn på Polen och andra delar av världen. ”Det är ju bara fabriker där!”, sa en kompis mamma som inte varit utomlands på 25 år.

Vi som varit i Polen och i övriga Öst-europa vet att det är dags för Sverige att inse att vinden har vänt och att världen förändras. Länder utvecklas och går framåt medan Sverige gör vad? Lever på gamla meriter? Sverige har ingenting; om vi knappt har träd att sälja; hur ska det då gå?

Warszawa är en stor stad med vackra parker, företag från hela världen och köpcentrum i samma storlek som amerikanska mall´s. Det finns fler miljonärer i Polen än invånare i Sverige. Svensken börjar bli osexig på den utländska marknaden för vi uppför oss som att vi är lite bättre och rikare när vi inte är det. Och varför ska man uppföra sig så? Jag tycker verkligen illa om folk som ser ner på andra.

För er ovetande; låt mig få presentera lite av Warszawa:

Jag kurerar min nyopererade rumpa och Ken dominerar i Las Vegas. Det pågår WPT-turneringar på Bellagio just nu och Ken åkte mer eller mindre bara hem och lämnade väskan, laddade lite, tog på sig turkalsongerna och efter första dagen fick jag ett meddelande, ”Hej Älskling, Jag har spelat en turnering i 13 timmar. 7 gubbar kvar, 5 prisplatser. Jag ligger sist.” ”Du vinner! I love you”, svarade jag. Och visst blev det så, igår kom det ett nytt meddelande, ”Älskling jag vann! :D” 

1:a priset gav 15.510 dollar. I morgon är det vår femårsdag och nu får vi två trevligheter att fira.

Jag älskar dig Ken, Du är bäst! Alltid så bäst!

World Poker Tour – Bellagio

Det snöar i Stockholm idag och här sitter jag i klänning och glömmer att det snart är november.

I Puerto Benús är det fullt ös medvetslös på somrarna. Nu är det lugnt och fridfullt och sommarens fester är långt borta.

I hörnet upp till höger på fotot ovan syns land som är strandpromenaden som vi promenerar på varje morgon.

Lyxbutiker och lyxbåtar ligger i hamnen.

12mR – Tolvan (källa:

12mR – Tolvan – Segling allmänt – Segling iFokus )

Tolvan är en båt som man inte ser särskilt mycket av längre. Men den har en historia som än idag ger den en viss status. Det ligger fortfarande något andligt över att säga att man seglat Tolva. Med anledning av regattan Höstsol som går på Marstrand nu i helgen tänkte jag skriva ner ett par rader om Tolvornas seglats genom historien.

Mätregeln skapades så tidigt som 1906 och levde kvar ända fram till 1987. Mellan 1958 och 1987 var det 12mR-båtarna som användes i Americas Cup. Att båtarna kallas Tolva kan lätt missleda den oinvigde att tro att dessa båtar är 12 meter långa. Men så är inte fallet. Längderna varierar från 19 – 22 meter. Men var kommer då namnet Tolva ifrån? Jo 12 ska bli resultatet av en formel där man stoppar in bland annat båtens längd i vattenlinjen, dess fribord och segelarea.

Många tolvor har idag förfallit, särskilt de allra äldsta som var byggda i trä. Några av dem har dock tagits om hand och renoverats av entusiaster och dessa tävlas med just nu i skrivande stund på vattnen utanför Marstrand.

I Sverige har det byggts en enda modern Tolva som utmanade i Americas Cup 1977 och 1980. Den bär det fantasifulla namnet Sverige och konstruerades av Pelle Petterson. Bland namn man kanske känner igen hittar man bland annat Kookaburra I, II och III, Trivia och Evaine. De flesta nu levande tolvor finns i Storbritannien och USA men vi har en inte så oäven lista här i Skandinavien också. En komplett lista på de Tolvor man vet något om hittar man på www.12mR.de eller på 12mR’s officiella hemsida.

Min lillebror Mikael och jag gillar att bada. Jag är och badar i Florida och han är och badar på Rhodos. Kolla in hans nya Kitesurf-film:

Lost in Friendship (Rhodos 2010) from nonAim pictures on Vimeo.