Sitter och lyssnar igenom bidragen som kommer vara med i Eurovision Song Contest i Moscow i morgon. Hörde precis Norges bidrag och innan jag visste att det var Norge så trodde jag att det var Polen eller Ryssland som låten tillhörde. Norges bidrag låter precis som en modern version av en Öststatslåt.

Så tänker jag först att det är ju smart med tanke på allt prat om att Östatsläderna bara röstar på varandra och att de i de länderna enligt vissa inte förstår sig på bra musik. Men så tänker jag på att så är det inte alls. Vi skyller bara på det när vi förlorat istället för att inse att vi har skickat en dålig låt.

De lyssnar på Alcazar, Danny, Roxette, Amy Diamond, Abba o.s.v. i Öststatsländerna och uppskattar svensk musik precis som vi gör. Vi har skickat för dåliga låtar helt enkelt som inte har tilltalat publiken.

I år har vi skickat en bra låt (”stulen men bra”) och vi får se hur långt det räcker. Jag tror fortfarande att det var en STOR MISS att inte skicka E.M.D. till finalen. Den låten och den showen var riktigt bra!

Kalles kaviar, knäckebröd, singoalla och annat trevligt hade Påskharen med sig. (Han hade nog handlat i affären där det finns mat från hela världen)

Aftonbladet har ett TV-inslag om att svenska Alexander Skarsgård och Malin Åkerman är heta i Hollywood. De t.o.m. kallar inslaget för, ”Därför är de hetast i Hollywood.” Men det berättas inte i inslaget om varför de är det?! Visst det är kul att det går bra för Alexander men han är knappast hetast i Hollywood! Inte i dagsläget i alla fall.

Malin Åkerman må vara född i Sverige men hon flyttade till Kanada när hon var 2 år. Visst vi kan försöka styla med att hon är svensk men hon är kanadensisk.

I samma inslag som Malin lyfts fram som den framgångsrika svenskan visas foton på Isabella Scorupco som ett annat exempel på en het svenska i Hollywood. Men om Malin är svensk så är Isabella polsk! Isabella flyttade till Sverige när hon var 5 år.

Svenskar är så duktiga på att göra utländska folk till svenska så fort de gör något bra. Men så fort det händer något negativt så blir man helt plötsligt osvensk igen.

Friidrottaren Ludmila Engquist är ett strålande exempel på det fenomenet. Så länge hon vann medaljer åt Sverige så var hon svensk!

Men när det kom fram att hon testat positivt för anabola steroider så var hon inte svensk längre; På en sekund kallades hon för Ryska.