Nämen? Jag som har bloggat via mobilen, tydligen har inte ett enda av de inläggen kommit upp.

De senaste dagarna har varit så fina. Så fantastiskt fina att jag inte ens orkar vara ledsen över att vi kommer att leva i byggarbetsplatskaos i ”tre till fyra månader”. (Översvämningen/vattenläckan hemma i huset var väldigt mycket allvarligare än vi förstått.)

Blir uppriktigt överraskad och så innerligt hoppfull när jag inser hur många häftiga, varma, kloka och vackra människor som finns där ute. Sådana jag just börjat lära känna, andra jag inte träffat ännu, som väntar någonstans. Ska göra mitt allra bästa för att komma ihåg det när det är mörkt och tungt.

Nu måste jag verkligen fortsätta jobba. Jag som mest bara vill ligga i sängen och se på House. Får ha det som morot.