Kommentar från Emma:
Men KURVIG betyder ju inte FET…

Kurvig betyder bara just KURVIG, alltså att man har former, t.ex. ett distinkt skillnad mellan midja/höfter. Det kan man ha både vid 100 kilo eller 40.
Och Daisy ÄR kurvig, vad är det som är upprörande med det!?

Jag får en del kommentarer med samma andemening som Emmas.
Istället för att svara på dem en och en tycker jag att vi reder ut det här en gång för alla.

Såvitt jag har förstått kan ”kurvig” betyda två olika saker.

1) Antingen handlar det om just att höfterna är betydligt mer omfångsrika än midjan, precis som Emma skriver. Det har alltså ingenting med vikt att göra, har du breda höfter kan du ha synnerligen lite underhudsfett och ändå vara kurvig. Det är en kroppsbyggnad, inte en viktindikation.
Här kan det också ingå att bysten är stor i förhållande till midjan, men höfterna är fortfarande den avgörande delen av ekvationen. Så kallad timglasfigur, helt enkelt.

2) Eller så är det helt enkelt ett mer finkänsligt sätt att påpeka att någon är ”större”. Än vad är osäkert, men helt enkelt någon som har mer kött på benen. Än… vissa andra.

Med tanke på att alla medier som skrivit om Daisy Lowe anser att det är helt fantastiskt att hon är så kurvig, att det är ett helt nytt och betydligt mer hälsosamt ideal, skulle jag gissa på att det inte har med hennes höftbens struktur att göra. Hennes faktiska mått talar inte heller för det – hon har mindre höfter än många andra modeller men större midja, och är alltså inte särskilt kurvig enligt alternativ 1.

Man tycker helt enkelt att hon inte är särskilt smal. Och ”kurvig” får fungera som det snyggaste sättet att uttrycka det på.

Om jag har fel förstår jag faktiskt ingenting. Varför skulle det vara så oerhört positivt att en modell var mager men hade ett brett höftbensparti? (Ja, förutom att jag själv tycker att det är estetiskt vackrare med bredare höfter än med smalare.)

Det händer att jag själv kallar mig kurvig. Enligt alternativ 1, då. Och det är ett känsligt ord – många tar illa upp (tolkar mitt påstående som enligt alternativ 2). De anser att det skickar ut helt fel signaler när jag kallar mig själv kurvig, trots att jag har väldigt smal midja och förhållandevis breda höfter (som alltså inte skulle kunna bantas bort, vi snackar ju skelettben).
Jag förstår dem. Inte för att de har rätt, men för att ordet alltför ofta används som en synonym till ”lite mullig” och därför är laddat.

Och så var det med den saken.

Ååh! Nu blev jag glad, minsann.
Aftonbladet har skrivit ihop en artikel utifrån min krönika. Eller, jag vill åtminstone smickra mig med att krönikan var katalysatorn – jag citeras i alla fall, och artikeln bygger på min slutsats i krönikan.
Så den tycker jag alltså att ni definitivt ska gå in och läsa.
Och väldigt, väldigt gärna länka till från era bloggar.
För jag anser att det här är oerhört viktigt.

Det som smärtar mig mest när jag läser artikeln är den del där Daisy själv citeras. (Jag hade gärna haft med även det spåret i krönikan, men det hade dels inte fått plats, dels blivit för spretigt.)

”Jag är extremt stolt över att vara två storlekar större än de flesta andra modeller”, säger Daisy Lowe.
Jag har själv sagt liknande saker under mina år som modell.
Det gör jag fortfarade ibland.
Skillnaden mellan nu och då, och skillnaden mellan mig och Daisy, är att jag nu har mått som bevisar mitt påstående.
Daisy, däremot, har bara skev kroppsuppfattning. Otroligt förståeligt, speciellt med tanke på all uppmärksamhet hon får på grund av att hon ”inte är smal”.
Men de har fel, och hon har fel.
Daisy är nästan tio centimeter mindre än jag över höfterna – trots att hon är ett par centimeter längre – och har samma storlek som de allra flesta modeller. Ja, bortsett ifrån de smalaste, sjukaste.
De modeller Daisy jämför sig med, alltså.
Och det är inte okej.
De sjuka, på gränsen till döende, kropparna får inte bli
det normala smala.

Alla som kan stå på benen utan att svimma av undernäring får inte börja kallas kurviga. Om Daisy är kurvig antar jag att jag är fullt normal på gränsen till mullig, och alla som har över storlek 38 lider av fetma.

Som sagt.
Inte okej.

Men det är precis dit alla som skriver lyriskt om Daisys kurvor – lögner hon själv alldeles tydligt börjat tro på – driver oss.

Lova att inte bli en av dem som går på skitsnacket.

Nu finns veckans Sofis mode ute i butikerna.
Ni borde köpa den.
Inte bara för att världens vackraste modell Hanna Fridh visar upp vansinnigt snygga kläder i modereportaget.
Utan även för att jag är ovanligt nöjd med veckans krönika. Okej, jag tycker alltid att mina krönikor är viktiga, men den här är jag lite extra stolt över.

Krönikan handlar om den här flickan – Daisy Lowe – och hennes ”uppseendeväckande kurviga kropp”. Ni borde läsa den.